Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015

Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid  - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.

Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.

Programstruktur:

Termin 1 (höst)

Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)

Termin 2 (vår)

Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)

Termin 3 (höst)

Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)

Termin 4 (vår)

Examensarbete, 30 hp (HiØ)

Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.

Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.

Kurserna jag läser i höst är: 

Kommunikation (via Linnéuniversitetet)

Interkulturell laering (via Oestfold)

Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)


Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.

Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.

Någon mer som ska delta?

Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart

Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.

Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.

Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).

Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.

Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!

En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.

Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.

Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!

När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.

Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.

Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.

Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter

Ny termin och nya utmaningar!

Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.

På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.

Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.

Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.

Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.

Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.

Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.

Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen  - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!

Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.

Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt  klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.

I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.

Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!

Min hösttermin 2015:

* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper

På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...

Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.

Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.

Några tankar inför skolstarten

I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.

Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.



Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!


The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.

Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.


Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.

Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.

I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!

Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.

Vårlugn, kreativitet och varför jag fortfarande inte lagt upp mina blogginlägg om SETT här...

Vad har våren och sommaren tagit vägen? Inser att mina färdiga blogginlägg (nåja...) från SETT ännu inte kommit upp här. Tur att jag skrev dem på en gång efter SETT i alla fall. Blev så otroligt glad när en del av de föredrag jag redan skrivit om lästs och uppmärksammats. Sharing is Caring! Tack!

Jag har ägnat slutet av vårterminen åt att vara föräldraledig. Japp! För en gång skull har jag inte satt jobbet först utan lämnat allt för att bara vara mamma. Det har känts ganska märkligt att inte ha nationella prov, sätta betyg och känna den där oundvikliga majstressen i år. I år har jag lyssnat på näktergalen, tagit långa promenader, lekt i lekparker, storhandlat och lagat mat.

När jag är ledig och varvat ned brukar jag alltid bli som mest kreativ. Det är då jag återfinner läslust (av allt mellan himmel och jord) och det är då jag kommer på mina allra bästa undervisningsidéer.

När jag har berättat om att jag tagit föräldraledigt från slutet av april - juni har en del tyckt att det inte är helt ok...nationella prov, betyg o.s.v. Men jag anser att det är oerhört viktigt att vi lärare inte är oersättliga. Självklart fanns det dokumentation, resultat, omdömen o.s.v. till min vikarie - för de flesta kurser var ju det som återstod egentligen bara slutspurten av ett långt gemensamt arbete. Klart att vi som lärare måste kunna ta föräldraledigt, vara sjukskrivna eller vad det nu än är. För mig var det sista chansen att vara föräldraledig med min åttaåring (lägstanivådagar på heltid) och en chans att ge tillbaka tid till barnen som arbetet ofta stjäl.

Vad har då min arbetsgivare fått tillbaka? Jo, en pigg, laddad lärare med mängder av nya idéer inför höstterminen. Dessutom har jag läst mängder sedan april, skönlitteratur både på svenska och engelska  (klart användbart i jobbet) och dessutom en del fortbildningslitteratur (ja faktiskt så mycket som ingår i en termins universitetsstudier...). Jag har hunnit läsa bloggar, delta i facebookgrupper och checka tempen på twitter.

Jag tror att vårt läraruppdrag måste förändras så att vi får tillräckligt med tid att hinna med vårt uppdrag. Vi måste få tid att hinna planera, tänka, reflektera, efterarbeta och utvärdera. Devisen att en skicklig lärare ska undervisa ännu mer (utan mer tid för allt det andra vi också förväntas göra) tror jag snarare leder till stress, utbrändhet och i slutänden mindre kreativitet, glädje och kvalitet. Det är dags att tänka om skolstrukturen i grunden - inte bara för elever utan för lärare också.

Nu längtar jag till att komma igång med jobbet nästa vecka och hoppas att den här fantastiska glädjen jag känner inför att vara lärare får fortsätta finnas där mitt yrkesliv igenom.