Språkintroduktion - nu börjar nya utmaningar!

Sedan två veckor tillbaka arbetar jag heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska som andraspråk och engelska. Det har varit två intensiva men också oerhört utvecklande och lärorika veckor.

Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.

Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.

Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.

Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.

Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.

Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.

Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.

I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.

Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.

Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460

Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.

Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.

Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?