I dag testar mina elever i Engelska 6 att skriva uppsats i DigiExam. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att testa några gånger innan vi gör nationella provet i maj.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
Visar inlägg med etikett Engelska. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Engelska. Visa alla inlägg
onsdag 23 mars 2016
onsdag 24 februari 2016
Snapchat, Periscope och Digital Literacy i min engelskundervisning
Det lika bra jag erkänner. På en gång. Jag tillhör definitivt de där som gillar teknik - älskar teknik till och med. Nyfikenhet och vetgirighet är mitt livselixir. Dessutom älskar jag att vara lärare. Livsfarlig kombo.
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
"We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap."http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
Bax, Stephen. 2003. CALL- past, present and future. System 31/1: 13-28
Dudeney, Gavin & Hockly, Nicky. 2012. ICT in ELT: how did we get here and where are we going? ELT Journal, Vol. 66, No.4: 533-542
Dudeney, Gavin, Hockly, Nicky & Pegrum, Mark. 2013. Digital literacies: research and resources in language teaching. Harlow, England: Pearson
Hockly, Nicky. 2013. Mobile Learning. ELT Journal, Vol.67, No.1: 80-84, ERIC, EBSCOhost, viewed 12 December 2015.
Hockly, Nicky. & Dudeney, Gavin. 2014. Going mobile: teaching with hand-held devices. Surrey: Delta
Prensky, Marc. 2011. Digital wisdom and Homo Sapiens Digital. In Thomas, Michael
(ed). Deconstructing Digital Natives: Young People, Technology, And The New
Literacies. New York & London: Routledge, Taylor & Francis Group: 15-29
lördag 5 september 2015
En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare
I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
lördag 29 augusti 2015
Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015
Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Termin 1 (höst)
Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Termin 2 (vår)
Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Termin 3 (höst)
Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Termin 4 (vår)
Examensarbete, 30 hp (HiØ)
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
onsdag 26 augusti 2015
Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter
Ny termin och nya utmaningar!
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
måndag 10 augusti 2015
Några tankar inför skolstarten
I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
lördag 25 april 2015
SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"
 |
| Mia Smith BY CC SA |
På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg.
Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier!
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
Automatöversättning kan man idag få från bland annat:Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
 |
| Mia Smith på SETT 2015 - Maria Olsén BY CC SA |
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Babel fish
Bing
Google translate
Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag.
I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord.
Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo!
Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:
 |
| Mia Smith BY CC SA |
Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk.
Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå.
Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia.
Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det?
I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv.
Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken.
Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna.
Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!
För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet
I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg.
Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden:
Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet.
Tack!
Tips på att söka bättre på Google
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK
Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg
lördag 17 januari 2015
Vardagsutmana dina elever och dig själv - 30 Day ExtraMural English Challenge
I någon av facebookgrupperna jag är medlem i, fick jag tips om en rolig vardagsutmaning man kan anta tillsammans med sina elever. På Mia Smiths blogg presenteras 30 Day ExtraMural English Challenge som också går under hashtagen #30DayChallengeEE på sociala medier. Idén verkar ha arbetats fram av flera lärare som deltar i en gemensam Facebookgrupp. Hur kul som helst tycker jag!
Klart att mina elever ska få den här utmaningen! Jag tror att det kan bli extra spännande att göra det med vuxeneleverna som kan behöva mer utmaning än ungdomarnanär det gäller att använda engelska också utanför skolan.
Utmaningen består i att varje dag under en månad göra minst en av nedanstående utmaningar:
Klart att mina elever ska få den här utmaningen! Jag tror att det kan bli extra spännande att göra det med vuxeneleverna som kan behöva mer utmaning än ungdomarnanär det gäller att använda engelska också utanför skolan.
Utmaningen består i att varje dag under en månad göra minst en av nedanstående utmaningar:
- Use Facebook in English for at least 24 hours.
- Watch a movie in English with no subtitles.
- Watch a movie in English with English subtitles.
- Listen to a podcast in English, look here for examples: http://www.podcastsinenglish.com/.
- Read at least one article at News in Levels http://newsinlevels.com
- Write at least five text messages in English.
- Watch TV news in English (using the internet works fine). Retell three important things from the news to someone else.
- Read a blog in English. You can find popular blogs here: http://www.ebizmba.com/articles/blogs, http://www.cision.com/uk/social-media-index/top-50-uk-blogs/.
- Write your own blog entry in English.
- During a meal with family or friends, speak only English.
- Make a room in your home the “English room”. Whenever you are in it, you may only speak English. Use this rule for at least 24 hours.
- Take a walk with a friend or a member of your family for at least 30 minutes, speak English all the time.
- Use an English source of information for school work in a subject other than English.
- Cook a meal using a recipe in English.
- Listen to three songs from a top list from an English speaking country and sing along in at least one.
- Practise lyrics from a song you like at lyricstraining.com.
- Chat with a stranger in English in a computer game for at least ten minutes.
- Find a clip from a tv show and imitate the accent. Overact as much as possible to sound really British or American. For British English: Downton Abbey or Peppa Pig, for American English: Frasier or My Name is Earl. These are only suggestions, feel free to find your own shows.
- Find a new friend at http://www.englishbaby.com/findfriends and write to them in English.
- Read a short story in English at http://storywrite.com/.
- Spend at least 15 minutes practising vocabulary at http://learnenglish.britishcouncil.org/en/.
- Make a short comic in English using http://www.pixton.com/ or www.powtoon.com. Feel free to work with a friend.
- Watch a video-blog in English and leave comments. Here’s a list of famous bloggers.http://www.theguardian.com/technology/2013/apr/07/youtube-uk-20-online-video-bloggers
- Learn at least five new English idioms. http://www.idiomsite.com/
- Make labels for at least ten everyday household items and stick them around your house or apartment.
- Play a digital game of some kind (on your smartphone, through facebook or something similar) in English and find at least ten new words to learn. Add them to your personal wordlist.
- Make your own meme in English, using for example http://memegenerator.net/.
- Read all the words and translations on one page in an English dictionary. Repeat them once later the same day.
- Listen to news about Sweden in English at http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2054#
- Translate your favourite Swedish song into English and sing it to a friend (if you dare).
- Play at least three games with the Akinator. http://en.akinator.com/
- Send a digital message to a friend trying to persuade them to play a game or sport you like. Give them three reasons why they should start playing your game or sport.
- Talk/write to an avatar on www.existor.com for at least 10 minutes.
- Read or write a story in English at www.storybird.com
- Read a newsarticle at http://www.goteborgdaily.se/ and retell it to someone in English.
- Listen to a news programme at http://www.ur.se/Produkter/180166-Newsreel-2014-01-25 and discuss it with someone.
- Practise your decorating skills at http://www.ur.se/sprk/engelska/inredning/.
- Practise British slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_br/.
- Practise American slang at http://www.ur.se/sprk/engelska/slang_am/.
- Send postcards to at least three people in English from this site: http://www.ur.se/sprk/engelska/vykort/.
- Test your personality here: http://www.ur.se/sprk/engelska/quiz/.
- Watch a film in English at http://www.ur.se/Produkter?ur_subject_tree=engelska.
- Write a poem in English based on your name using this structure: http://www.readwritethink.org/files/resources/lesson_images/lesson391/WritingNamePoem.pdf. If you want to, go to www.canva.com and make a nice poster with your poem in it.
- Learn about Scotland using this website: http://www.visitscotland.com/brave/
lördag 22 februari 2014
Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!
I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.
Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.
Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online
Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.
Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.
Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.
Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.
Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.
Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.
Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.
Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.
Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.
Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.
En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.
Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.
Projekt 2: Lära mig mer om script
Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.
Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.
Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:
Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa. Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:
Studentmatrix
gClassFolders & Doctopus & Goobric
Flubaroo - självrättande test i Google Formulär
Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.
Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!
Projekt 3: Skype in the Classroom
Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.
Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande
Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.
Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.
Under läsåret har jag och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!
Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.
Allt gott!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.
Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online
Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.
Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.
Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.
Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.
Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.
Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.
Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.
Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.
Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.
Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.
En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.
Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.
Projekt 2: Lära mig mer om script
Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.
Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.
Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:
Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa. Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:
Studentmatrix
gClassFolders & Doctopus & Goobric
Flubaroo - självrättande test i Google Formulär
Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.
Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!
Projekt 3: Skype in the Classroom
Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.
Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande
Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.
Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.
Under läsåret har jag och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!
Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.
Allt gott!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
fredag 21 februari 2014
Skype in the Classroom part 2: Guest Speakers - hur funkar det?
Skype in the Classroom är en helt fantastisk resurs som erbjuder mängder med spännande möjligheter. Jag ser det främst ur ett perspektiv som språklärare, men här finns det något för lärare inom alla områden. Om du vill veta hur man blir medlem och sätter upp en profil - klicka här.
Guest Speakers
I det här blogginlägget vill jag lyfta fram möjligheten att få en gratis lektion om en mängd olika områden direkt in i ditt klassrum, turen har kommit till Skypes "Guest Speakers". Än så länge finns det mest engelskspråkiga resurser, men min gissning är att det kommer att byggas på med fler språk framöver. Här ser jag som engelsklärare möjlighet till ämnesintegration och för både högstadiet och gymnasiet finns många spännande föreläsningar att boka just nu.
Skype har ett antal samarbetspartners som bidrar med sin tid och kunskap inom en mängd områden - aktuella samarbetspartners hittar du här.
Hur funkar det?
Börja med att utforska alla de gästföreläsare som erbjuds via Skype in the Classrom för att se hur du skulle kunna använda dem i din undervisning eller i ett ämnesintegrerat projekt. Jag visar nedan hur några av föreläsningarna kan kopplas till styrdokumenten i mina kurser på gymnasiet.
Här är ett smakprov på de föreläsningar och teman som finns registrerade just nu:
Den 5 mars 2014 är det "World Read Aloud Day" och redan då skulle du kunna få en berättelse till ditt klassrum i Sverige - en författare läser högt ur sin bok och låter dina elever ställa frågor. Det finns program både för yngre och äldre elever. Kostnadsfria författarbesök är väl inte helt fel! Ungefär 30 minuters lektion med möjlighet att ställa frågor verkar vara standardlängd.
Författaren Paul Czajak läser högt och pratar om sin bok.
Möt den 13-åriga författaren bakom boken Just Jake, Jake Marcionette, som berättar om sin bok och att vara ung författare.
Författaren Lori Sherrit-Fleming läser högt och berättar om sina böcker och de karaktärer man möter där.
Låt dig inte avskräckas av att åldersgruppen som anges är lägre än dina elevers utan ta kontakt med föreläsaren och se om ni kan anpassa den till er svenska klass. Jag har själv haft kontakt med ett par föreläsare och min erfarenhet är att de är enormt positiva och hjälpsamma.
Det finns fler föreläsningar/lektioner (de flesta är faktiskt just en aktivitet tillsammans) som anknyter till böcker och skrivande. Två som verkar vara möjliga att använda för alla åldersgrupper är dessa två:
Författaren Margo Sorenson berättar för alla åldrar om skrivprocess och hur en text växer fram
Prisbelönta författaren Jason Edwards håller i ett pass i kreativt skrivande med elever
Hur ser det då ut inom andra ämnesområden - här är ett mycket litet urval för att visa på möjligheterna som finns:
Historia:
Naturvetenskap:
Matematik:
Teknologi:
Idrott & Hälsa:
Värdegrundstema (culture):
Hur "Skype Guest Speakers" kan kopplas till gymnasieskolans styrdokument
Jag tror säkert att ni som läser detta snabbt kan se kopplingar till era respektive ämnen och eftersom samtliga föreläsningar är på engelska går de också att koppla till ämnesplanerna i engelska för grundskolan och gymnasieskolan. Beroende på vilken föreläsning som används kan fler punkter från det centrala innehållet tas upp t.ex. med avseende på litteratur och skrivande.
Från ämnesplanen i Engelska 5 - centralt innehåll:
Praktikaliteter
Det finns så klart en del hinder - tidsskillnaden och din skolas schema. Skolan jag arbetar på är en liten gymnasieskola där vi lärare har ett tätt samarbete - detta gör att vi kan vara flexibla för att lösa sådana hinder. Kan man få in en gästföreläsare i ämnesövergripande projekt har man fler schemapositioner att spela med. Är det USA som är skypepartner är det eftermiddagslektioner som passar bäst för utbyte, då tidsskillnaden är 7 timmar eller mer.
Om du snabbt vill testa tidsskillnaden mellan din ort och en plats i världen kan du använda en time zone converter.
Du har nu hittat en föreläsning du är intresserad av, men hur gör man?
Logga in på Skype in the Classroom och gå till sidan för Guest Speakers. Klicka på föreläsningen du är intresserad av och anmäl ditt intresse. Tips: var så tydlig du kan i kommunikationen och berätta om varifrån ni kommer och era elevers kunskaper i engelska. Detta hjälper föreläsaren att ta ställning till hur just ert föredrag skulle kunna se ut.
Så här ser dina val ut:
Klicka på "Register for this lesson" eller välj "Contact Skype lesson owner" för att kunna skriva ett personligt meddelande och ställa frågor om det är möjligt att få föreläsningen att fungera med svensk tid o.s.v.
Man har också valet "Add as a Skype Contact" - detta måste man så klart göra för att sedan kunna skypa under lektionen. Du hittar valet under varje lektion.
Som vanligt tycker jag att det är bra att man är har kontakt med föreläsaren innan man skypar och att man testar tekniken så att allt är på plats. Krånglar det? Ta med fördel hjälp av en elev!
Det kan skilja en hel del i lektionsetikett mellan olika länder - det är en del i undervisningen om kultur och något att ta med i planeringen.
Hoppas att du nu känner dig inspirerad och redo att släppa in världen i ditt klassrum - en fysiker, NASAs experter, en marinbiolog eller en författare. Valet är ditt och det är helt gratis!
Happy Skyping!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
Guest Speakers
I det här blogginlägget vill jag lyfta fram möjligheten att få en gratis lektion om en mängd olika områden direkt in i ditt klassrum, turen har kommit till Skypes "Guest Speakers". Än så länge finns det mest engelskspråkiga resurser, men min gissning är att det kommer att byggas på med fler språk framöver. Här ser jag som engelsklärare möjlighet till ämnesintegration och för både högstadiet och gymnasiet finns många spännande föreläsningar att boka just nu.
Skype har ett antal samarbetspartners som bidrar med sin tid och kunskap inom en mängd områden - aktuella samarbetspartners hittar du här.
Hur funkar det?
Börja med att utforska alla de gästföreläsare som erbjuds via Skype in the Classrom för att se hur du skulle kunna använda dem i din undervisning eller i ett ämnesintegrerat projekt. Jag visar nedan hur några av föreläsningarna kan kopplas till styrdokumenten i mina kurser på gymnasiet.
Här är ett smakprov på de föreläsningar och teman som finns registrerade just nu:
Den 5 mars 2014 är det "World Read Aloud Day" och redan då skulle du kunna få en berättelse till ditt klassrum i Sverige - en författare läser högt ur sin bok och låter dina elever ställa frågor. Det finns program både för yngre och äldre elever. Kostnadsfria författarbesök är väl inte helt fel! Ungefär 30 minuters lektion med möjlighet att ställa frågor verkar vara standardlängd.
Författaren Paul Czajak läser högt och pratar om sin bok.
Möt den 13-åriga författaren bakom boken Just Jake, Jake Marcionette, som berättar om sin bok och att vara ung författare.
Författaren Lori Sherrit-Fleming läser högt och berättar om sina böcker och de karaktärer man möter där.
Låt dig inte avskräckas av att åldersgruppen som anges är lägre än dina elevers utan ta kontakt med föreläsaren och se om ni kan anpassa den till er svenska klass. Jag har själv haft kontakt med ett par föreläsare och min erfarenhet är att de är enormt positiva och hjälpsamma.
Det finns fler föreläsningar/lektioner (de flesta är faktiskt just en aktivitet tillsammans) som anknyter till böcker och skrivande. Två som verkar vara möjliga att använda för alla åldersgrupper är dessa två:
Hur ser det då ut inom andra ämnesområden - här är ett mycket litet urval för att visa på möjligheterna som finns:
Historia:
Matematik:
Teknologi:
Värdegrundstema (culture):
Hur "Skype Guest Speakers" kan kopplas till gymnasieskolans styrdokument
Jag tror säkert att ni som läser detta snabbt kan se kopplingar till era respektive ämnen och eftersom samtliga föreläsningar är på engelska går de också att koppla till ämnesplanerna i engelska för grundskolan och gymnasieskolan. Beroende på vilken föreläsning som används kan fler punkter från det centrala innehållet tas upp t.ex. med avseende på litteratur och skrivande.
Från ämnesplanen i Engelska 5 - centralt innehåll:
- Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
- Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används
- Talat språk, även med viss social och dialektal färgning som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande
- Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer.
- Muntlig interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.
- Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; etiska och existentiella frågor.
- Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
- Talat språk, även med social och dialektal färgning, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande
- Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och intervjuer.
- Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till framställningar från olika källor och i olika medier
- Muntlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar, värderar och motiverar sina åsikter.
- Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet.
- Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till framställningar från olika källor.
Praktikaliteter
Det finns så klart en del hinder - tidsskillnaden och din skolas schema. Skolan jag arbetar på är en liten gymnasieskola där vi lärare har ett tätt samarbete - detta gör att vi kan vara flexibla för att lösa sådana hinder. Kan man få in en gästföreläsare i ämnesövergripande projekt har man fler schemapositioner att spela med. Är det USA som är skypepartner är det eftermiddagslektioner som passar bäst för utbyte, då tidsskillnaden är 7 timmar eller mer.
Om du snabbt vill testa tidsskillnaden mellan din ort och en plats i världen kan du använda en time zone converter.
Du har nu hittat en föreläsning du är intresserad av, men hur gör man?
Logga in på Skype in the Classroom och gå till sidan för Guest Speakers. Klicka på föreläsningen du är intresserad av och anmäl ditt intresse. Tips: var så tydlig du kan i kommunikationen och berätta om varifrån ni kommer och era elevers kunskaper i engelska. Detta hjälper föreläsaren att ta ställning till hur just ert föredrag skulle kunna se ut.
Så här ser dina val ut:
Klicka på "Register for this lesson" eller välj "Contact Skype lesson owner" för att kunna skriva ett personligt meddelande och ställa frågor om det är möjligt att få föreläsningen att fungera med svensk tid o.s.v.
Man har också valet "Add as a Skype Contact" - detta måste man så klart göra för att sedan kunna skypa under lektionen. Du hittar valet under varje lektion.
Som vanligt tycker jag att det är bra att man är har kontakt med föreläsaren innan man skypar och att man testar tekniken så att allt är på plats. Krånglar det? Ta med fördel hjälp av en elev!
Det kan skilja en hel del i lektionsetikett mellan olika länder - det är en del i undervisningen om kultur och något att ta med i planeringen.
Hoppas att du nu känner dig inspirerad och redo att släppa in världen i ditt klassrum - en fysiker, NASAs experter, en marinbiolog eller en författare. Valet är ditt och det är helt gratis!
Happy Skyping!
Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)