Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik

Idag har vi avslutat ett arbete om undervisning med digital förstärkning inom mitt gymnasieförbund. Sedan höstlovet har vi genomfört ett gemensamt arbete över ämnesgränser och med kolleger från flera olika skolor. 

Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt. 

Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan  - teori möter praktik. 

Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa.  Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.  

På Twitter hittar du föreläsarna här:

Håkan Fleischer 
Helena Kvarnsell

Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf

Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.

De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.

Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.

Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?

- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator

Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.

Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016

Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".

Motivation 

Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.

Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.

När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära. 

Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet. 

Målorientering

I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven. 

Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa. 

Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra! 

Läs gärna mer om Helenas projekt här:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803

https://matteochno.wordpress.com/category/no/

Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!

En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget. 

Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart. 

Reflektion

Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera. 

Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund 

http://www.nacka.se/web/barnomsorg_utb/Nyheter/Documents/Attforandraskolanmedteknik-140311.pdf

Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum. 

Socialt lärande

I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten. 

Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här: 

http://www.skolporten.se/forskning/utveckling/digitalt-rollspel-religionsundervisningen/

http://www.skolporten.se/app/uploads/2014/12/Undervisning_Larande_13_2014.pdf

Helena lyfter fram hur eleverna kan hjälpas åt och bli lärresurser för varandra. Ett jobba-smart-tips är att låta eleverna hitta de bästa flipparna och webbresurserna inom ett område. Istället för de läraren hittat på 10 min har nu eleverna hittat många fler. Jag tänker att läraren sen tillsammans med eleverna behöver utvärdera resurserna, men idén är bra.

Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.

Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.

Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.

Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel

Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.

Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html 
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

Lästips!

Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.

Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.

Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.

Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson

Snapchat, Periscope och Digital Literacy i min engelskundervisning

Det lika bra jag erkänner. På en gång. Jag tillhör definitivt de där som gillar teknik - älskar teknik till och med. Nyfikenhet och vetgirighet är mitt livselixir. Dessutom älskar jag att vara lärare. Livsfarlig kombo.

På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.

Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.

"We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap."

http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat 

För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.

Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.

Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.

I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.

Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi  - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.

Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.

Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.

Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.

Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund -  om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.

Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning.  Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26).  Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum  i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.



En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.

Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:

Åk 7-9 
Gy kurs 5/6

Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK  - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.

http://statensmedierad.se/larommedier.365.html

Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.


Referenser

Bax, Stephen. 2003. CALL- past, present and future. System 31/1: 13-28

Dudeney, Gavin & Hockly, Nicky. 2012. ICT in ELT: how did we get here and where are we going? ELT Journal, Vol. 66, No.4: 533-542

Dudeney, Gavin, Hockly, Nicky & Pegrum, Mark. 2013. Digital literacies: research and resources in language teaching. Harlow, England: Pearson

Hockly, Nicky. 2013. Mobile Learning. ELT Journal, Vol.67, No.1: 80-84, ERIC, EBSCOhost, viewed 12 December 2015.

Hockly, Nicky. & Dudeney, Gavin. 2014. Going mobile: teaching with hand-held devices.  Surrey: Delta

Prensky, Marc. 2011. Digital wisdom and Homo Sapiens Digital. In Thomas, Michael 

(ed). Deconstructing Digital Natives: Young People, Technology, And The New 

Literacies. New York & London: Routledge, Taylor & Francis Group: 15-29