Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt.
Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik.
Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa. Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.
På Twitter hittar du föreläsarna här:
Håkan Fleischer
Helena Kvarnsell
Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.
De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.
Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.
Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?
- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.
 |
| Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016 |
Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".
Motivation
Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.
Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.
När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära.
Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet.
Målorientering
I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven.
Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa.
Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra!
Läs gärna mer om Helenas projekt här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803
https://matteochno.wordpress.com/category/no/
Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!
En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget.
Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart.
Reflektion
Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera.
Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund
Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum.
Socialt lärande
I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten.
Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här:
Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.
Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.
Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.
Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel
Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.
Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
Lästips!
Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.
Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.
Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.
Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson
Tack Maria, suveränt. / Christina
SvaraRaderaJag har inte läst så många av dina inlägg men tycker de är väl underbyggda och ger svar och tips på var man kan läsa mer. Jag tycker du ska skriva mer och oftare. Kom nu ihåg att dela dina realia-uppgifter också.
SvaraRadera