En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare

I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.

På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.

Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering 

Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.

Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.

På minussidan:

Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.

Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O

Linnéuniversitetet  - Kommunikation

Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.

På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara  positivt tycker jag!

I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.

Göteborgs Universitet - Form i Fokus

Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!

Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a.  det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O

Treffspraak - gemensam samlingsyta

Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.

Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag

Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.

Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.


Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.

Som t.ex. instruktionsklipp som detta:

Feedback känns härligt för lärare också!

I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.

Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund  dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.

Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack. 

Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.

Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015

Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid  - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.

Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.

Programstruktur:

Termin 1 (höst)

Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)

Termin 2 (vår)

Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)

Termin 3 (höst)

Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)

Termin 4 (vår)

Examensarbete, 30 hp (HiØ)

Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.

Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.

Kurserna jag läser i höst är: 

Kommunikation (via Linnéuniversitetet)

Interkulturell laering (via Oestfold)

Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)


Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.

Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.

Någon mer som ska delta?

Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart

Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.

Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.

Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).

Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.

Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!

En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.

Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.

Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!

När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.

Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.

Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.

Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter

Ny termin och nya utmaningar!

Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.

På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.

Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.

Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.

Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.

Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.

Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.

Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen  - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!

Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.

Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt  klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.

I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.

Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!

Min hösttermin 2015:

* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper

På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...

Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.

Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.

SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"

Mia Smith BY CC SA 

Mia Smith är språklärare och jag har följt henne via sociala medier. Det är inspirerande att lyssna till en språklärare som tänker och funderar i samma banor som en själv. Dock får jag väl kritiskt ta med mig att jag då riskerar att hamna i Alexandersons "filterbubbla". 

På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg. 

Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.

En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap). 

Mia Smith på SETT 2015  - Maria Olsén BY CC SA

Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte! 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Mia Smith BY CC SA 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier! 

Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.

Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar: 

Mia Smith BY CC SA 

Automatöversättning kan man idag få från bland annat:
Babel fish
Bing
Google translate

Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag. 

I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord. 

Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo! 




Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:

Mia Smith BY CC SA 

Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk. 

Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå. 

Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia. 

Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det? 

I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv. 

Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken. 

Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna. 

Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!

För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet 

I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg. 

Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden: 

Mia Smith BY CC SA

Inspirerad av Mia kommer jag arbeta mycket mer strukturerat med sökmotorer och konkreta sökuppgifter baserade på Skolverkets bedömningsstöd.  Just att faktiskt lära elever hur de söker effektivt är oerhört viktigt och en språklig strategi, speciellt med tanke på att Google är den vanligaste (enda?) källa våra elever vanligtvis använder. 

Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet. 

Tack! 

Tips på att söka bättre på Google 
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK


Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg

Vardagsutmana dina elever och dig själv - 30 Day ExtraMural English Challenge

I någon av facebookgrupperna jag är medlem i, fick jag tips om en rolig vardagsutmaning man kan anta tillsammans med sina elever. På Mia Smiths blogg presenteras 30 Day ExtraMural English Challenge som också går under hashtagen #30DayChallengeEE på sociala medier. Idén verkar ha arbetats fram av flera lärare som deltar i en gemensam Facebookgrupp. Hur kul som helst tycker jag!

Klart att mina elever ska få den här utmaningen! Jag tror att det kan bli extra spännande att göra det med vuxeneleverna som kan behöva mer utmaning än ungdomarnanär det gäller att använda engelska också utanför skolan.

Utmaningen består i att varje dag under en månad göra minst en av nedanstående utmaningar:

1. Use Facebook in English for at least 24 hours.
2. Watch a movie in English with no subtitles.
3. Watch a movie in English with English subtitles.
4. Listen to a podcast in English, look here for examples: http://www.podcastsinenglish.com/.
5. Read at least  one article at News in Levels http://newsinlevels.com
6. Write at least five text messages in English.
7. Watch TV news in English (using the internet works fine). Retell three important things from the news to someone else.
8. Read a blog in English. You can find popular blogs here: http://www.ebizmba.com/articles/blogs, http://www.cision.com/uk/social-media-index/top-50-uk-blogs/.
9. Write your own blog entry in English.
10. During a meal with family or friends, speak only English.
11. Make a room in your home the “English room”. Whenever you are in it, you may only speak English. Use this rule for at least 24 hours.
12. Take a walk with a friend or a member of your family for at least 30 minutes, speak English all the time.
13. Use an English source of information for school work in a subject other than English.
14. Cook a meal using a recipe in English.
15. Listen to three songs from a top list from an English speaking country and sing along in at least one.
16. Practise lyrics from a song you like at lyricstraining.com.
17. Chat with a stranger in English in a computer game for at least ten minutes.
18. Find a clip from a tv show and imitate the accent. Overact as much as possible to sound really British or American. For British English: Downton Abbey or Peppa Pig, for American English: Frasier or My Name is Earl. These are only suggestions, feel free to find your own shows.
19. Find a new friend at http://www.englishbaby.com/findfriends and write to them in English.
20. Read a short story in English at http://storywrite.com/.
21. Spend at least 15 minutes practising vocabulary at http://learnenglish.britishcouncil.org/en/.
22. Make a short comic in English using http://www.pixton.com/ or www.powtoon.com. Feel free to work with a friend.
23. Watch a video-blog in English and leave comments. Here’s a list of famous bloggers.http://www.theguardian.com/technology/2013/apr/07/youtube-uk-20-online-video-bloggers
24. Learn at least five new English idioms. http://www.idiomsite.com/
25. Make labels for at least ten everyday household items and stick them around your house or apartment.
26. Play a digital game of some kind (on your smartphone, through facebook or something similar) in English and find at least ten new words to learn. Add them to your personal wordlist.
27. Make your own meme in English, using for example http://memegenerator.net/.
28. Read all the words and translations on one page in an English dictionary. Repeat them once later the same day.
29. Listen to news about Sweden in English at http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2054#
30. Translate your favourite Swedish song into English and sing it to a friend (if you dare).
31. Play at least three games with the Akinator. http://en.akinator.com/
32. Send a digital message to a friend trying to persuade them to play a game or sport you like. Give them three reasons why they should start playing your game or sport.
33. Talk/write to an avatar on www.existor.com for at least 10 minutes.
34. Read or write a story in English at www.storybird.com
35. Read a newsarticle at http://www.goteborgdaily.se/ and retell it to someone in English.
36. Listen to a news programme at http://www.ur.se/Produkter/180166-Newsreel-2014-01-25 and discuss it with someone.
37. Practise your decorating skills at http://www.ur.se/sprk/engelska/inredning/.
38. Practise British slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_br/.
39. Practise American slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_am/.
40. Send postcards to at least three people in English from this site: http://www.ur.se/sprk/engelska/vykort/.
41. Test your personality here: http://www.ur.se/sprk/engelska/quiz/.
42. Watch a film in English at http://www.ur.se/Produkter?ur_subject_tree=engelska.
43. Write a poem in English based on your name using this structure: http://www.readwritethink.org/files/resources/lesson_images/lesson391/WritingNamePoem.pdf. If you want to, go to www.canva.com and make a nice poster with your poem in it.
44. Learn about Scotland using this website: http://www.visitscotland.com/brave/

 Klart att ni också ska vara med!

Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!

I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.

Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.


Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online

Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.

Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.

Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.

Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.

Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.

Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.

Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.

Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.

Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.

Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.

En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.

Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.

Projekt 2: Lära mig mer om script

Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.

Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.

Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:

Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa.  Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:

Studentmatrix



gClassFolders & Doctopus & Goobric



Flubaroo - självrättande test i Google Formulär

Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.



Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!

Projekt 3: Skype in the Classroom 

Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.


Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande

Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.

 Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.  

Under läsåret har jag  och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!


Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.

Allt gott!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2

Skype in the Classroom part 2: Guest Speakers - hur funkar det?

Skype in the Classroom är en helt fantastisk resurs som erbjuder mängder med spännande möjligheter. Jag ser det främst ur ett perspektiv som språklärare, men här finns det något för lärare inom alla områden. Om du vill veta hur man blir medlem och sätter upp en profil - klicka här.

Guest Speakers

I det här blogginlägget vill jag lyfta fram möjligheten att få en gratis lektion om en mängd olika områden direkt in i ditt klassrum, turen har kommit till Skypes "Guest Speakers".  Än så länge finns det mest engelskspråkiga resurser, men min gissning är att det kommer att byggas på med fler språk framöver. Här ser jag som engelsklärare möjlighet till ämnesintegration och för både högstadiet och gymnasiet finns många spännande föreläsningar att boka just nu.

Skype har ett antal samarbetspartners som bidrar med sin tid och kunskap inom en mängd områden - aktuella samarbetspartners hittar du här. 

Hur funkar det?

Börja med att utforska alla de gästföreläsare som erbjuds via Skype in the Classrom för att se hur du skulle kunna använda dem i din undervisning eller i ett ämnesintegrerat projekt. Jag visar nedan hur några av föreläsningarna kan kopplas till styrdokumenten i mina kurser på gymnasiet.

Här är ett smakprov på de föreläsningar och teman som finns registrerade just nu:

Den 5 mars 2014 är det "World Read Aloud Day" och redan då skulle du kunna få en berättelse till ditt klassrum i Sverige - en författare läser högt ur sin bok och låter dina elever ställa frågor. Det finns program både för yngre och äldre elever. Kostnadsfria författarbesök är väl inte helt fel! Ungefär 30 minuters lektion med möjlighet att ställa frågor verkar vara standardlängd.


Författaren Paul Czajak läser högt och pratar om sin bok.

Möt den 13-åriga författaren bakom boken Just Jake, Jake Marcionette, som berättar om sin bok och att vara ung författare.


Författaren Lori Sherrit-Fleming läser högt och berättar om sina böcker och de karaktärer man möter där.




Låt dig inte avskräckas av att åldersgruppen som anges är lägre än dina elevers utan ta kontakt med föreläsaren och se om ni kan anpassa den till er svenska klass. Jag har själv haft kontakt med ett par föreläsare och min erfarenhet är att de är enormt positiva och hjälpsamma.

Det finns fler föreläsningar/lektioner (de flesta är faktiskt just en aktivitet tillsammans) som anknyter till böcker och skrivande. Två som verkar vara möjliga att använda för alla åldersgrupper är dessa två:

Författaren Margo Sorenson berättar för alla åldrar om skrivprocess och hur en text växer fram

Prisbelönta författaren Jason Edwards håller i ett pass i kreativt skrivande med elever





Hur ser det då ut inom andra ämnesområden - här är ett mycket litet urval för att visa på möjligheterna som finns:


Historia:

Naturvetenskap:












Matematik:









 
Teknologi:

Idrott & Hälsa:

Värdegrundstema (culture): 

 







Hur "Skype Guest Speakers" kan kopplas till gymnasieskolans styrdokument

Jag tror säkert att ni som läser detta snabbt kan se kopplingar till era respektive ämnen och eftersom samtliga föreläsningar är på engelska går de också att koppla till ämnesplanerna i engelska för grundskolan och gymnasieskolan. Beroende på vilken föreläsning som används kan fler punkter från det centrala innehållet tas upp t.ex. med avseende på litteratur och skrivande.

Från ämnesplanen i Engelska 5 - centralt innehåll:

• Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

• Talat språk, även med viss social och dialektal färgning som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer. 
• Muntlig interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.

Från ämnesplanen i Engelska 6 - centralt innehåll:

• Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor.
• Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
• Talat språk, även med social och dialektal färgning, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande
• Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.
•  Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till framställningar från olika källor och i olika medier
• Muntlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.
• Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
• Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till framställningar från olika källor.

Praktikaliteter

Det finns så klart en del hinder  - tidsskillnaden och din skolas schema. Skolan jag arbetar på är en liten gymnasieskola där vi lärare har ett tätt samarbete - detta gör att vi kan vara flexibla för att lösa sådana hinder. Kan man få in en gästföreläsare i ämnesövergripande projekt har man fler schemapositioner att spela med. Är det USA som är skypepartner är det eftermiddagslektioner som passar bäst för utbyte, då tidsskillnaden är 7 timmar eller mer.

Om du snabbt vill testa tidsskillnaden mellan din ort och en plats i världen kan du använda en time zone converter.

Du har nu hittat en föreläsning du är intresserad av, men hur gör man?

Logga in på Skype in the Classroom och gå till sidan för Guest Speakers. Klicka på föreläsningen du är intresserad av och anmäl ditt intresse. Tips: var så tydlig du kan i kommunikationen och berätta om varifrån ni kommer och era elevers kunskaper i engelska. Detta hjälper föreläsaren att ta ställning till hur just ert föredrag skulle kunna se ut.

 Så här ser dina val ut:

Klicka på "Register for this lesson" eller välj "Contact Skype lesson owner" för att kunna skriva ett personligt meddelande och ställa frågor om det är möjligt att få föreläsningen att fungera med svensk tid o.s.v.

Man har också valet "Add as a Skype Contact"  - detta måste man så klart göra för att sedan kunna skypa under lektionen. Du hittar valet under varje lektion.

Som vanligt tycker jag att det är bra att man är har kontakt med föreläsaren innan man skypar och att man testar tekniken så att allt är på plats. Krånglar det? Ta med fördel hjälp av en elev!

Det kan skilja en hel del i lektionsetikett mellan olika länder - det är en del i undervisningen om kultur och något att ta med i planeringen.




Hoppas att du nu känner dig inspirerad och redo att släppa in världen i ditt klassrum - en fysiker, NASAs experter, en marinbiolog eller en författare. Valet är ditt och det är helt gratis!

Happy Skyping!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2

Skype in the Classroom del 1 - Mystery Skype - Hur funkar det?

Jag tror att alla vi språklärare vill få in så mycket autencitet i vår undervisning som det bara går. Själv har jag försökt med eTwinning, penpals och lingofriends för att få in det här elementet i min undervisning. Tyvärr, inte med lysande resultat. Genom eTwinning fick vi aldrig igång något utbyte och lingofriends tog tid och många förfrågningar var oseriösa.

Under de senaste åren har jag byggt upp ett nätverk av vänner och lärare utomlands som jag gärna tar hjälp av min undervisning. Det har så klart fungerat toppenbra då vi har en personlig relation och en vilja att hjälpa varandra. En av mina amerikanska väninnor Kimberly Lynne från Virginia har t.ex. hjälpt mig att genomföra fejkade jobbintervjuer via Skype med mina Engelska 6-grupper. Otroligt lärorikt och min väninna, med stor erfarenhet av intervjuer, gav eleverna värdefulla synpunkter på CV och intervjuteknik från ett amerikanskt perspektiv. Men självklart finns det ju en gräns för hur mycket man vill (ut)nyttja en väns välvilja och omtanke.

Förra året fick jag syn på Skype in the Classroom som är en del av Skype som riktar sig till lärare, elever och skolor.  Eftersom jag redan tidigare skaffat ett skypekonto för skolbruk var det bara att logga in och sätta igång. Har du inget konto, eller enbart ett privat Skypekonto, registrerar du dig direkt på länken ovan. Jag rekommenderar att man gör ett separat konto för skolbruk om man också använder Skype privat.

I inloggningsskedet anger man sina uppgifter och berättar mer om vem man är. Att fylla i sin profil är viktigt eftersom det hjälper andra att nätverka med dig. När jag registrerade mig angav jag olika intresseområden och blev lätt chockad när en portugisisk tonåring kontaktar mig en lördagsförmiddag med en förfrågan om att få hjälp med grammatik inför ett engelskprov. Jag hade tydligen kryssat i att jag var positiv till att vara tillgänglig engelsklärare - vilket jag ju så klart är! Efter denna smått surrealistiska privatlektion fick jag se över min profil. Kanske får jag mer tid till sådana här uppdrag i framtiden - jag fick ju lära mig mer om hur engelskundervisningen i Portugal gick till och vad en gymnasieelev där hade i uppgift att plugga på inför ett prov. Mina elever tyckte i alla fall att det var en häftig historia när jag träffade dem veckan efter!

Hur kan man då använda Skype in the Classroom i sin undervisning? I det här blogginlägget berättar jag mer om Mystery Skype som är en av möjligheterna du nu har framför dig!

Mystery Skype

Mystery Skype innebär att två klasser skypar med varandra och försöker att genom frågor till varandra ta reda på var respektive klass befinner sig. Det finns mängder av skolor över hela världen så detta är en mycket fin möjlighet att få in "other Englishes" i klassrummet på ett naturligt sätt.

Före jul hade jag fler förfrågningar än vad vi som liten skola hade möjlighet att delta i. Vår första resa gick till Chicago där mina yrkeselever i åk 2 på gymnasiet som läser Engelska 6 skypade med en åk 3. Att dessa elever var yngre spelade ingen direkt roll, då det var verklig kommunikation det var frågan om.

Jag har samlat på mig en del tips om hur en Mystery Skype genomförs och vad som kan vara bra att tänka på. Min förhoppning är att hjälpa er som gärna vill testa men känner er osäkra.


Hitta en klass att skypa med
Om man i sin skypeprofil klickar i att man deltar i Mystery Skype ökar möjligheten att få förfrågningar från andra lärare. Själv har jag hittat mina kontakter dels på hemsidan (jag ska snart visa hur) och via Twitter där många lärare (framförallt från amerikanska skolor) delar sina erfarenheter på hashtaggen #mysteryskype. Man kan också följa @SkypeClassroom för att få tips på lärare som deltar i mystery skype. Om du vill söka via hemsidan kan det se ut så här:

Man kan direkt på sidan klicka på brevsymbolen för att göra en förfrågan. Några lärare finns på Twitter och kan nås där också. Du kan filtrera din sökning på ålder, ort och hur aktiva man är på sidan. Känns det svårt att hitta samma åldersgrupp så är min erfarenhet att det inte spelade så stor roll i det här sammanhanget.

Planera utbytet
När du fått kontakt med en lärare är nästa steg att bestämma dels när ni ska skypa och hur skypen ska gå till. Här är tipset att gå igenom hur ni vill lägga upp det för att utbytet ska gå så bra som möjligt. Tänk också på att man kan behöva vara flexibel med tanke på tidsskillnader - fundera över när dina lektioner ligger och vilka områden du kan skypa med. Personligen rekommenderar jag att man skypar själv med den andra läraren först för att testa tekniken och se vem det är man ska samarbeta med. Kanske onödigt försiktigt, men så funkar jag.

Det finns bra tips på nätet om hur en mystery skype går till och de tips jag vill skicka med är att ha tydlig ansvarsfördelning bland eleverna. Sen kan man låta rollerna rotera om man gör flera utbyten. Har man inte planerat blir det lätt kaos...vilket kan vara en lärdom i sig. Been there - Done that!

Eftersom det är ni lärare som bestämmer hur ni vill göra utbytet finns det egentligen inget rätt och fel, men ett förslag som jag hittat och använt är detta (här finns också olika svårighetsgrad inbyggt). Här kommer en fri översättning:

Alternativ 1 - avancerad nivå
Hitta landet/staten/staden där den andra klassen befinner sig genom att enbart fråga Ja/Nej-frågor. Ett ja ger en ny fråga och ett nej gör att frågan går över till den andra klassen. Man har max 20 frågor. Efter var femte fråga kan man ge varandra en ledtråd.

Alternativ 2 - medelsvår nivå
Hitta landet/staten/staden där den andra klassen befinner sig genom att enbart fråga Ja/Nej-frågor. Här kan man bestämma om ett klassrum i taget ska fråga eller om man ska turas om att fråga. Efter var femte fråga kan man ge varandra en ledtråd.

Alternativ 3 - nybörjarnivå
Eleverna får hitta varandras plats genom ledtrådar man ger till varandra. Man kan turas om att fråga och ge ledtrådar.

Efteråt är det så klart roligt att få berätta lite för varandra om klassen, skolan och platsen man kommer från. Vill man kan man sedan boka in en ny träff och fortsätta samarbetet.

Jag tror på en tydlig rollfördelning och att eleverna förberetts på sin roll redan innan man skypar. Man lär av sina misstag! På länken jag hänvisar till ovan använde man följande roller:

• Greeters – say hello and tell something about the class without giving away location
• Inquirers – ask the questions
• Question Keepers – keep track of the questions and answers
• Mappers – use atlas, Google maps, etc. to zero in on the clues
• Digital Photographer/Videographer – captures the call with a digital and/or video camera

Det är viktigt att alla elever känner att de har en roll och att de vet vad de förväntas göra under skypandet. Några av mina elever ville ha en "tystare" roll första gången och hjälpa klassen genom att söka ledtrådar och ge förslag på frågor. Använder man Google Doc kan eleverna dela ett gemensamt dokument under skypandet.


Det är också viktigt att fundera igenom tänkbara frågor - detta lärde vi oss "the hard way". Som lärare är man mer eller mindre helt passiv, så eleverna fick verkligen samarbeta och komma på strategier för att få fram sitt budskap och sina frågor.


På blogginlägget jag tidigare nämnt, ger man följande förslag på frågor att ställa:

Possible Mystery Skype Questions:
1. Is your continent in the Eastern/Western Hemisphere?
2. Is your continent in the Northern/Southern Hemisphere?
3. Is your continent near the Atlantic/Pacific/Indian/Arctic Ocean?
4. Is your continent N. America/S. America/Africa/Europe/Asia/Australia/Antarctica?
5. Is it a big/small country?
6. Do you speak English as a first language?
7. Is it very hot in summer and cold in winter?
8. Is it north/south/east/west of………..?
9. Does your country border another country?
8. Are there mountains in your country?
9. Does your country have a coastline?
10. Is ………………….the capital of your country?
11. Does your state/province border?
12. Is your country/state/province north/south/east/west of?
13. Is your city in the north/south/east/west of your country/state/province?
14. Is your city the capital of your country/state/province?

Possible Clues:
1. The time is…
2. The season is…
3. We are north/south/east/west of…
4. The beginning letter is… 
5. We also speak French/German/Spanish/Mandarin etc…

Se dem som inspiration för DIG som lärare och låt först eleverna formulera sina egna frågor. Det handlar om autencitet och elevmedverkan. Vi upptäckte att geografikunskaper och kartkunskaper om Europa och Sverige var viktiga att repetera, liksom att vi behövde en vokabulär för att prata om platser och länder.

Under utbytet
Testa först att tekniken och uppkopplingen fungerar. Är du osäker så ta hjälp av en elev! OBS! Ett viktigt tips, för att undvika ett riktigt rookiemisstag, är att se till att ni inte avslöjar platsen för eleverna genom att ha den i ert Skypenamn eller beskrivning.

Justera kameran så att ni i klassen syns tydligt och se till att eleverna som ska ställa frågor hörs tydligt. Det är bra att förbereda eleverna på artiga formuleringar man kan använda om man behöver be om att få en fråga repeterad. Optimalt är om ni kan använda projektor så att alla i klassen ser vilka ni pratar med!

Det är roligt att dokumentera utbytet med t.ex. kort/film så att man kan gå tillbaka och prata om hur samtalet gick och utvärdera och förbättra inför nästa resa.

En rolig detalj är att ha en fysisk karta där man sätter ut nålar för platser man besökt. Det finns klasser som t.ex. rest jorden runt på 80 dagar genom Skype in the Classroom.

Kort sagt - det är bara din och din kollegas kreativitet som sätter gränser för vad ni får ut av er MysterySkype. Mitt råd är att testa! Det kommer säkert vara saker som inte funkar optimalt första gången, men det är verkligen fantastiskt roligt och uppskattat både bland lärare och elever.

Våga testa och släpp in världen i klassrummet du med!

Maria Olsen
@TeacherMe2

Lördag 25/1 #BETT2014 - Reflektioner

Så har nu redan dagarna i London passerat och det är dags för att åka hem. Timmarna fram till flygets avgång bjuder på möjligheten att strosa i Hyde Park en stund, äta lunch och besöka Primark. Men...under hela tiden oavbrutet pågår vårt nätverkande, precis som det gjort under hela veckan.

Vi är alla fyllda med upplevelser, tankar och nya idéer. Min kollega Stina och jag reflekterar över hur vi kan arbeta vidare med när vi kommer hem - badges, lärcirklar, på riktigt, samverkan. Jag har under veckan samspråkat med Kagg, Stagg, Jenny och Stage Academy. Vilken vanlig vecka händer det? Dessutom har många skaffat twitter eller blivit mer aktiva med twitter den här veckan, så samtalet kan fortsätta även hemmavid. Fler än vår lilla trogna twitterskara har upptäckt #ksgyf och jag tror att det kommer att leda till ännu mer samverkan och gemensamma projekt framöver. Under alla mina år i förbundet har jag aldrig känt mig mer som en del i en enhet än jag gör nu. Det glädjer mig och ger mig en styrka och framtidstro på mitt yrke och på förbundets utveckling i stort.

Våra IKT-pedagoger har lyckats bra med sin strategi om hur vi ska dela BETT-upplevelsen med alla kolleger därhemma. Tanken var att dessa blogginlägg skulle ha publicerats på plats - personligen behövde jag viss distans för att kunna leverera, samt koncentrerad tid och bra uppkoppling för att få mina inlägg såsom jag vill ha dem. Hoppas ni har överinseende med några dagars fördröjning. Jag har försökt att hålla mina sociala kanaler igång under veckan i stället: Twitter, Facebook och Instagram. Både kolleger och elever och nya bekantskaper har varit inne och kikat och kommenterat, så jag känner ändå att jag delat på plats också. Även om jag nu var med på resan, så längtar jag efter att ta del av alla andras bidrag. För det är ju just att ta del av allas personliga reflektioner och infallsvinkel som är så intressant!

Det har varit intressant att nätverka med människor från hela Sverige, både på plats live och via twitter och instagram. En gymnasiechef som jag träffade under veckan hade värdefull erfarenhet av mina program (Hotell och turism och Restaurang- och livsmedel) och förläggning av praktikperioder på andra tider än skolterminer, som ett exempel. En annan dag nätverkade jag med en interaktionsdesigner och konceptutvecklare på Utbildningsradion - vi fortsätter vår bekantskap på Twitter. Vilket fantastiskt forum för nätverkande, engagerade, nyfikna och intressanta personer var man än kom! Genom att använda vår #ksgyf visar vi också andra lärare och aktörer runt om i Sverige vad vi inom förbundet arbetar med och brinner för.

Jag vill ge Lin Education cred för den helhetslösning de levererar. Som kritisk användare tycker jag att de lever upp till mina höga förväntningar varje gång. Inför besöket var det svårt att välja spår och jag hade önskat mer detaljerad info om vad de olika passen innehöll. Nu tror jag att alla spår säkert var väl värda att besöka, men det känns alltid bäst att ha gjort ett medvetet val med alla förutsättningar givna. När det gäller "På riktigt"-spåret var det ju en del i processen att det skulle vara lite hemligt, men när det gäller de andra spåren känner jag att man kunde ha gett mer info från start.

Min oro att jag genom mina val inte skulle komma iväg till mässan, det gjorde jag inte heller, har jag kommit över. Nästan alla jag pratat med som varit med flera år tyckte att detta mer interagerande programmet var bättre än bara mässan och föreläsningar. Jag får väl hålla tummarna att jag kan komma iväg någon mer gång till BETT framöver och ha den upplevelsen kvar.

Kort sagt, en fantastisk vecka i London med nya perspektiv, kunskaper och idéutbyte! Resan är ju inte slut nu, det är nu den börjar.

Tack för mig!