Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
Visar inlägg med etikett ksgyf. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ksgyf. Visa alla inlägg
lördag 10 september 2016
onsdag 23 mars 2016
Skriva uppsats i DigiExam - reflektioner
I dag testar mina elever i Engelska 6 att skriva uppsats i DigiExam. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att testa några gånger innan vi gör nationella provet i maj.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
onsdag 16 mars 2016
Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik
Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt.
Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik.
Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa. Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.
På Twitter hittar du föreläsarna här:
Håkan Fleischer
Helena Kvarnsell
Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.
De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.
Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.
Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?
- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.
 |
| Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016 |
Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".
Motivation
Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.
Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.
När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära.
Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet.
Målorientering
I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven.
Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa.
Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra!
Läs gärna mer om Helenas projekt här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803
https://matteochno.wordpress.com/category/no/
Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!
En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget.
Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart.
Reflektion
Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera.
Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund
Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum.
Socialt lärande
I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten.
Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här:
Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.
Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.
Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.
Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel
Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.
Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
Lästips!
Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.
Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.
Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.
Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson
lördag 5 september 2015
En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare
I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
onsdag 2 september 2015
Feedback känns härligt för lärare också!
I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.
Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack.
Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.
Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack.
Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.
onsdag 26 augusti 2015
Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart
Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter
Ny termin och nya utmaningar!
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
måndag 10 augusti 2015
Några tankar inför skolstarten
I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
lördag 17 januari 2015
Ämnesintegrerad undervisning: idrott - svenska
Före jullovet arbetade jag och min kollega i Idrott- och Hälsa tillsammans
med ett träningsprojekt där eleverna i par skulle ansvara för ett
träningsmoment inom styrketräning/ergonomi. Instruktionen till eleverna
såg ut så här:
I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.
Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.
När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.
Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde!
Er uppgift är att välja ut, analysera och redovisa fyra olika övningar inom den muskelgrupp som gruppen har blivit tilldelad. Tänk på att ni kan använda endast kroppen som motstånd eller olika redskap (hantel, medicinboll, gummiband, skivstång etc.).Gruppen ska göra en videopresentation av övningarna där samtliga frågeställningar redovisas. Ni jobbar med filmredigering, ljudpålägg och textinlägg på svenskan.
I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.
Ur kursplanen Idrott och hälsa - kunskapskrav för E-Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.-I samband med en utövande av aktiviteter beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.
-Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer
Ur kursplanen Svenska 1 - kunskapskrav för E- Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket ärtill viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
- Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.
När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.
Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde!
måndag 12 januari 2015
Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"
Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.
För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.
Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:
E-twinning
Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!
Check it out!
Yummy Lessons
Skype in the Classroom
En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!
TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.
Webbstjärnan
I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.
Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/
Ämnesintegrering
Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.
Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda.
Språkutvecklande arbetssätt
Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.
Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/
Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.
Betyg och bedömning
Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.
Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!
....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!
För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.
Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:
E-twinning
Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!
Check it out!
Yummy Lessons
Skype in the Classroom
En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!
TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.
Webbstjärnan
I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.
Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/
Ämnesintegrering
Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.
Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda.
Språkutvecklande arbetssätt
Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.
Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/
Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.
Betyg och bedömning
Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.
Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!
....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!
söndag 11 maj 2014
Arete meriteringsprogram för särskilt yrkesskickliga lärare MA14 - vad händer nu?
För någon vecka sedan fick jag besked om att min meritportfölj jag arbetat med under sex månader inom Arete meriteringsprogram blivit bedömd att motsvara kraven för en särskilt yrkesskicklig lärare. Ärligt talat så känns det fantastiskt bra! Att det sen också blir en ceremoni och festligheter den 2 juni gör knappast saken sämre. Jag är mycket tacksam för möjligheten att via min arbetsgivare ha fått genomföra meriteringsprogrammet MA14.
Jag har flera gånger fått frågan vad jag ska ha det där Arete till - det ger ju varken förstelärarjobb eller löneförhöjning per automatik. Svaret är att jag egentligen bestämde mig för att genomgå programmet helt och hållet för min egen skull. Jag har arbetat 10 år som lärare nu och kände att jag ville få en mer strukturerad reflektion och utvärdering av min yrkespraktik. Inom alla yrken finns det en risk för stagnation och att man blir fast i gamla spår och tankemönster. Visst kändes det tufft att veta att skrivarbetet skulle genomföras mestadels på fritiden och att hela min undervisning nu skulle skärskådas av olika aktörer: mina elever, oberoende observatör, rektor, kolleger och slutligen en oberoende examinatorsgrupp.
Visst var det sex tuffa månader, men också mycket lärorikt och utvecklande. Det fanns stunder när jag tvivlade på att jag skulle leva upp till de högt ställda kraven och hinna slutföra dokumentationsarbetet i tid, framförallt med den kvalitet jag ville att det skulle uppvisa. Samtidigt har jag hela tiden fått fantastisk feedback - genom elevenkäter, vitsord från kolleger och före detta elever, från min rektor och från Aretes oberoende observatör. I elevenkäterna gick det snabbt att se vilka utvecklingsområden som fanns och sedan ingick det i mitt utvecklingsarbete att försöka ta tag i ett sådant område och sedan utvärdera igen. Kamratbedömning var ett område jag fick lägre poäng inom efter de första elevenkäterna. Här var det också mycket värdefullt att höra elevernas kommentarer och tankar efteråt. Jag läste också relevant litteratur inom mina ämnen och inom valda utvecklingsområden och använde mig av aktuell forskning för att gå vidare och ta min undervisning mot nya mål.
För mig kommer den här systematiserade reflektionen och utvärderingen av mitt arbete att bli en självklar del framöver, även om jag gör det i egen regi. Arbetet med Arete har också inneburit att jag lärt känna nya kolleger inom mitt gymnasieförbund som alla är engagerade och brinner för sitt arbete som lärare - det är både lärare som deltagit i meriteringsprogrammet och lärare som inte gjort det.
När nu Kalmarsunds Gymnasieförbund gick ut med 15 interna tjänster, inte som förstelärare, utan som särskilt yrkesskickliga lärare, har jag bestämt mig för att ansöka till en av dem. Jag är fullt medveten om hur infekterad debatten om förstelärare är och läste så sent som igår en artikel Jante frodas i lärarrummet om hur en del förstelärare känner sig bemötta av anonyma kritiker och kolleger. Just därför känner jag att jag vill vara öppen med att jag söker en av de här tjänsterna och varför jag har valt att göra det.
I internannonsen söker man en särskilt yrkesskicklig lärare som:
Med ovanstående känner jag mig helt trygg att söka en av de här tjänsterna. Jag arbetar redan så. Det är vi flera kolleger som gör. Därför tycker jag att det är viktigt att alla som känner igen sig i ovanstående också söker till tjänsterna. Både för att arbetsgivaren ska se vilka kompetenta och skickliga medarbetare som finns i förbundet och för att ta chansen och inte ångra sig sen.
För mig känns det dessutom tryggt att en utomstående aktör bedömt min yrkesskicklighet. Det är inte bara en magkänsla eller ett tyckande utan evidensbelagt.
Det här yrket är verkligen min passion. Min drivkraft att söka en sådan här tjänst finns framförallt i mitt engagemang att dela kunskaper och erfarenheter med andra - både för att lära själv och för att lära andra. Jag vill verka för mer samarbete inom mitt gymnasieförbund och arbeta med utvecklingsprojekt av olika slag. Allt detta är frågor jag kommer driva och arbeta för även om jag inte får en av dessa tjänster. Det är liksom win-win för mig känner jag.
Kom ihåg: imorgon måndag den 12 maj är det sista dagen för redan anställda i förbundet att ansöka till tjänsterna som särskilt yrkesskicklig lärare inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Ansök du med!
Visst var det sex tuffa månader, men också mycket lärorikt och utvecklande. Det fanns stunder när jag tvivlade på att jag skulle leva upp till de högt ställda kraven och hinna slutföra dokumentationsarbetet i tid, framförallt med den kvalitet jag ville att det skulle uppvisa. Samtidigt har jag hela tiden fått fantastisk feedback - genom elevenkäter, vitsord från kolleger och före detta elever, från min rektor och från Aretes oberoende observatör. I elevenkäterna gick det snabbt att se vilka utvecklingsområden som fanns och sedan ingick det i mitt utvecklingsarbete att försöka ta tag i ett sådant område och sedan utvärdera igen. Kamratbedömning var ett område jag fick lägre poäng inom efter de första elevenkäterna. Här var det också mycket värdefullt att höra elevernas kommentarer och tankar efteråt. Jag läste också relevant litteratur inom mina ämnen och inom valda utvecklingsområden och använde mig av aktuell forskning för att gå vidare och ta min undervisning mot nya mål.
För mig kommer den här systematiserade reflektionen och utvärderingen av mitt arbete att bli en självklar del framöver, även om jag gör det i egen regi. Arbetet med Arete har också inneburit att jag lärt känna nya kolleger inom mitt gymnasieförbund som alla är engagerade och brinner för sitt arbete som lärare - det är både lärare som deltagit i meriteringsprogrammet och lärare som inte gjort det.
När nu Kalmarsunds Gymnasieförbund gick ut med 15 interna tjänster, inte som förstelärare, utan som särskilt yrkesskickliga lärare, har jag bestämt mig för att ansöka till en av dem. Jag är fullt medveten om hur infekterad debatten om förstelärare är och läste så sent som igår en artikel Jante frodas i lärarrummet om hur en del förstelärare känner sig bemötta av anonyma kritiker och kolleger. Just därför känner jag att jag vill vara öppen med att jag söker en av de här tjänsterna och varför jag har valt att göra det.
I internannonsen söker man en särskilt yrkesskicklig lärare som:
- till största delen undervisar i sin tjänst
- fungerar som förebild för andra lärare
- sprider “goda arbetssätt” och står för en delningskultur
- deltar i en IKT-didaktisk spetsutbildning
- utvecklar lärandet genom att t.ex. tillsammans med rektor leda pedagogiska samtal, initiera kollegialt lärande och bjuder in till auskultation
- ingår i en arbetsgrupp med övriga “särskilt yrkesskickliga lärarna” inom förbundet
- planerar och leder KPT-dagar under temat didaktik/undervisningsmetoder
- kopplar aktuell forskning till utvecklingsarbetet
Med ovanstående känner jag mig helt trygg att söka en av de här tjänsterna. Jag arbetar redan så. Det är vi flera kolleger som gör. Därför tycker jag att det är viktigt att alla som känner igen sig i ovanstående också söker till tjänsterna. Både för att arbetsgivaren ska se vilka kompetenta och skickliga medarbetare som finns i förbundet och för att ta chansen och inte ångra sig sen.
För mig känns det dessutom tryggt att en utomstående aktör bedömt min yrkesskicklighet. Det är inte bara en magkänsla eller ett tyckande utan evidensbelagt.
Det här yrket är verkligen min passion. Min drivkraft att söka en sådan här tjänst finns framförallt i mitt engagemang att dela kunskaper och erfarenheter med andra - både för att lära själv och för att lära andra. Jag vill verka för mer samarbete inom mitt gymnasieförbund och arbeta med utvecklingsprojekt av olika slag. Allt detta är frågor jag kommer driva och arbeta för även om jag inte får en av dessa tjänster. Det är liksom win-win för mig känner jag.
Kom ihåg: imorgon måndag den 12 maj är det sista dagen för redan anställda i förbundet att ansöka till tjänsterna som särskilt yrkesskicklig lärare inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Ansök du med!
söndag 23 februari 2014
Digitala skollyftet - nu har jag fått min badge
Det känns otroligt bra att jag äntligen tog tag i det Digitala Skollyftet och slutförde kursen. Redan när den lanserades i höstas tyckte jag att det var ett fantastiskt initiativ som jag gärna ville vara en del av.
Vad som känns häftigt är att få dokumentera sitt eget arbete, dela det med andra och också få direkt feedback på det arbete man genomfört.
Jag postade min länk till min "exit ticket" igår och idag hade Gunnel Thydell utvärderat mitt projekt och tilldelat mig en badge. Framförallt var det fantastiskt roligt att läsa hennes feedback till projektet.
Självklart fortsätter vi vårt samarbete! Vi håller på att klura på enkla projekt som fungerar för båda våra grupper, t.ex. gemensamma Google Docs.
Nu vill jag ju gärna lära mig mer om badges och hur de fungerar. Ett praktiskt exempel är nu hur jag kan dela min badge. Detta måste jag undersöka vidare. Det finns ett verktyg som kallas "collections" men den leder "bara" till Twitter, G+ och Facebook. Jag vill ha en inbäddad kod så jag kan sätta badgen här i blogger... En mozilla open badge widget?! Om någon besitter denna kunskap får ni mycket gärna hjälpa mig. Jag försökte också infoga badgen på LinkdIn, vilket fungerade men bilden på badgen syns inte?!
Lite luskande och jag hittade följande - följ instruktionen och få en javakod för din "badge-grupp". Det borde fungera, men jag lyckas inte få in den i bloggers sidelement via html/java-gadget och inte här heller. Synpunkter på hur emottages tacksamt! Det finns ett exempel i kommentarerna med en badge som funkar i en blogspot...
Så här ser det ut i teorin i alla fall (det är öppen kod så hjälp mig gärna att få detta att funka):
Man kan i alla fall bädda in koden för den allmänna badgen - mycket märkligt att det inte går att göra det för sin egen badge också.
Mitt projekt finns i alla fall här.
Min badge finns här.
Vad som känns häftigt är att få dokumentera sitt eget arbete, dela det med andra och också få direkt feedback på det arbete man genomfört.
Jag postade min länk till min "exit ticket" igår och idag hade Gunnel Thydell utvärderat mitt projekt och tilldelat mig en badge. Framförallt var det fantastiskt roligt att läsa hennes feedback till projektet.
Självklart fortsätter vi vårt samarbete! Vi håller på att klura på enkla projekt som fungerar för båda våra grupper, t.ex. gemensamma Google Docs.
Nu vill jag ju gärna lära mig mer om badges och hur de fungerar. Ett praktiskt exempel är nu hur jag kan dela min badge. Detta måste jag undersöka vidare. Det finns ett verktyg som kallas "collections" men den leder "bara" till Twitter, G+ och Facebook. Jag vill ha en inbäddad kod så jag kan sätta badgen här i blogger... En mozilla open badge widget?! Om någon besitter denna kunskap får ni mycket gärna hjälpa mig. Jag försökte också infoga badgen på LinkdIn, vilket fungerade men bilden på badgen syns inte?!
Lite luskande och jag hittade följande - följ instruktionen och få en javakod för din "badge-grupp". Det borde fungera, men jag lyckas inte få in den i bloggers sidelement via html/java-gadget och inte här heller. Synpunkter på hur emottages tacksamt! Det finns ett exempel i kommentarerna med en badge som funkar i en blogspot...
Så här ser det ut i teorin i alla fall (det är öppen kod så hjälp mig gärna att få detta att funka):
Mitt projekt finns i alla fall här.
Min badge finns här.
lördag 22 februari 2014
Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!
I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.
Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.
Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online
Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.
Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.
Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.
Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.
Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.
Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.
Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.
Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.
Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.
Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.
En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.
Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.
Projekt 2: Lära mig mer om script
Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.
Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.
Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:
Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa. Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:
Studentmatrix
gClassFolders & Doctopus & Goobric
Flubaroo - självrättande test i Google Formulär
Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.
Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!
Projekt 3: Skype in the Classroom
Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.
Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande
Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.
Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.
Under läsåret har jag och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!
Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.
Allt gott!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.
Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online
Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.
Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.
Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.
Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.
Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.
Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.
Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.
Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.
Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.
Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.
En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.
Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.
Projekt 2: Lära mig mer om script
Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.
Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.
Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:
Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa. Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:
Studentmatrix
gClassFolders & Doctopus & Goobric
Flubaroo - självrättande test i Google Formulär
Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.
Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!
Projekt 3: Skype in the Classroom
Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.
Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande
Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.
Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.
Under läsåret har jag och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!
Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.
Allt gott!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)