lördag 5 september 2015

En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare

I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.

På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.

Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering 











Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.

Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.

På minussidan:

Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.

Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O

Linnéuniversitetet  - Kommunikation











Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.

På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara  positivt tycker jag!

I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.

Göteborgs Universitet - Form i Fokus














Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!

Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a.  det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O

Treffspraak - gemensam samlingsyta








Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.

Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag

Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.

Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.


Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.

Som t.ex. instruktionsklipp som detta:




onsdag 2 september 2015

Feedback känns härligt för lärare också!

I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.

Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund  dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.


Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack. 

Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.


lördag 29 augusti 2015

Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015

Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid  - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.

Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.

Programstruktur:

Termin 1 (höst)

Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning
, 10 hp (GU)

Termin 2 (vår)

Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)

Termin 3 (höst)

Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)

Termin 4 (vår)

Examensarbete, 30 hp (HiØ)


Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.

Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.

Kurserna jag läser i höst är: 

Kommunikation (via Linnéuniversitetet)

Interkulturell laering (via Oestfold)

Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)


Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.

Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.

Någon mer som ska delta?

onsdag 26 augusti 2015

Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart

Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.

Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.

Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).

Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.

Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!

En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.

Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.

Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!

När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.

Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.

Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.

Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter

Ny termin och nya utmaningar!

Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.

På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.

Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.

Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.

Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.

Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.

Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.

Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen  - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!

Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.

Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt  klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.

I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.

Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!

Min hösttermin 2015:

* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper

På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...

Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.

Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.

måndag 10 augusti 2015

Några tankar inför skolstarten

I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.

Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.



Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!


The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.

Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.


Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.

Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.

I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!

Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.

tisdag 4 augusti 2015

Vårlugn, kreativitet och varför jag fortfarande inte lagt upp mina blogginlägg om SETT här...

Vad har våren och sommaren tagit vägen? Inser att mina färdiga blogginlägg (nåja...) från SETT ännu inte kommit upp här. Tur att jag skrev dem på en gång efter SETT i alla fall. Blev så otroligt glad när en del av de föredrag jag redan skrivit om lästs och uppmärksammats. Sharing is Caring! Tack!

Jag har ägnat slutet av vårterminen åt att vara föräldraledig. Japp! För en gång skull har jag inte satt jobbet först utan lämnat allt för att bara vara mamma. Det har känts ganska märkligt att inte ha nationella prov, sätta betyg och känna den där oundvikliga majstressen i år. I år har jag lyssnat på näktergalen, tagit långa promenader, lekt i lekparker, storhandlat och lagat mat.

När jag är ledig och varvat ned brukar jag alltid bli som mest kreativ. Det är då jag återfinner läslust (av allt mellan himmel och jord) och det är då jag kommer på mina allra bästa undervisningsidéer.

När jag har berättat om att jag tagit föräldraledigt från slutet av april - juni har en del tyckt att det inte är helt ok...nationella prov, betyg o.s.v. Men jag anser att det är oerhört viktigt att vi lärare inte är oersättliga. Självklart fanns det dokumentation, resultat, omdömen o.s.v. till min vikarie - för de flesta kurser var ju det som återstod egentligen bara slutspurten av ett långt gemensamt arbete. Klart att vi som lärare måste kunna ta föräldraledigt, vara sjukskrivna eller vad det nu än är. För mig var det sista chansen att vara föräldraledig med min åttaåring (lägstanivådagar på heltid) och en chans att ge tillbaka tid till barnen som arbetet ofta stjäl.

Vad har då min arbetsgivare fått tillbaka? Jo, en pigg, laddad lärare med mängder av nya idéer inför höstterminen. Dessutom har jag läst mängder sedan april, skönlitteratur både på svenska och engelska  (klart användbart i jobbet) och dessutom en del fortbildningslitteratur (ja faktiskt så mycket som ingår i en termins universitetsstudier...). Jag har hunnit läsa bloggar, delta i facebookgrupper och checka tempen på twitter.

Jag tror att vårt läraruppdrag måste förändras så att vi får tillräckligt med tid att hinna med vårt uppdrag. Vi måste få tid att hinna planera, tänka, reflektera, efterarbeta och utvärdera. Devisen att en skicklig lärare ska undervisa ännu mer (utan mer tid för allt det andra vi också förväntas göra) tror jag snarare leder till stress, utbrändhet och i slutänden mindre kreativitet, glädje och kvalitet. Det är dags att tänka om skolstrukturen i grunden - inte bara för elever utan för lärare också.

Nu längtar jag till att komma igång med jobbet nästa vecka och hoppas att den här fantastiska glädjen jag känner inför att vara lärare får fortsätta finnas där mitt yrkesliv igenom.


söndag 26 april 2015

Sett på #SETT2015 del 3 - Cecilia Jalkebo "Fröding, Petter och hur man mutar tonåringar med tårta"

Min tredje föreläsning på SETT handlade om litteraturläsning med tonåringar - helt i linje med mitt eget utvecklingsområde med fokus på språkutveckling och läsförståelse.

Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).

Du hittar föreläsaren här:

Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/

Kort introduktion av föreläsaren


Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.

Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.

I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.

Cecilia Jalkebo föreläser på SETT2015  - Maria Olsén CC BY SA

Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:

Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers  - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund  - Att undervisa i läsförståelse 
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet 

I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:

Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.

Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.

Läsförståelsestrategier - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 
Gemensam läsning möjliggjordes genom Läshörnan. Det är en tilläggsmodul i SLI som fungerar som ett digitalt bibliotek. I Läshörnan kan man som lärare lägga upp temabokhyllor för sina elever. När eleven loggar in ser lärarens bokhyllor. Arbetet med digital läsning (med iPads i Cecilias klass) uppskattades av de allra flesta elever. För mig var det här avsnittet extra intressant, då vi i min gymnasieetta till hösten ska få möjlighet att arbeta med Läshörnan. Jag fick alltså många konkreta tips och en hel del idéer om hur jag kan arbeta med detta till hösten. Jalkebos föreläsning föranledde också ett besök hos Sli:s monter på SETT och en demogenomgång av hur tjänsten fungerar. Nu känner jag mig med andra ord enormt taggad för att komma igång med diverse läsprojekt i höst!

Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.

Cirkelmodellen - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015
Elevernas arbete med litteratur synliggörs. De publicerar sina tankar om litteratur på bland annat på bloggen 100 sen tårta.

Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.

Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.

Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.





Frågeställningar i arbetet med musik/lyrik - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015

Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.

När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.

Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!

Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:




Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!

Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.

lördag 25 april 2015

SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"


Mia Smith BY CC SA 
Mia Smith är språklärare och jag har följt henne via sociala medier. Det är inspirerande att lyssna till en språklärare som tänker och funderar i samma banor som en själv. Dock får jag väl kritiskt ta med mig att jag då riskerar att hamna i Alexandersons "filterbubbla"

På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg. 

Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.


En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap). 



Mia Smith på SETT 2015  - Maria Olsén BY CC SA

Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte! 


Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:



Mia Smith BY CC SA 
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier! 

Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.


Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar

Mia Smith BY CC SA 

Automatöversättning kan man idag få från bland annat:
Babel fish
Bing
Google translate

Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag. 


I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord. 


Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo! 





Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:



Mia Smith BY CC SA 


Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk. 


Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå. 


Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia. 


Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det? 


I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv. 


Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken. 


Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna. 


Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!


För lärare åk 3 - 6

För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet 

I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg


Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden: 


Inspirerad av Mia kommer jag arbeta mycket mer strukturerat med sökmotorer och konkreta sökuppgifter baserade på Skolverkets bedömningsstöd.  Just att faktiskt lära elever hur de söker effektivt är oerhört viktigt och en språklig strategi, speciellt med tanke på att Google är den vanligaste (enda?) källa våra elever vanligtvis använder. 

Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet. 


Tack! 


Tips på att söka bättre på Google 

Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK


Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg

SETT på #SETT2015 del 1 - Kristina Alexandersson "Den digitala vardagen - en utmaning för skolan?"

Min första föreläsning på SETT blev ett säkert kort. Jag har vid två tillfällen tidigare haft nöjet att träffa Kristina Alexanderson, första gången på en svensklärarkonferens där hon föreläste och vid andra tillfället i samband med ett projekt om radion som lärresurs. Mitt intryck av henne är att hon inte bara är en skicklig svensklärare och föreläsare utan en intressant person i största allmänhet.

Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!

Kristina Alexandersson föreläser på SETT 2015

Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.

Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:

I en värld där elever har internet som en naturlig del av sin vardag borde också skolan ta tillvara de möjligheter som internet kan medföra, samt utveckla kunskaper kring hur man kan hantera mediet. Våra barn och ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring datorer och mobila enheter, som skolan kan använda men också utgå från när de arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i att använda internet för lärande, skapande och kommunikation. Skolan, vars uppgift är att förbereda eleverna att bli aktiva samhälls- medborgare, kan inte vara en plats där datorer och internet inte är en naturlig del. 

Digitala utmaningar  för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?

För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):



När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.



Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.

#KÄLLKRITIK

Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.

Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke.  Så här skriver Google själva om sina tjänster:

Larry Page, en av Googles grundare, har en gång sagt att den perfekta sökmotorn "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha". Sedan dessa ord yttrades har Google växt och erbjuder nu mer än en söktjänst, men andemeningen i Larrys ord är densamma. Målet med vår teknik – från Sök på Google till Chrome till Gmail – handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta informationen du är ute efter och lösa de uppgifter du behöver lösa.
Det innebär bland annat att vi gör sökningarna smartare och snabbare, så att sökmotorn förstår att du är ute efter bilen när du söker efter [jaguar] och inte bilder på kattdjuret. Det innebär att du ser när dina vänner gillar en annons eller ett sökresultat, så att du vet vad som kan vara av intresse. Det innebär att vi gör så att våra produkter fungerar mer intuitivt för att du ska kunna dela dokument med kontakter i Gmail utan att behöva klippa och klistra och att du kan öppna samma flikar i din Android-mobil som du har öppnat i webbläsaren Chrome på datorn. Framför allt innebär det att vi gör så att våra produkter fungerar bättre så att användarna kan lägga tid på sådant de gillar bäst, som att umgås med familjen, åka på campingtur, måla tavlor eller anordna fester. Vi har inte riktigt kommit dit än men vi är på väg.

Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?

#INTEGRITET

Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.

I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.

En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".

Skapad med appen Phoster
Internet har möjliggjort masskommunikation och öppnar möjligheter för oss att kommunicera och dela på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men Internets lagring och kopiering av information och data innebär också att Havamals ordspråk spelat ut sin roll. Det räcker med en delning för att sprida en bild eller text som sedan kommer att leva vidare utom vår kontroll. Vi behöver ställa oss frågan: hur tolkas det som lagras? Idag och i framtiden?  Här är det viktigt att uppmärksamma att standardläget oftast är "öppet" - alla ser vad vi delar. Ibland låter vi oss luras av transparens: "Jag har inget att dölja" så transparens spelar ingen roll. Vad vi kanske inte tänker på är att även ett privat läge innebär för Facebook eller instagram och ALLA deras samarbetspartners delar vår information och våra bilder. Alexanderson ställer frågorna: Vad får vi för samhälle när vi alla är övervakade? Är vi alla potentiella brottslingar i ett framtida samhälle? Har jag rätt att vara fri?

Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.

Alexanderson pratar om "Filterbubblan"  - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.

Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:

#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar 
#Integritet: Material för åk 7 - 9   Material för gymnasiet

En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!

Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.

Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan:




SETT på #SETT2015 - Allmänt om tisdagen den 14 april

Tidigt på morgonen den 14 april reste jag och min chef till Stockholm för att besöka SETT-dagarna 2015 i Kista. För mig var det första besöket på SETT och självklart hade jag höga förväntningar på mina två dagar där.

Eftersom jag studerat programmet redan innan jag åkte iväg, visste jag på ett ungefär vilka föreläsningar jag ville besöka. Någon varnade om att populära föreläsningar snabbt blev fulla så jag var förberedd på att i god tid infinna mig i föreläsningssalen. Detta var en bra strategi och jag kom in på alla föreläsningar jag ville besöka, även om det var nästan som sista deltagare på Fröken Flipps föreläsning.

Programmet jag valt för tisdagen såg ut som följande (och då fick jag så klart välja bort många intressanta föreläsningar...):



Själva mässdelen gick jag runt och kikade på mellan föreläsningarna och eftersom en del av föreläsningarna gav tips på resurser som fanns representerade på mässan blev det en del matnyttigt jag tog med mig från mässan också.

Min chef följde ledningsspåret och därför sågs vi endast en kort tid vid lunch och kunde utbyta tankar om vad vi varit med om. Ett intryck från första dagen var att jag gärna skulle haft kolleger med mig - både för att utbyta tankar med, där och då, och för att ha haft möjlighet att täcka in fler föreläsningar. Från Kalmarsunds gymnasieförbund fanns fler deltagare och det hade varit roligt med en samordning för utbyte, ungefär som vid BETT-mässan. Nu blev SETT en fantastisk upplevelse ändå. Eftersom jag periodvis varit mycket aktiv twittrare nätverkade jag både via Twitter och live under dagarna. Roligt att se både följare och de jag följer IRL.

Jag kommer att presentera föreläsningarna i varsitt blogginlägg eftersom varje föreläsning har sitt tema och sina guldkorn.

Hoppas du med mina blogginlägg kan dela en del av mina intryck från SETT.

Trevlig läsning!

torsdag 19 februari 2015

När tiden aldrig räcker till :O

Just nu har jag och mina elever sportlov. På jullovet diskuterades det en hel del huruvida det var "rätt" eller inte att ägna sig åt arbete och lektionstankar när vi är lediga. Själv är jag oftast som mest kreativ när jag får en stund över för reflektion. Mitt arbete är i mångt och mycket också en av mina passioner - jag älskar att undervisa! Jag kan nog snarare känna att jag under en vanlig arbetsvecka har på tok för lite tid till allt jag behöver och vill hinna med. DET stressar mig!

Sedan hösten 2014 arbetar jag som förstelärare och jag hade önskat mer tid att fördjupa mig i områden som t.ex. språkutvecklande arbetssätt, ämnesintegration o.s.v. Nu är det ju så att jag själv gör detta och gjorde så också innan jag fick min tjänst. Det är just tiden som jag hade önskat för att kunna göra mer och med ännu bättre kvalitet!

Något jag verkligen brinner för är samverkan med andra. Det här första året har det inte blivit så mycket nätverkande mellan oss förstelärare som jag hade hoppats. Den 17 mars ska vi ses i alla fall och diskutera kring egna videoinspelningar som vi gjort i vår undervisningsvardag. Jag har filmat lektionsinledningar/genomgångar och det är både lärorikt och utvecklande! Detta blir vår andra träff tillsammans under ledning av våra eminenta IKT-pedagoger och Anders från LIN-education.

Det finns så otroligt mycket jag skulle vilja göra med mina elever under våren och jag får helt enkelt inse att allt hinner vi inte med. Jag kommer dessutom att vara föräldraledig en period i vår, något som varit helt otänkbart för mig tidigare. Ni vet våren...med nationella prov, betyg och avslutningar.






Arbeta med och förstå skriftlig färdighet - inför NP Svenska 1

I min Svenska 1-grupp, elever på gymnasiets yrkesprogram, har jag precis genomfört ett klassiskt upplägg inför nationella provets skriftliga del.

Eleverna arbetar med läromedlet Svenska Helt Enkelt som jag tycker är ett utmärkt läromedel för kursen Svenska 1. I avsnittet om skriftlig färdighet finns på slutet en bedömningsmatris (samma som i ämnesplanen) och utifrån den har vi nu arbetat med att försöka se vad de olika kunskapskraven innebär och vilka kvaliteter som krävs för olika betygssteg. 

En uppgift som alltid fungerar är att ta stöd av Skolverkets sida med gamla provexempel. Vi valde att titta på uppgiften "Min passion..." där elever läst Marcus Birros krönika "Kärleksmanifest" (Expressen 9/12 2009) och sedan skriver egna läsarinlägg med samma tema till en lokaltidning.

Jag delade in eleverna i grupper med ca 3-4 elever i varje grupp. Eleverna fick de olika elevexemplen uppkopierade på papper (utan bedömning och kommentarer) och fick sedan med hjälp av bedömningsmatrisen, som de nu kunde ganska väl, bedöma texterna utifrån de olika aspekterna. WOW vad skickliga de har blivit i sin bedömarkompetens. Samtliga grupper lyckades mer eller mindre pricka in både vilket betyg uppsatsen borde få liksom kvaliteter och brister som respektive uppsats hade. Vi följde upp med att kika på Skolverkets bedömningskommentarer om just kvaliteter och vad som utmärker t.ex. "språk och stil" på E-nivå o.s.v.

När vi avrundade lektionspasset var det en elev som föreslog att vi skulle testa att skriva egna texter på samma tema. Så fiffigt, för det var ju det fröken hade planerat.

Vi läste således Birros krönika och skrev läsarinlägg på temat "Min passion". Läsarinlägg tycker jag känns vagt. När mina komvuxelever skrev prov i höstas var flertalet uppgifter "inlägg", vilket snarare skapade oro hos eleverna som läst in sig på genrer som krönika, debattinlägg, insändare o.s.v.

Det har varit otroligt roligt att följa elevernas skrivprocess och se hur de samarbetat kring uppgiften i samband med kamratrespons. Några av våra texter kommer du att kunna läsa på vår klassblogg som vi deltar med i Webbstjärnan.

lördag 17 januari 2015

Vardagsutmana dina elever och dig själv - 30 Day ExtraMural English Challenge

I någon av facebookgrupperna jag är medlem i, fick jag tips om en rolig vardagsutmaning man kan anta tillsammans med sina elever. På Mia Smiths blogg presenteras 30 Day ExtraMural English Challenge som också går under hashtagen #30DayChallengeEE på sociala medier. Idén verkar ha arbetats fram av flera lärare som deltar i en gemensam Facebookgrupp. Hur kul som helst tycker jag!

Klart att mina elever ska få den här utmaningen! Jag tror att det kan bli extra spännande att göra det med vuxeneleverna som kan behöva mer utmaning än ungdomarnanär det gäller att använda engelska också utanför skolan.


Utmaningen består i att varje dag under en månad göra minst en av nedanstående utmaningar:
  1. Use Facebook in English for at least 24 hours.
  2. Watch a movie in English with no subtitles.
  3. Watch a movie in English with English subtitles.
  4. Listen to a podcast in English, look here for examples: http://www.podcastsinenglish.com/.
  5. Read at least  one article at News in Levels http://newsinlevels.com
  6. Write at least five text messages in English.
  7. Watch TV news in English (using the internet works fine). Retell three important things from the news to someone else.
  8. Read a blog in English. You can find popular blogs here: http://www.ebizmba.com/articles/blogs, http://www.cision.com/uk/social-media-index/top-50-uk-blogs/.
  9. Write your own blog entry in English.
  10. During a meal with family or friends, speak only English.
  11. Make a room in your home the “English room”. Whenever you are in it, you may only speak English. Use this rule for at least 24 hours.
  12. Take a walk with a friend or a member of your family for at least 30 minutes, speak English all the time.
  13. Use an English source of information for school work in a subject other than English.
  14. Cook a meal using a recipe in English.
  15. Listen to three songs from a top list from an English speaking country and sing along in at least one.
  16. Practise lyrics from a song you like at lyricstraining.com.
  17. Chat with a stranger in English in a computer game for at least ten minutes.
  18. Find a clip from a tv show and imitate the accent. Overact as much as possible to sound really British or American. For British English: Downton Abbey or Peppa Pig, for American English: Frasier or My Name is Earl. These are only suggestions, feel free to find your own shows.
  19. Find a new friend at http://www.englishbaby.com/findfriends and write to them in English.
  20. Read a short story in English at http://storywrite.com/.
  21. Spend at least 15 minutes practising vocabulary at http://learnenglish.britishcouncil.org/en/.
  22. Make a short comic in English using http://www.pixton.com/ or www.powtoon.com. Feel free to work with a friend.
  23. Watch a video-blog in English and leave comments. Here’s a list of famous bloggers.http://www.theguardian.com/technology/2013/apr/07/youtube-uk-20-online-video-bloggers
  24. Learn at least five new English idioms. http://www.idiomsite.com/
  25. Make labels for at least ten everyday household items and stick them around your house or apartment.
  26. Play a digital game of some kind (on your smartphone, through facebook or something similar) in English and find at least ten new words to learn. Add them to your personal wordlist.
  27. Make your own meme in English, using for example http://memegenerator.net/.
  28. Read all the words and translations on one page in an English dictionary. Repeat them once later the same day.
  29. Listen to news about Sweden in English at http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2054#
  30. Translate your favourite Swedish song into English and sing it to a friend (if you dare).
  31. Play at least three games with the Akinator. http://en.akinator.com/
  32. Send a digital message to a friend trying to persuade them to play a game or sport you like. Give them three reasons why they should start playing your game or sport.
  33. Talk/write to an avatar on www.existor.com for at least 10 minutes.
  34. Read or write a story in English at www.storybird.com
  35. Read a newsarticle at http://www.goteborgdaily.se/ and retell it to someone in English.
  36. Listen to a news programme at http://www.ur.se/Produkter/180166-Newsreel-2014-01-25 and discuss it with someone.
  37. Practise your decorating skills at http://www.ur.se/sprk/engelska/inredning/.
  38. Practise British slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_br/.
  39. Practise American slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_am/.
  40. Send postcards to at least three people in English from this site: http://www.ur.se/sprk/engelska/vykort/.
  41. Test your personality here: http://www.ur.se/sprk/engelska/quiz/.
  42. Watch a film in English at http://www.ur.se/Produkter?ur_subject_tree=engelska.
  43. Write a poem in English based on your name using this structure: http://www.readwritethink.org/files/resources/lesson_images/lesson391/WritingNamePoem.pdf. If you want to, go to www.canva.com and make a nice poster with your poem in it.
  44. Learn about Scotland using this website: http://www.visitscotland.com/brave/
 Klart att ni också ska vara med!