Mia Smith BY CC SA |
På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg.
Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier!
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
Automatöversättning kan man idag få från bland annat:Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.
En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap).
Mia Smith på SETT 2015 - Maria Olsén BY CC SA |
Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte!
Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:
Mia Smith BY CC SA |
Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.
Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar:
Mia Smith BY CC SA |
Babel fish
Bing
Google translate
Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag.
I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord.
Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo!
Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:
Mia Smith BY CC SA |
Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk.
Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå.
Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia.
Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det?
I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv.
Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken.
Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna.
Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!
För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet
I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg.
Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden:
Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet.
Tack!
Tips på att söka bättre på Google
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK
Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar