Arbeta med och förstå skriftlig färdighet - inför NP Svenska 1

I min Svenska 1-grupp, elever på gymnasiets yrkesprogram, har jag precis genomfört ett klassiskt upplägg inför nationella provets skriftliga del.

Eleverna arbetar med läromedlet Svenska Helt Enkelt som jag tycker är ett utmärkt läromedel för kursen Svenska 1. I avsnittet om skriftlig färdighet finns på slutet en bedömningsmatris (samma som i ämnesplanen) och utifrån den har vi nu arbetat med att försöka se vad de olika kunskapskraven innebär och vilka kvaliteter som krävs för olika betygssteg. 

En uppgift som alltid fungerar är att ta stöd av Skolverkets sida med gamla provexempel. Vi valde att titta på uppgiften "Min passion..." där elever läst Marcus Birros krönika "Kärleksmanifest" (Expressen 9/12 2009) och sedan skriver egna läsarinlägg med samma tema till en lokaltidning.

Jag delade in eleverna i grupper med ca 3-4 elever i varje grupp. Eleverna fick de olika elevexemplen uppkopierade på papper (utan bedömning och kommentarer) och fick sedan med hjälp av bedömningsmatrisen, som de nu kunde ganska väl, bedöma texterna utifrån de olika aspekterna. WOW vad skickliga de har blivit i sin bedömarkompetens. Samtliga grupper lyckades mer eller mindre pricka in både vilket betyg uppsatsen borde få liksom kvaliteter och brister som respektive uppsats hade. Vi följde upp med att kika på Skolverkets bedömningskommentarer om just kvaliteter och vad som utmärker t.ex. "språk och stil" på E-nivå o.s.v.

När vi avrundade lektionspasset var det en elev som föreslog att vi skulle testa att skriva egna texter på samma tema. Så fiffigt, för det var ju det fröken hade planerat.

Vi läste således Birros krönika och skrev läsarinlägg på temat "Min passion". Läsarinlägg tycker jag känns vagt. När mina komvuxelever skrev prov i höstas var flertalet uppgifter "inlägg", vilket snarare skapade oro hos eleverna som läst in sig på genrer som krönika, debattinlägg, insändare o.s.v.

Det har varit otroligt roligt att följa elevernas skrivprocess och se hur de samarbetat kring uppgiften i samband med kamratrespons. Några av våra texter kommer du att kunna läsa på vår klassblogg som vi deltar med i Webbstjärnan.

Digitala skollyftet - nu har jag fått min badge

Det känns otroligt bra att jag äntligen tog tag i det Digitala Skollyftet och slutförde kursen. Redan när den lanserades i höstas tyckte jag att det var ett fantastiskt initiativ som jag gärna ville vara en del av.

Vad som känns häftigt är att få dokumentera sitt eget arbete, dela det med andra och också få direkt feedback på det arbete man genomfört.

Jag postade min länk till min "exit ticket" igår och idag hade Gunnel Thydell utvärderat mitt projekt och tilldelat mig en badge. Framförallt var det fantastiskt roligt att läsa hennes feedback till projektet.

Självklart fortsätter vi vårt samarbete! Vi håller på att klura på enkla projekt som fungerar för båda våra grupper, t.ex. gemensamma Google Docs.

Nu vill jag ju gärna lära mig mer om badges och hur de fungerar. Ett praktiskt exempel är nu hur jag kan dela min badge. Detta måste jag undersöka vidare. Det finns ett verktyg som kallas "collections" men den leder "bara" till Twitter, G+ och Facebook. Jag vill ha en inbäddad kod så jag kan sätta badgen här i blogger... En mozilla open badge widget?! Om någon besitter denna kunskap får ni mycket gärna hjälpa mig. Jag försökte också infoga badgen på LinkdIn, vilket fungerade men bilden på badgen syns inte?!

Lite luskande och jag hittade följande - följ instruktionen och få en javakod för din "badge-grupp". Det borde fungera, men jag lyckas inte få in den i bloggers sidelement via html/java-gadget och inte här heller. Synpunkter på hur emottages tacksamt! Det finns ett exempel i kommentarerna med en badge som funkar i en blogspot...

Så här ser det ut i teorin i alla fall (det är öppen kod så hjälp mig gärna att få detta att funka):

 Man kan i alla fall bädda in koden för den allmänna badgen - mycket märkligt att det inte går att göra det för sin egen badge också.

Mitt projekt finns i alla fall här.

Min badge finns här.

Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!

I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.

Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.


Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online

Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.

Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.

Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.

Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.

Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.

Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.

Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.

Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.

Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.

Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.

En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.

Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.

Projekt 2: Lära mig mer om script

Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.

Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.

Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:

Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa.  Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:

Studentmatrix



gClassFolders & Doctopus & Goobric



Flubaroo - självrättande test i Google Formulär

Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.



Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!

Projekt 3: Skype in the Classroom 

Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.


Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande

Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.

 Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.  

Under läsåret har jag  och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!


Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.

Allt gott!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2

Projekt historisk matlagning a'la Linné i samarbete med Svenska 2

I onsdags startade jag och mina elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet ett annorlunda projekt i Svenska 2. Vi kommer under några veckor framöver arbeta med framförallt 1700-talet och Linnés Öländska resa.

Utgångspunkten är att vi den 27 november får besök av Richard Tellström från Grythyttans restauranghögskola som ska genomföra en workshop med eleverna i historisk matlagning a'la Linné. Ni känner säkert igen honom som en av experterna från SVT:s Historieätarna.

Eleverna som jag träffar läser på yrkesprogram och har alltså valt att läsa Svenska 2 för att få högskolebehörighet. Ungefär hälften på vår skola har valt att göra det sedan GY11 infördes.

Så här kommer vi att arbeta:

* För att få en inblick i tiden och tidsandan använder vi två avsnitt av Historieätarna: Stormaktstiden och Frihetstiden. Nedan endast länkat som referens för dig som är nyfiken:




Vi kommer sedan att studera olika texter från den här perioden, framförallt Cajsa Wargs kokbok (anknyter till ämnet Måltids- och branschkunskap och Mat och dryck i kombination) och Linnés Öländska resa från 1741 (anknyter till ämnet Turism och Hotell). 

I Cajsa Wargs kokbok kommer vi att studera språk och innehåll och koppla recepten till maten vi sett i Historieätarna. Vi jämför denna första svenska kokbok med dagens moderna kokböcker - likheter och skillnader och funderar över genusperspektivet ("hjälpreda i hushållningen för unga fruentimmer"). Vi diskuterar kvinnorollen genom Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna-Maria Lenngren och också Carl von Linnés tankar kring hur han ville uppfostra sina döttrar.

Vi kommer att studera Carl Michael Bellman för att se mer av människorna, tidsandan och också kroglivet under den här perioden. En av de saker som vi kommer att diskutera är förhållandet till alkohol och utvecklingen som följde därav (detta moment anknyter till ämnet Dryckeskunskap).

Som facklitteratur använder vi Det dukade bordet av Kersti Wikström som bygger på utställningen Dukade bord på Nordiska museet (anknyter till ämnet Serveringskunskap).

I mitt ämne Svenska 2 kommer eleverna ges möjlighet att arbeta med följande områden från det centrala innehållet:

• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter.

• Svenska författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk. 

• Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Vårt uppdrag är att bli experter på epoken 1700-talet och vår kunskapsredovisning sker i workshopen med Richard Tellström. Jag hoppas och tror att detta arbetsområde kan bli ett annorlunda, lärorikt och ämnesintegrerat sätt att arbeta med en av den svenska litteraturhistoriens epoker.

För den som vill testa sig själv på olika tidsepoker utifrån historieätarna finns ett quiz från SVT här. 

Om du som läser har tankar och idéer, lämna gärna en kommentar till oss.

Maria och RLHT12


Reflektioner efter genomfört projekt:

Workshopen med Richard Tellström blev inte av, men istället fick eleverna i egenskap av "epokexperter" ta fram recept från Cajsa Warg och organisera och hålla i workshopen för resterande klasskamrater och åk1. Det blev egentligen ännu mer lyckat från ett inlärningsperspektiv. Eleverna fick veta sent att det var ändrade planer och som lärare måste jag säga att jag är oerhört imponerad över det arbete de gör och de kunskaper om frihetstiden de nu besitter. När vi lektionen efter avslutade med ett pass om kvinnliga författare under frihetstiden och kvinnans ställning kunde ALLA i min yrkesklass diskutera och resonera och förstå texterna vi arbetade med. Extra roligt var att jag hade besök av en utomstående observatör från Arete under det här passet och även hon var imponerad över elevernas kunskaper inom detta litteraturhistoriska avsnitt.

Elevernas utvärderingar visar att de (trots komplikationer och ändrade planer) tyckte att detta sätt att arbeta med litteraturhistoria var lärorikt, annorlunda och framförallt roligt! Mer sånt helt enkelt!

Välkommen in i mitt klassrum och min lärarvardag

Jag har bloggat sedan 2005, men aldrig med jobbet i fokus. Kanske är det jante som spelar in och som har gjort att jag inte delat mer av det jag gör i mitt arbete. Vem skulle vara intresserad av vad jag gör, liksom?!

Inte heller trodde jag väl att jag skulle återuppta bloggandet för detta ändamål. Blogg för mig har känts relativt passé måste jag erkänna. Det är framförallt på Twitter jag känner att jag har värdefulla utbyten, och i mer informella sammanhang med kolleger från hela världen.

Men eftersom många lärare bloggar  nu och det finns ett behov av att uttrycka mer än det som ryms inom 140 tecken för mig just nu, så får det bli en blogg igen.

Syftet med bloggen är att vara ett reflektionshjälpmedel i arbetet med Arete meriteringsprogram fram till februari, en del i kursen det digitala skollyftet och för att kollegialt dela idéer och erfarenheter.

Varmt välkommen du som hittat hit!

Maria Olsén

@TeacherMe2
Ölands Gymnasium