Några tankar inför skolstarten

I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.

Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.



Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!


The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.

Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.

Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.


Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.

Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.

I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!

Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.

SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"

Mia Smith BY CC SA 

Mia Smith är språklärare och jag har följt henne via sociala medier. Det är inspirerande att lyssna till en språklärare som tänker och funderar i samma banor som en själv. Dock får jag väl kritiskt ta med mig att jag då riskerar att hamna i Alexandersons "filterbubbla". 

På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg. 

Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.

En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap). 

Mia Smith på SETT 2015  - Maria Olsén BY CC SA

Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte! 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Mia Smith BY CC SA 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier! 

Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.

Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar: 

Mia Smith BY CC SA 

Automatöversättning kan man idag få från bland annat:
Babel fish
Bing
Google translate

Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag. 

I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord. 

Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo! 




Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:

Mia Smith BY CC SA 

Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk. 

Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå. 

Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia. 

Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det? 

I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv. 

Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken. 

Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna. 

Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!

För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet 

I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg. 

Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden: 

Mia Smith BY CC SA

Inspirerad av Mia kommer jag arbeta mycket mer strukturerat med sökmotorer och konkreta sökuppgifter baserade på Skolverkets bedömningsstöd.  Just att faktiskt lära elever hur de söker effektivt är oerhört viktigt och en språklig strategi, speciellt med tanke på att Google är den vanligaste (enda?) källa våra elever vanligtvis använder. 

Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet. 

Tack! 

Tips på att söka bättre på Google 
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK


Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg

Torsdag 23/1 #BETT2014 - Digital Literacitet & Open Badges

På torsdagen hade jag förmånen att delta i ett spår om digital literacitet, dvs de förmågor som ställs på oss som individer i ett digitalt samhälle, på the Home House i London.

Redan inför den här träffen hade vi nätverkat med en grupp om sex personer. I min grupp skedde utbytet genom en Facebook-grupp som vi skapat. Vi hade i uppgift att lära oss mer om MIK- begreppet, se två filmsnuttar och sedan diskutera kring följande frågeställningar:

- Vilka förmågor är det som tjejerna i filmen måste behärska som tidigare inte varit lika viktiga?

- Hur kommer/måste skolan att förändras för att möte detta ”nya” behov?

Per Falk inledde med en kort presentation av dagens program och introducerade Bonnie Stewart från Kanada, lärarutbildare som forskat inom sociala medier och identitet.

Hennes föreläsning var riktigt intressant och lyfte fram teorierna och begreppen bakom MiK och de nya färdigheter som ställs på oss i en digital kontext. För den som är nyfiken finns hennes föreläsning i två delar på slideshare:



Del 1 Media & Information Literacies
Del 2 Media & Information Literacies

En reflektion från föreläsningen är att lärare definitivt inte kan ställa sig utanför den digitala världen - då ger vi helt enkelt inte våra elever de färdigheter de behöver. Genom att öppna upp mot digitala ytor som t.ex. Twitter låter vi fler elevers röster göra sig hörda i klassrummet. Bonnie visade exempel på hur hennes studenter t.ex. blev mer aktiva och interagerar mer med varandra och omvärlden genom Twitter. Hennes filosofi är att hennes studenter var tvungna att testa för att sedan kunna göra ett medvete val om att använda sociala medier eller ej. Klokt och något jag tror vi lärare måste anamma också. Jag har mycket goda erfarenheter av att använda sociala medier i undervisningen för att låta elever visa tankar, processer och interaktion också på andra ytor än klassrummets.

För mig personligen innebär sociala medier också ett otroligt professionellt nätverk  - ett utvidgat kollegium jag hämtar kunskap, inspiration och samverkan från. Jag ger också  - inte bara tar!

I samband med Bonnies föreläsning fick vi i våra grupper göra en hexagonal-gruppövning (hämtat från Ewan McIntosh) där vi formulerade och grupperade viktiga MIK-nyckelord i ett kluster. Övningen funkar perfekt att lyfta in i klassrummet! Givande övning som ledde till att vi aktivt interagerade och nätverkade. Själv knöt jag värdefulla kontakter till Twitter.

Eftermiddagens pass hölls av Sara Mörtsell från Wikimedia Commons. Sara är en aktiv twittrare och en av initiativtagarna till det digitala skollyftet, en omfattande MOOC (massive open online course) som startade i höstas.



Hennes föreläsning kom att handla om möjligheten att använda badges - digitala märken, som ett intyg på kunskaper och färdigheter som någon besitter. Hon pratade om Mozilla open badges och hur dessa sen kopplas till en verifierbar kunskap t.ex. en artikel man skrivit, ett spel man skapat eller vad det nu är man visar kunskap inom. Vi talade om hur dessa badges kunde användas i skolan och vilken betydelse de kunde tänkas ha. Flera intressanta synpunkter om hur man kunde lita på dem och för vem de skulle vara viktiga. Alla kursdeltagare fick möjlighet att erövra en badge på siten hittar du också material att använda i undervisningen.

Sara Mörtsells föreläsning från slideshare

Dagen avslutades med ett härligt inslag - en elev! Mycket bra att lyfta in elevperapektivet i spåret, även om det blev kort. Eleven, Leah Deriba från YHC Nacka, som berättade om sin syn på badges, fusk (samarbete.?!) och nyhetsbevakning via Twitter. Jag hade gärna sett fler elever i de olika spåren. Tack Leah för din medverkan!


Jag tar med mig det teoretiska perspektivet från den här dagen och tankar om badges som kanske kan få en större betydelse framöver. Elevperspektivet visade i alla fall detta och det finns en tydlig koppling mellan badges och spelvärlden, där man i vissa spel belönas på samma sätt, tack Mats Hammar för att du lyfte det under föreläsningen.