tisdag 3 december 2013

New Zealand Project - RLHT12 - English 6

Mina elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet som läser Engelska 6 har i höst arbetat med ett projekt om Nya Zeeland. Under ett antal veckor arbetar vi med att lära oss mer om Nya Zeeland med fokus på litteratur, film och min kontakt i NZ.

Vi kommer under projektet att arbeta utifrån basfakta om Nya Zeeland från en mängd källor - både skriftliga och muntliga. Tanken är också att lära oss mer om kulturen och landet genom skönlitteratur och film. Under projektet kommer vi att studera romanen the Whale Rider av Witi Ihimaera från en mängd olika aspekter - Nya Zeeland som land, ursprungsbefolkningen Maori, traditioner och kultur som identitetsbärare, språk och manligt/kvinnligt i landet som var det första i världen att införa kvinnlig rösträtt. Eftersom den här gruppen föredrar att läsa boken tillsammans, kombinerar vi högläsning med diskussioner och fördjupningar. Vi använder oss av närläsning som presenteras t.ex. av Ulla Lundquist i Läsa, tolka, förstå: litteraturpedagogiska modeller från 1995, för att faktiskt se, förstå och tillägna oss Ihimaaeras text om ett land och kultur som inte är alltför välbekant. När vi läst boken kommer vi också att se filmen The Whale Rider som innehåller en hel del skillnader jämfört med boken. Vi kommer att analysera, diskutera och skriva om våra upplevelser och försöka väva in termer och begrepp relevanta att använda för litteratur och film.



Som en kontrast till denna storfilm ställer vi en annan film baserad på en roman: Once were Warriors ursprungligen en roman av Alan Duff - en brutal, rå skildring av ett folk som förlorat sina rötter men också en berättelse om våld i nära relationer, alkoholism och marginalisering.

Filmen räknas fortfarande som en av Nya Zealands största tillsammans med The Whale Rider och väcker möjligheten till att se ett annat NZ än i glättiga bilder på webben - inledningsscenen är en metafor för detta! Mycket har hänt sedan Once Were Warriors och här finns det möjlighet att se hur man i dagens NZ satsat på att stärka sitt ursprung både genom språklagstiftning och ett tydligare band till sina rötter (inte minst moderna maorifraser vittnar om detta).

Jag försöker också ta fasta på elevernas intressen i samband med projektet - tatueringar, sport och mat/dryck kommer att vävas in under resans gång.



Once Were Warriors Official Trailer from Caribbean Creativity on Vimeo.

Underskatta aldrig ditt nätverk! En av mina styrkor som språklärare är att jag har ett fantastiskt nätverk av fantastiska människor över hela den engelskspråkiga världen.  Som en alldeles perfekt bonus har jag en vän i Nya Zeeland som har lovat att vara behjälplig under projektet och som har gjort en informationsvideo helt och hållet utifrån de frågeställningar jag gett eleverna. Vad vinner jag på detta? Autencitet i både kommunikation, fakta och språk så klart! Eleverna kommer i slutet av projektet att få skypa med NZ (med min vän och ev. genom Skype in the Classroom) och ställa frågor och höra mer om sådant vi fastnat för under projektet.

Under slutet av projektet kommer vi att ge respons på realiauppsatser som en klass på en annan gymnasieskola skrivit - många handlar om just Nya Zeeland. Detta blir ett tillfälle för mina yrkeselever att arbeta med och ge respons på uppsatser skrivna av elever på ett studieförberedande program. Min och elevernas tanke är att vi ska lära oss mer om den färdigheten som de upplever som svårast i engelskan, formellt skrivande,  och verkligen gå in på djupet i förmågor och kunskapskrav och på så sätt bli bättre skribenter själva.

Hur ska då området redovisas? Mina elever kommer under projektets gång ha visat kunskaper och färdigheter på många olika sätt och utifrån många olika kursmål. Tanken är att eleverna själva får välja ett sätt att presentera sina kunskaper om Nya Zealand. Vågar man låta eleverna bestämma över sitt eget lärande och litar på sin förmåga att dokumentera och bedöma under resans gång blir det oftast både roligare, mer motiverande och jag får mer underlag för bedömning.

Från ämnesplanen för Engelska 6 - centralt innehåll

Film och litteratur
  • Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.
  • Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.

Realia
  • Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
 Läs- och hörförståelse
  • Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även via film och andra medier.
  • Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.
  •  Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.
Tala
  • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.
  • Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
Skriva
  • Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga texter och recensioner.
  • Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser framställningar från olika källor.

måndag 18 november 2013

Projekt historisk matlagning a'la Linné i samarbete med Svenska 2

I onsdags startade jag och mina elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet ett annorlunda projekt i Svenska 2. Vi kommer under några veckor framöver arbeta med framförallt 1700-talet och Linnés Öländska resa.

Utgångspunkten är att vi den 27 november får besök av Richard Tellström från Grythyttans restauranghögskola som ska genomföra en workshop med eleverna i historisk matlagning a'la Linné. Ni känner säkert igen honom som en av experterna från SVT:s Historieätarna.

Eleverna som jag träffar läser på yrkesprogram och har alltså valt att läsa Svenska 2 för att få högskolebehörighet. Ungefär hälften på vår skola har valt att göra det sedan GY11 infördes.

Så här kommer vi att arbeta:

* För att få en inblick i tiden och tidsandan använder vi två avsnitt av Historieätarna: Stormaktstiden och Frihetstiden. Nedan endast länkat som referens för dig som är nyfiken:




Vi kommer sedan att studera olika texter från den här perioden, framförallt Cajsa Wargs kokbok (anknyter till ämnet Måltids- och branschkunskap och Mat och dryck i kombination) och Linnés Öländska resa från 1741 (anknyter till ämnet Turism och Hotell). 

I Cajsa Wargs kokbok kommer vi att studera språk och innehåll och koppla recepten till maten vi sett i Historieätarna. Vi jämför denna första svenska kokbok med dagens moderna kokböcker - likheter och skillnader och funderar över genusperspektivet ("hjälpreda i hushållningen för unga fruentimmer"). Vi diskuterar kvinnorollen genom Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna-Maria Lenngren och också Carl von Linnés tankar kring hur han ville uppfostra sina döttrar.

Vi kommer att studera Carl Michael Bellman för att se mer av människorna, tidsandan och också kroglivet under den här perioden. En av de saker som vi kommer att diskutera är förhållandet till alkohol och utvecklingen som följde därav (detta moment anknyter till ämnet Dryckeskunskap).

Som facklitteratur använder vi Det dukade bordet av Kersti Wikström som bygger på utställningen Dukade bord på Nordiska museet (anknyter till ämnet Serveringskunskap).

I mitt ämne Svenska 2 kommer eleverna ges möjlighet att arbeta med följande områden från det centrala innehållet:
  • Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter.
  • Svenska författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk. 
  • Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
  • Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.


Vårt uppdrag är att bli experter på epoken 1700-talet och vår kunskapsredovisning sker i workshopen med Richard Tellström. Jag hoppas och tror att detta arbetsområde kan bli ett annorlunda, lärorikt och ämnesintegrerat sätt att arbeta med en av den svenska litteraturhistoriens epoker.

För den som vill testa sig själv på olika tidsepoker utifrån historieätarna finns ett quiz från SVT här

Om du som läser har tankar och idéer, lämna gärna en kommentar till oss.

Maria och RLHT12


Reflektioner efter genomfört projekt:

Workshopen med Richard Tellström blev inte av, men istället fick eleverna i egenskap av "epokexperter" ta fram recept från Cajsa Warg och organisera och hålla i workshopen för resterande klasskamrater och åk1. Det blev egentligen ännu mer lyckat från ett inlärningsperspektiv. Eleverna fick veta sent att det var ändrade planer och som lärare måste jag säga att jag är oerhört imponerad över det arbete de gör och de kunskaper om frihetstiden de nu besitter. När vi lektionen efter avslutade med ett pass om kvinnliga författare under frihetstiden och kvinnans ställning kunde ALLA i min yrkesklass diskutera och resonera och förstå texterna vi arbetade med. Extra roligt var att jag hade besök av en utomstående observatör från Arete under det här passet och även hon var imponerad över elevernas kunskaper inom detta litteraturhistoriska avsnitt.

Elevernas utvärderingar visar att de (trots komplikationer och ändrade planer) tyckte att detta sätt att arbeta med litteraturhistoria var lärorikt, annorlunda och framförallt roligt! Mer sånt helt enkelt!





onsdag 13 november 2013

Välkommen in i mitt klassrum och min lärarvardag

Jag har bloggat sedan 2005, men aldrig med jobbet i fokus. Kanske är det jante som spelar in och som har gjort att jag inte delat mer av det jag gör i mitt arbete. Vem skulle vara intresserad av vad jag gör, liksom?!

Inte heller trodde jag väl att jag skulle återuppta bloggandet för detta ändamål. Blogg för mig har känts relativt passé måste jag erkänna. Det är framförallt på Twitter jag känner att jag har värdefulla utbyten, och i mer informella sammanhang med kolleger från hela världen.

Men eftersom många lärare bloggar  nu och det finns ett behov av att uttrycka mer än det som ryms inom 140 tecken för mig just nu, så får det bli en blogg igen.

Syftet med bloggen är att vara ett reflektionshjälpmedel i arbetet med Arete meriteringsprogram fram till februari, en del i kursen det digitala skollyftet och för att kollegialt dela idéer och erfarenheter.

Varmt välkommen du som hittat hit!

Maria Olsén

@TeacherMe2
Ölands Gymnasium