Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik

Idag har vi avslutat ett arbete om undervisning med digital förstärkning inom mitt gymnasieförbund. Sedan höstlovet har vi genomfört ett gemensamt arbete över ämnesgränser och med kolleger från flera olika skolor. 

Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt. 

Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan  - teori möter praktik. 

Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa.  Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.  

På Twitter hittar du föreläsarna här:

Håkan Fleischer 
Helena Kvarnsell

Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf

Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.

De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.

Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.

Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?

- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator

Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.

Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016

Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".

Motivation 

Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.

Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.

När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära. 

Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet. 

Målorientering

I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven. 

Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa. 

Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra! 

Läs gärna mer om Helenas projekt här:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803

https://matteochno.wordpress.com/category/no/

Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!

En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget. 

Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart. 

Reflektion

Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera. 

Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund 

http://www.nacka.se/web/barnomsorg_utb/Nyheter/Documents/Attforandraskolanmedteknik-140311.pdf

Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum. 

Socialt lärande

I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten. 

Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här: 

http://www.skolporten.se/forskning/utveckling/digitalt-rollspel-religionsundervisningen/

http://www.skolporten.se/app/uploads/2014/12/Undervisning_Larande_13_2014.pdf

Helena lyfter fram hur eleverna kan hjälpas åt och bli lärresurser för varandra. Ett jobba-smart-tips är att låta eleverna hitta de bästa flipparna och webbresurserna inom ett område. Istället för de läraren hittat på 10 min har nu eleverna hittat många fler. Jag tänker att läraren sen tillsammans med eleverna behöver utvärdera resurserna, men idén är bra.

Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.

Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.

Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.

Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel

Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.

Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html 
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

Lästips!

Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.

Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.

Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.

Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson

Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"

Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.

För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.

Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:

E-twinning 

Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!

Check it out!
Yummy Lessons

Skype in the Classroom

En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!

TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.

Webbstjärnan

I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.

Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/

Ämnesintegrering

Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.

Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda. 

Språkutvecklande arbetssätt

Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.

Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/ 

Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.

Betyg och bedömning

Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.

Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!

....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!

Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!

I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.

Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.


Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online

Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.

Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.

Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.

Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.

Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.

Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.

Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.

Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.

Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.

Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.

En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.

Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.

Projekt 2: Lära mig mer om script

Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.

Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.

Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:

Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa.  Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:

Studentmatrix



gClassFolders & Doctopus & Goobric



Flubaroo - självrättande test i Google Formulär

Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.



Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!

Projekt 3: Skype in the Classroom 

Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.


Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande

Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.

 Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.  

Under läsåret har jag  och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!


Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.

Allt gott!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2

Skype in the Classroom part 2: Guest Speakers - hur funkar det?

Skype in the Classroom är en helt fantastisk resurs som erbjuder mängder med spännande möjligheter. Jag ser det främst ur ett perspektiv som språklärare, men här finns det något för lärare inom alla områden. Om du vill veta hur man blir medlem och sätter upp en profil - klicka här.

Guest Speakers

I det här blogginlägget vill jag lyfta fram möjligheten att få en gratis lektion om en mängd olika områden direkt in i ditt klassrum, turen har kommit till Skypes "Guest Speakers".  Än så länge finns det mest engelskspråkiga resurser, men min gissning är att det kommer att byggas på med fler språk framöver. Här ser jag som engelsklärare möjlighet till ämnesintegration och för både högstadiet och gymnasiet finns många spännande föreläsningar att boka just nu.

Skype har ett antal samarbetspartners som bidrar med sin tid och kunskap inom en mängd områden - aktuella samarbetspartners hittar du här. 

Hur funkar det?

Börja med att utforska alla de gästföreläsare som erbjuds via Skype in the Classrom för att se hur du skulle kunna använda dem i din undervisning eller i ett ämnesintegrerat projekt. Jag visar nedan hur några av föreläsningarna kan kopplas till styrdokumenten i mina kurser på gymnasiet.

Här är ett smakprov på de föreläsningar och teman som finns registrerade just nu:

Den 5 mars 2014 är det "World Read Aloud Day" och redan då skulle du kunna få en berättelse till ditt klassrum i Sverige - en författare läser högt ur sin bok och låter dina elever ställa frågor. Det finns program både för yngre och äldre elever. Kostnadsfria författarbesök är väl inte helt fel! Ungefär 30 minuters lektion med möjlighet att ställa frågor verkar vara standardlängd.


Författaren Paul Czajak läser högt och pratar om sin bok.

Möt den 13-åriga författaren bakom boken Just Jake, Jake Marcionette, som berättar om sin bok och att vara ung författare.


Författaren Lori Sherrit-Fleming läser högt och berättar om sina böcker och de karaktärer man möter där.




Låt dig inte avskräckas av att åldersgruppen som anges är lägre än dina elevers utan ta kontakt med föreläsaren och se om ni kan anpassa den till er svenska klass. Jag har själv haft kontakt med ett par föreläsare och min erfarenhet är att de är enormt positiva och hjälpsamma.

Det finns fler föreläsningar/lektioner (de flesta är faktiskt just en aktivitet tillsammans) som anknyter till böcker och skrivande. Två som verkar vara möjliga att använda för alla åldersgrupper är dessa två:

Författaren Margo Sorenson berättar för alla åldrar om skrivprocess och hur en text växer fram

Prisbelönta författaren Jason Edwards håller i ett pass i kreativt skrivande med elever





Hur ser det då ut inom andra ämnesområden - här är ett mycket litet urval för att visa på möjligheterna som finns:


Historia:

Naturvetenskap:












Matematik:









 
Teknologi:

Idrott & Hälsa:

Värdegrundstema (culture): 

 







Hur "Skype Guest Speakers" kan kopplas till gymnasieskolans styrdokument

Jag tror säkert att ni som läser detta snabbt kan se kopplingar till era respektive ämnen och eftersom samtliga föreläsningar är på engelska går de också att koppla till ämnesplanerna i engelska för grundskolan och gymnasieskolan. Beroende på vilken föreläsning som används kan fler punkter från det centrala innehållet tas upp t.ex. med avseende på litteratur och skrivande.

Från ämnesplanen i Engelska 5 - centralt innehåll:

• Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

• Talat språk, även med viss social och dialektal färgning som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer. 
• Muntlig interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.

Från ämnesplanen i Engelska 6 - centralt innehåll:

• Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
• Talat språk, även med social och dialektal färgning, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.
•  Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till framställningar från olika källor och i olika medier
• Muntlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
• Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till framställningar från olika källor.

Praktikaliteter

Det finns så klart en del hinder  - tidsskillnaden och din skolas schema. Skolan jag arbetar på är en liten gymnasieskola där vi lärare har ett tätt samarbete - detta gör att vi kan vara flexibla för att lösa sådana hinder. Kan man få in en gästföreläsare i ämnesövergripande projekt har man fler schemapositioner att spela med. Är det USA som är skypepartner är det eftermiddagslektioner som passar bäst för utbyte, då tidsskillnaden är 7 timmar eller mer.

Om du snabbt vill testa tidsskillnaden mellan din ort och en plats i världen kan du använda en time zone converter.

Du har nu hittat en föreläsning du är intresserad av, men hur gör man?

Logga in på Skype in the Classroom och gå till sidan för Guest Speakers. Klicka på föreläsningen du är intresserad av och anmäl ditt intresse. Tips: var så tydlig du kan i kommunikationen och berätta om varifrån ni kommer och era elevers kunskaper i engelska. Detta hjälper föreläsaren att ta ställning till hur just ert föredrag skulle kunna se ut.

 Så här ser dina val ut:

Klicka på "Register for this lesson" eller välj "Contact Skype lesson owner" för att kunna skriva ett personligt meddelande och ställa frågor om det är möjligt att få föreläsningen att fungera med svensk tid o.s.v.

Man har också valet "Add as a Skype Contact"  - detta måste man så klart göra för att sedan kunna skypa under lektionen. Du hittar valet under varje lektion.

Som vanligt tycker jag att det är bra att man är har kontakt med föreläsaren innan man skypar och att man testar tekniken så att allt är på plats. Krånglar det? Ta med fördel hjälp av en elev!

Det kan skilja en hel del i lektionsetikett mellan olika länder - det är en del i undervisningen om kultur och något att ta med i planeringen.




Hoppas att du nu känner dig inspirerad och redo att släppa in världen i ditt klassrum - en fysiker, NASAs experter, en marinbiolog eller en författare. Valet är ditt och det är helt gratis!

Happy Skyping!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2

Skype in the Classroom del 1 - Mystery Skype - Hur funkar det?

Jag tror att alla vi språklärare vill få in så mycket autencitet i vår undervisning som det bara går. Själv har jag försökt med eTwinning, penpals och lingofriends för att få in det här elementet i min undervisning. Tyvärr, inte med lysande resultat. Genom eTwinning fick vi aldrig igång något utbyte och lingofriends tog tid och många förfrågningar var oseriösa.

Under de senaste åren har jag byggt upp ett nätverk av vänner och lärare utomlands som jag gärna tar hjälp av min undervisning. Det har så klart fungerat toppenbra då vi har en personlig relation och en vilja att hjälpa varandra. En av mina amerikanska väninnor Kimberly Lynne från Virginia har t.ex. hjälpt mig att genomföra fejkade jobbintervjuer via Skype med mina Engelska 6-grupper. Otroligt lärorikt och min väninna, med stor erfarenhet av intervjuer, gav eleverna värdefulla synpunkter på CV och intervjuteknik från ett amerikanskt perspektiv. Men självklart finns det ju en gräns för hur mycket man vill (ut)nyttja en väns välvilja och omtanke.

Förra året fick jag syn på Skype in the Classroom som är en del av Skype som riktar sig till lärare, elever och skolor.  Eftersom jag redan tidigare skaffat ett skypekonto för skolbruk var det bara att logga in och sätta igång. Har du inget konto, eller enbart ett privat Skypekonto, registrerar du dig direkt på länken ovan. Jag rekommenderar att man gör ett separat konto för skolbruk om man också använder Skype privat.

I inloggningsskedet anger man sina uppgifter och berättar mer om vem man är. Att fylla i sin profil är viktigt eftersom det hjälper andra att nätverka med dig. När jag registrerade mig angav jag olika intresseområden och blev lätt chockad när en portugisisk tonåring kontaktar mig en lördagsförmiddag med en förfrågan om att få hjälp med grammatik inför ett engelskprov. Jag hade tydligen kryssat i att jag var positiv till att vara tillgänglig engelsklärare - vilket jag ju så klart är! Efter denna smått surrealistiska privatlektion fick jag se över min profil. Kanske får jag mer tid till sådana här uppdrag i framtiden - jag fick ju lära mig mer om hur engelskundervisningen i Portugal gick till och vad en gymnasieelev där hade i uppgift att plugga på inför ett prov. Mina elever tyckte i alla fall att det var en häftig historia när jag träffade dem veckan efter!

Hur kan man då använda Skype in the Classroom i sin undervisning? I det här blogginlägget berättar jag mer om Mystery Skype som är en av möjligheterna du nu har framför dig!

Mystery Skype

Mystery Skype innebär att två klasser skypar med varandra och försöker att genom frågor till varandra ta reda på var respektive klass befinner sig. Det finns mängder av skolor över hela världen så detta är en mycket fin möjlighet att få in "other Englishes" i klassrummet på ett naturligt sätt.

Före jul hade jag fler förfrågningar än vad vi som liten skola hade möjlighet att delta i. Vår första resa gick till Chicago där mina yrkeselever i åk 2 på gymnasiet som läser Engelska 6 skypade med en åk 3. Att dessa elever var yngre spelade ingen direkt roll, då det var verklig kommunikation det var frågan om.

Jag har samlat på mig en del tips om hur en Mystery Skype genomförs och vad som kan vara bra att tänka på. Min förhoppning är att hjälpa er som gärna vill testa men känner er osäkra.


Hitta en klass att skypa med
Om man i sin skypeprofil klickar i att man deltar i Mystery Skype ökar möjligheten att få förfrågningar från andra lärare. Själv har jag hittat mina kontakter dels på hemsidan (jag ska snart visa hur) och via Twitter där många lärare (framförallt från amerikanska skolor) delar sina erfarenheter på hashtaggen #mysteryskype. Man kan också följa @SkypeClassroom för att få tips på lärare som deltar i mystery skype. Om du vill söka via hemsidan kan det se ut så här:

Man kan direkt på sidan klicka på brevsymbolen för att göra en förfrågan. Några lärare finns på Twitter och kan nås där också. Du kan filtrera din sökning på ålder, ort och hur aktiva man är på sidan. Känns det svårt att hitta samma åldersgrupp så är min erfarenhet att det inte spelade så stor roll i det här sammanhanget.

Planera utbytet
När du fått kontakt med en lärare är nästa steg att bestämma dels när ni ska skypa och hur skypen ska gå till. Här är tipset att gå igenom hur ni vill lägga upp det för att utbytet ska gå så bra som möjligt. Tänk också på att man kan behöva vara flexibel med tanke på tidsskillnader - fundera över när dina lektioner ligger och vilka områden du kan skypa med. Personligen rekommenderar jag att man skypar själv med den andra läraren först för att testa tekniken och se vem det är man ska samarbeta med. Kanske onödigt försiktigt, men så funkar jag.

Det finns bra tips på nätet om hur en mystery skype går till och de tips jag vill skicka med är att ha tydlig ansvarsfördelning bland eleverna. Sen kan man låta rollerna rotera om man gör flera utbyten. Har man inte planerat blir det lätt kaos...vilket kan vara en lärdom i sig. Been there - Done that!

Eftersom det är ni lärare som bestämmer hur ni vill göra utbytet finns det egentligen inget rätt och fel, men ett förslag som jag hittat och använt är detta (här finns också olika svårighetsgrad inbyggt). Här kommer en fri översättning:

Alternativ 1 - avancerad nivå
Hitta landet/staten/staden där den andra klassen befinner sig genom att enbart fråga Ja/Nej-frågor. Ett ja ger en ny fråga och ett nej gör att frågan går över till den andra klassen. Man har max 20 frågor. Efter var femte fråga kan man ge varandra en ledtråd.

Alternativ 2 - medelsvår nivå
Hitta landet/staten/staden där den andra klassen befinner sig genom att enbart fråga Ja/Nej-frågor. Här kan man bestämma om ett klassrum i taget ska fråga eller om man ska turas om att fråga. Efter var femte fråga kan man ge varandra en ledtråd.

Alternativ 3 - nybörjarnivå
Eleverna får hitta varandras plats genom ledtrådar man ger till varandra. Man kan turas om att fråga och ge ledtrådar.

Efteråt är det så klart roligt att få berätta lite för varandra om klassen, skolan och platsen man kommer från. Vill man kan man sedan boka in en ny träff och fortsätta samarbetet.

Jag tror på en tydlig rollfördelning och att eleverna förberetts på sin roll redan innan man skypar. Man lär av sina misstag! På länken jag hänvisar till ovan använde man följande roller:

• Greeters – say hello and tell something about the class without giving away location
• Inquirers – ask the questions
• Question Keepers – keep track of the questions and answers
• Mappers – use atlas, Google maps, etc. to zero in on the clues
• Digital Photographer/Videographer – captures the call with a digital and/or video camera

Det är viktigt att alla elever känner att de har en roll och att de vet vad de förväntas göra under skypandet. Några av mina elever ville ha en "tystare" roll första gången och hjälpa klassen genom att söka ledtrådar och ge förslag på frågor. Använder man Google Doc kan eleverna dela ett gemensamt dokument under skypandet.


Det är också viktigt att fundera igenom tänkbara frågor - detta lärde vi oss "the hard way". Som lärare är man mer eller mindre helt passiv, så eleverna fick verkligen samarbeta och komma på strategier för att få fram sitt budskap och sina frågor.


På blogginlägget jag tidigare nämnt, ger man följande förslag på frågor att ställa:

Possible Mystery Skype Questions:
1. Is your continent in the Eastern/Western Hemisphere?
2. Is your continent in the Northern/Southern Hemisphere?
3. Is your continent near the Atlantic/Pacific/Indian/Arctic Ocean?
4. Is your continent N. America/S. America/Africa/Europe/Asia/Australia/Antarctica?
5. Is it a big/small country?
6. Do you speak English as a first language?
7. Is it very hot in summer and cold in winter?
8. Is it north/south/east/west of………..?
9. Does your country border another country?
8. Are there mountains in your country?
9. Does your country have a coastline?
10. Is ………………….the capital of your country?
11. Does your state/province border?
12. Is your country/state/province north/south/east/west of?
13. Is your city in the north/south/east/west of your country/state/province?
14. Is your city the capital of your country/state/province?

Possible Clues:
1. The time is…
2. The season is…
3. We are north/south/east/west of…
4. The beginning letter is… 
5. We also speak French/German/Spanish/Mandarin etc…

Se dem som inspiration för DIG som lärare och låt först eleverna formulera sina egna frågor. Det handlar om autencitet och elevmedverkan. Vi upptäckte att geografikunskaper och kartkunskaper om Europa och Sverige var viktiga att repetera, liksom att vi behövde en vokabulär för att prata om platser och länder.

Under utbytet
Testa först att tekniken och uppkopplingen fungerar. Är du osäker så ta hjälp av en elev! OBS! Ett viktigt tips, för att undvika ett riktigt rookiemisstag, är att se till att ni inte avslöjar platsen för eleverna genom att ha den i ert Skypenamn eller beskrivning.

Justera kameran så att ni i klassen syns tydligt och se till att eleverna som ska ställa frågor hörs tydligt. Det är bra att förbereda eleverna på artiga formuleringar man kan använda om man behöver be om att få en fråga repeterad. Optimalt är om ni kan använda projektor så att alla i klassen ser vilka ni pratar med!

Det är roligt att dokumentera utbytet med t.ex. kort/film så att man kan gå tillbaka och prata om hur samtalet gick och utvärdera och förbättra inför nästa resa.

En rolig detalj är att ha en fysisk karta där man sätter ut nålar för platser man besökt. Det finns klasser som t.ex. rest jorden runt på 80 dagar genom Skype in the Classroom.

Kort sagt - det är bara din och din kollegas kreativitet som sätter gränser för vad ni får ut av er MysterySkype. Mitt råd är att testa! Det kommer säkert vara saker som inte funkar optimalt första gången, men det är verkligen fantastiskt roligt och uppskattat både bland lärare och elever.

Våga testa och släpp in världen i klassrummet du med!

Maria Olsen
@TeacherMe2