Sett på #SETT2015 del 3 - Cecilia Jalkebo "Fröding, Petter och hur man mutar tonåringar med tårta"

Min tredje föreläsning på SETT handlade om litteraturläsning med tonåringar - helt i linje med mitt eget utvecklingsområde med fokus på språkutveckling och läsförståelse.

Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).

Du hittar föreläsaren här:

Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/

Kort introduktion av föreläsaren

Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.

Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.

I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.

Cecilia Jalkebo föreläser på SETT2015  - Maria Olsén CC BY SA

Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:

Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers  - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund  - Att undervisa i läsförståelse 
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet 

I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:

Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.

Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.

Läsförståelsestrategier - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 

Gemensam läsning möjliggjordes genom Läshörnan. Det är en tilläggsmodul i SLI som fungerar som ett digitalt bibliotek. I Läshörnan kan man som lärare lägga upp temabokhyllor för sina elever. När eleven loggar in ser lärarens bokhyllor. Arbetet med digital läsning (med iPads i Cecilias klass) uppskattades av de allra flesta elever. För mig var det här avsnittet extra intressant, då vi i min gymnasieetta till hösten ska få möjlighet att arbeta med Läshörnan. Jag fick alltså många konkreta tips och en hel del idéer om hur jag kan arbeta med detta till hösten. Jalkebos föreläsning föranledde också ett besök hos Sli:s monter på SETT och en demogenomgång av hur tjänsten fungerar. Nu känner jag mig med andra ord enormt taggad för att komma igång med diverse läsprojekt i höst!

Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.

Cirkelmodellen - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015

Elevernas arbete med litteratur synliggörs. De publicerar sina tankar om litteratur på bland annat på bloggen 100 sen tårta.

Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.

Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.

Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.

Frågeställningar i arbetet med musik/lyrik - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015

Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.

När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.

Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!

Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:




Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!

Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.

Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"

Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.

För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.

Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:

E-twinning 

Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!

Check it out!
Yummy Lessons

Skype in the Classroom

En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!

TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.

Webbstjärnan

I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.

Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/

Ämnesintegrering

Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.

Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda. 

Språkutvecklande arbetssätt

Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.

Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/ 

Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.

Betyg och bedömning

Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.

Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!

....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!

Projekt historisk matlagning a'la Linné i samarbete med Svenska 2

I onsdags startade jag och mina elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet ett annorlunda projekt i Svenska 2. Vi kommer under några veckor framöver arbeta med framförallt 1700-talet och Linnés Öländska resa.

Utgångspunkten är att vi den 27 november får besök av Richard Tellström från Grythyttans restauranghögskola som ska genomföra en workshop med eleverna i historisk matlagning a'la Linné. Ni känner säkert igen honom som en av experterna från SVT:s Historieätarna.

Eleverna som jag träffar läser på yrkesprogram och har alltså valt att läsa Svenska 2 för att få högskolebehörighet. Ungefär hälften på vår skola har valt att göra det sedan GY11 infördes.

Så här kommer vi att arbeta:

* För att få en inblick i tiden och tidsandan använder vi två avsnitt av Historieätarna: Stormaktstiden och Frihetstiden. Nedan endast länkat som referens för dig som är nyfiken:




Vi kommer sedan att studera olika texter från den här perioden, framförallt Cajsa Wargs kokbok (anknyter till ämnet Måltids- och branschkunskap och Mat och dryck i kombination) och Linnés Öländska resa från 1741 (anknyter till ämnet Turism och Hotell). 

I Cajsa Wargs kokbok kommer vi att studera språk och innehåll och koppla recepten till maten vi sett i Historieätarna. Vi jämför denna första svenska kokbok med dagens moderna kokböcker - likheter och skillnader och funderar över genusperspektivet ("hjälpreda i hushållningen för unga fruentimmer"). Vi diskuterar kvinnorollen genom Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna-Maria Lenngren och också Carl von Linnés tankar kring hur han ville uppfostra sina döttrar.

Vi kommer att studera Carl Michael Bellman för att se mer av människorna, tidsandan och också kroglivet under den här perioden. En av de saker som vi kommer att diskutera är förhållandet till alkohol och utvecklingen som följde därav (detta moment anknyter till ämnet Dryckeskunskap).

Som facklitteratur använder vi Det dukade bordet av Kersti Wikström som bygger på utställningen Dukade bord på Nordiska museet (anknyter till ämnet Serveringskunskap).

I mitt ämne Svenska 2 kommer eleverna ges möjlighet att arbeta med följande områden från det centrala innehållet:

• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter.

• Svenska författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk. 

• Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.

Vårt uppdrag är att bli experter på epoken 1700-talet och vår kunskapsredovisning sker i workshopen med Richard Tellström. Jag hoppas och tror att detta arbetsområde kan bli ett annorlunda, lärorikt och ämnesintegrerat sätt att arbeta med en av den svenska litteraturhistoriens epoker.

För den som vill testa sig själv på olika tidsepoker utifrån historieätarna finns ett quiz från SVT här. 

Om du som läser har tankar och idéer, lämna gärna en kommentar till oss.

Maria och RLHT12


Reflektioner efter genomfört projekt:

Workshopen med Richard Tellström blev inte av, men istället fick eleverna i egenskap av "epokexperter" ta fram recept från Cajsa Warg och organisera och hålla i workshopen för resterande klasskamrater och åk1. Det blev egentligen ännu mer lyckat från ett inlärningsperspektiv. Eleverna fick veta sent att det var ändrade planer och som lärare måste jag säga att jag är oerhört imponerad över det arbete de gör och de kunskaper om frihetstiden de nu besitter. När vi lektionen efter avslutade med ett pass om kvinnliga författare under frihetstiden och kvinnans ställning kunde ALLA i min yrkesklass diskutera och resonera och förstå texterna vi arbetade med. Extra roligt var att jag hade besök av en utomstående observatör från Arete under det här passet och även hon var imponerad över elevernas kunskaper inom detta litteraturhistoriska avsnitt.

Elevernas utvärderingar visar att de (trots komplikationer och ändrade planer) tyckte att detta sätt att arbeta med litteraturhistoria var lärorikt, annorlunda och framförallt roligt! Mer sånt helt enkelt!