Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
Visar inlägg med etikett fortbildning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fortbildning. Visa alla inlägg
lördag 10 september 2016
onsdag 16 mars 2016
Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik
Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt.
Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik.
Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa. Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.
På Twitter hittar du föreläsarna här:
Håkan Fleischer
Helena Kvarnsell
Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.
De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.
Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.
Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?
- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.
 |
| Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016 |
Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".
Motivation
Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.
Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.
När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära.
Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet.
Målorientering
I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven.
Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa.
Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra!
Läs gärna mer om Helenas projekt här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803
https://matteochno.wordpress.com/category/no/
Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!
En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget.
Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart.
Reflektion
Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera.
Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund
Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum.
Socialt lärande
I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten.
Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här:
Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.
Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.
Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.
Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel
Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.
Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
Lästips!
Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.
Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.
Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.
Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson
onsdag 24 februari 2016
Snapchat, Periscope och Digital Literacy i min engelskundervisning
Det lika bra jag erkänner. På en gång. Jag tillhör definitivt de där som gillar teknik - älskar teknik till och med. Nyfikenhet och vetgirighet är mitt livselixir. Dessutom älskar jag att vara lärare. Livsfarlig kombo.
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
"We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap."http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
Bax, Stephen. 2003. CALL- past, present and future. System 31/1: 13-28
Dudeney, Gavin & Hockly, Nicky. 2012. ICT in ELT: how did we get here and where are we going? ELT Journal, Vol. 66, No.4: 533-542
Dudeney, Gavin, Hockly, Nicky & Pegrum, Mark. 2013. Digital literacies: research and resources in language teaching. Harlow, England: Pearson
Hockly, Nicky. 2013. Mobile Learning. ELT Journal, Vol.67, No.1: 80-84, ERIC, EBSCOhost, viewed 12 December 2015.
Hockly, Nicky. & Dudeney, Gavin. 2014. Going mobile: teaching with hand-held devices. Surrey: Delta
Prensky, Marc. 2011. Digital wisdom and Homo Sapiens Digital. In Thomas, Michael
(ed). Deconstructing Digital Natives: Young People, Technology, And The New
Literacies. New York & London: Routledge, Taylor & Francis Group: 15-29
lördag 5 september 2015
En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare
I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
lördag 29 augusti 2015
Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015
Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Termin 1 (höst)
Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Termin 2 (vår)
Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Termin 3 (höst)
Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Termin 4 (vår)
Examensarbete, 30 hp (HiØ)
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
måndag 10 augusti 2015
Några tankar inför skolstarten
I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
söndag 26 april 2015
Sett på #SETT2015 del 3 - Cecilia Jalkebo "Fröding, Petter och hur man mutar tonåringar med tårta"
Min tredje föreläsning på SETT handlade om litteraturläsning med tonåringar - helt i linje med mitt eget utvecklingsområde med fokus på språkutveckling och läsförståelse.
Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).
Du hittar föreläsaren här:
Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/
Kort introduktion av föreläsaren
Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.
Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.
I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.
Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:
Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet
I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:
Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.
Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.
Gemensam läsning möjliggjordes genom Läshörnan. Det är en tilläggsmodul i SLI som fungerar som ett digitalt bibliotek. I Läshörnan kan man som lärare lägga upp temabokhyllor för sina elever. När eleven loggar in ser lärarens bokhyllor. Arbetet med digital läsning (med iPads i Cecilias klass) uppskattades av de allra flesta elever. För mig var det här avsnittet extra intressant, då vi i min gymnasieetta till hösten ska få möjlighet att arbeta med Läshörnan. Jag fick alltså många konkreta tips och en hel del idéer om hur jag kan arbeta med detta till hösten. Jalkebos föreläsning föranledde också ett besök hos Sli:s monter på SETT och en demogenomgång av hur tjänsten fungerar. Nu känner jag mig med andra ord enormt taggad för att komma igång med diverse läsprojekt i höst!
Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.
Elevernas arbete med litteratur synliggörs. De publicerar sina tankar om litteratur på bland annat på bloggen 100 sen tårta.
Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.
Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.
Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.
Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.
När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.
Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!
Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:
Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!
Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.
Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).
Du hittar föreläsaren här:
Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/
Kort introduktion av föreläsaren
Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.
Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.
I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.
 |
| Cecilia Jalkebo föreläser på SETT2015 - Maria Olsén CC BY SA |
Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:
Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet
I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:
Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.
Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.
 |
| Läsförståelsestrategier - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.
 |
| Cirkelmodellen - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.
Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.
Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.
 |
| Frågeställningar i arbetet med musik/lyrik - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.
När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.
Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!
Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:
Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!
Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.
lördag 25 april 2015
SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"
 |
| Mia Smith BY CC SA |
På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg.
Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier!
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
Automatöversättning kan man idag få från bland annat:Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
 |
| Mia Smith på SETT 2015 - Maria Olsén BY CC SA |
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Babel fish
Bing
Google translate
Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag.
I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord.
Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo!
Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk.
Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå.
Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia.
Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det?
I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv.
Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken.
Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna.
Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!
För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet
I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg.
Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden:
Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet.
Tack!
Tips på att söka bättre på Google
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK
Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg
SETT på #SETT2015 del 1 - Kristina Alexandersson "Den digitala vardagen - en utmaning för skolan?"
Min första föreläsning på SETT blev ett säkert kort. Jag har vid två tillfällen tidigare haft nöjet att träffa Kristina Alexanderson, första gången på en svensklärarkonferens där hon föreläste och vid andra tillfället i samband med ett projekt om radion som lärresurs. Mitt intryck av henne är att hon inte bara är en skicklig svensklärare och föreläsare utan en intressant person i största allmänhet.
Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!
Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.
Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:
Digitala utmaningar för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?
För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):
När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.
Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.
#KÄLLKRITIK
Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.
Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke. Så här skriver Google själva om sina tjänster:
Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?
#INTEGRITET
Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.
I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.
En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".
Internet har möjliggjort masskommunikation och öppnar möjligheter för oss att kommunicera och dela på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men Internets lagring och kopiering av information och data innebär också att Havamals ordspråk spelat ut sin roll. Det räcker med en delning för att sprida en bild eller text som sedan kommer att leva vidare utom vår kontroll. Vi behöver ställa oss frågan: hur tolkas det som lagras? Idag och i framtiden? Här är det viktigt att uppmärksamma att standardläget oftast är "öppet" - alla ser vad vi delar. Ibland låter vi oss luras av transparens: "Jag har inget att dölja" så transparens spelar ingen roll. Vad vi kanske inte tänker på är att även ett privat läge innebär för Facebook eller instagram och ALLA deras samarbetspartners delar vår information och våra bilder. Alexanderson ställer frågorna: Vad får vi för samhälle när vi alla är övervakade? Är vi alla potentiella brottslingar i ett framtida samhälle? Har jag rätt att vara fri?
Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.
Alexanderson pratar om "Filterbubblan" - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.
Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:
#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar
#Integritet: Material för åk 7 - 9 Material för gymnasiet
En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!
Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.
Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan:
Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!
 |
| Kristina Alexandersson föreläser på SETT 2015 |
Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.
Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:
I en värld där elever har internet som en naturlig del av sin vardag borde också skolan ta tillvara de möjligheter som internet kan medföra, samt utveckla kunskaper kring hur man kan hantera mediet. Våra barn och ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring datorer och mobila enheter, som skolan kan använda men också utgå från när de arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i att använda internet för lärande, skapande och kommunikation. Skolan, vars uppgift är att förbereda eleverna att bli aktiva samhälls- medborgare, kan inte vara en plats där datorer och internet inte är en naturlig del.
Digitala utmaningar för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?
För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):
När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.
Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.
#KÄLLKRITIK
Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.
Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke. Så här skriver Google själva om sina tjänster:
Larry Page, en av Googles grundare, har en gång sagt att den perfekta sökmotorn "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha". Sedan dessa ord yttrades har Google växt och erbjuder nu mer än en söktjänst, men andemeningen i Larrys ord är densamma. Målet med vår teknik – från Sök på Google till Chrome till Gmail – handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta informationen du är ute efter och lösa de uppgifter du behöver lösa.Det innebär bland annat att vi gör sökningarna smartare och snabbare, så att sökmotorn förstår att du är ute efter bilen när du söker efter [jaguar] och inte bilder på kattdjuret. Det innebär att du ser när dina vänner gillar en annons eller ett sökresultat, så att du vet vad som kan vara av intresse. Det innebär att vi gör så att våra produkter fungerar mer intuitivt för att du ska kunna dela dokument med kontakter i Gmail utan att behöva klippa och klistra och att du kan öppna samma flikar i din Android-mobil som du har öppnat i webbläsaren Chrome på datorn. Framför allt innebär det att vi gör så att våra produkter fungerar bättre så att användarna kan lägga tid på sådant de gillar bäst, som att umgås med familjen, åka på campingtur, måla tavlor eller anordna fester. Vi har inte riktigt kommit dit än men vi är på väg.
Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?
#INTEGRITET
Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.
I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.
En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".
 |
| Skapad med appen Phoster |
Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.
Alexanderson pratar om "Filterbubblan" - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.
Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:
#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar
#Integritet: Material för åk 7 - 9 Material för gymnasiet
En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!
Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.
Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)