Feedback känns härligt för lärare också!

I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.

Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund  dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.

Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack. 

Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.

Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter

Ny termin och nya utmaningar!

Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.

På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.

Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.

Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.

Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.

Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.

Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.

Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen  - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!

Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.

Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt  klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.

I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.

Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!

Min hösttermin 2015:

* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper

På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...

Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.

Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.

SETT på #SETT2015 del 2 - Mia Smith "IKT för språklärare - med världen i handen"

Mia Smith BY CC SA 

Mia Smith är språklärare och jag har följt henne via sociala medier. Det är inspirerande att lyssna till en språklärare som tänker och funderar i samma banor som en själv. Dock får jag väl kritiskt ta med mig att jag då riskerar att hamna i Alexandersons "filterbubbla". 

På twitter hittar man Mia på @miasmith80 och hon bloggar på Mias klassrum. Jag rekommenderar varmt alla som är intresserade av språk och IKT att följa henne! Hon är lärare för 7-9 och gymnasiet i engelska och tyska, precis som jag själv är. Idag arbetar hon på högstadiet på Torpaskolan i Göteborg. 

Hennes föreläsning handlade om hur vi språklärare hanterar elevernas värld, deras uppkopplade livskontext, i våra språkklassrum.

En vanlig utgångspunkt är att "Eleverna kan det där med data". Eleverna kallas digital natives men det är viktigt att inse att de inte kan allt och inte har alla bitar klart för sig. Vi som lärare ansvarar för att fylla kunskapsluckor och ge dem ämnesspecifika kunskaper och strategier men också allmänna kunskaper i MIK (Medie. och informationskunskap). 

Mia Smith på SETT 2015  - Maria Olsén BY CC SA

Smith tar upp något som jag tror att många språklärare ondgör sig över - hur elever idag går via sökmotorn Google till Google översätt. Ibland innebär denna "genväg" istället en omväg för eleverna. De tappar flyt i sitt skrivande och litar blint på översättaren. Bör vi då helt förbjuda Google translate i våra klassrum? Nej självklart inte! 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Mia Smith BY CC SA 

Språkforskare använder Google för att göra frekvenssökningar - vilken stavning dominerar? Följande exempel tas upp i föreläsningen:

Efter att ha skrivit min c-uppsats i engelska ur ett språkvetenskapligt perspektiv om tvåstaviga adjektiv i en korpusbaserad studie använder jag ofta Google just för frekvensanalys och "grammar hunts" med elever. Jag instämmer med Mia att Google kan vara ett utmärkt verktyg för språkstudier! 

Google kan också korrigera din stavning och förutspå vilket ord du söker. Detta är så klart praktiskt ibland.

Det var mycket intressant att lyssna till Mia Smith och hennes tankar kring automatöversättningar. Något som många lärare ser på som något av enbart ondo! I föreläsningen presenterades en studie av Kent Fredholm, forskarskolan FRAM som i en artikel i språklärartidningen LINGUA presenterat sin studie av automatöversättningar: 

Mia Smith BY CC SA 

Automatöversättning kan man idag få från bland annat:
Babel fish
Bing
Google translate

Något man som språklärare bör göra sina elever medvetena om är hur automatöversättningar fungerar. Ett bra sätt är att låta eleverna utforska översättningar för att se vilka möjligheter och begränsningar som finns. I moderna språk ska vi undervisa om och bedöma hur elever använder strategier av olika slag. Att medvetandegöra och reflektera över t.ex. automatöversättningar är ett led i detta anser jag. 

I föreläsningen togs flera intressanta exempel upp om hur olika automatöversättare klarade exempelvis tyska fraser. Vad man ser är att översättningar ser olika ut, beroende på vilken tjänst man använder och att automatöversättningar ofta tar bort nyanser i språket som t.ex. förstärkningsord. 

Ett konkret tips som jag kommer att göra med mina elever är att visa elever exempel på översättningar från andra språk till svenska. i föreläsningen visades en facebookstatus på finska som med automatöversättning blev en knagglig svenska. Men vi får ändå ett hum om vad det handlar om! Google Translate är inte bara av ondo! 




Eftersom automatöversättningar, som det mesta annat, är användargenererat kan vi hjälpa till och tycka till om översättningar. Detta är ett bra sätt att aktivera elverna och få dem att förstå mediet de använder och arbetar med. Precis så som Kristina Alexanderson betonade i sin föreläsning. Som lärare är det därför viktigt att ständigt uppdatera sina språkexempel eftersom "fel" ständigt rättas till av alla de användare som nyttjar tjänsterna dagligen. Det kommer ständiga förbättringar och utveckling av tjänsterna - kika bara på denna bildöversättning via app som Mia Smith visade:

Mia Smith BY CC SA 

Ett annat app-tips är Slated som kostar 29:- och skulle kunna fungera för t.ex. nyanlända ungdomar som vill komma igång med vardagskommunikation med jämnåriga. Det fungerar som ett tangentbord som direktöversätter till önskat språk. 

Det finns så klart ordböcker som appar också och det är värdefullt att ha som lärare för att kunna ta upp exempelvis på smartboard och jämföra vad som skiljer dem och automatöversättningar åt. Mia tipsar om att jämföra enstaviga, tvåstaviga och automatöversättningar och diskutera likheter och skillnader med eleverna. Också detta är ju ett sätt att ta upp och bedöma språkstrategier! Tips: testa exempelvis ordet "motto". Här visade det sig att det var den enspråkiga ordboken som gav "bäst" förklaring för att eleverna skulle förstå. 

Det går också att använda Wikipedia som ett språkverktyg. Här finns artiklar om sådant som inte alltid finns med i en ordlista. Här kan man också diskutera med elever vilka språk en artikel finns på och varför. Det finns också möjlighet att skriva artiklar med elever för att bidra till Wikipedia. 

Ett område vi språklärare kan undervisa eleverna om och arbeta medvetet med är stavning- och grammatikkontroll. Hur använder man den effektivt? Röda, gröna eller blå streck - vad betyder det? Håller jag med ordbehandlaren eller är det jag som har rätt? Hur kan jag kontrollera det? 

I webbläsare som Google Chrome finns många appar som är värdefulla för språklärare. Exempelvis finns möjlighet att göra egna ordlistor, flashcards osv. 

Mia Smith återkommer föreläsningen igenom till hur viktigt det är att inte anta att eleverna som redan är digital natives - är fullärda och utan behov av mer kunskaper om IKT. Istället förespråkar hon explicit undervisning om olika aspekter kopplade till IKT som är av betydelse när man lär sig ett språk. Jag känner helt igen mig i detta och arbetar på samma sätt som Mia. Ibland är det skönt att också se att det finns fler som tänker likadant och arbetar på samma sätt - det blir en form av bekräftelse på den egna undervisningspraktiken. 

Den sista delen av föreläsningen handlade om digital literacitet och hur man kan arbeta med det tillsammans med eleverna. 

Något ingen språklärare bör missa är Skolverkets bedömningsstöd för digital läsförståelse i engelska. En guldgruva! Lätt att överföra till alla andra språk så klart!

För lärare åk 3 - 6
För lärare åk 7 - 9
För lärare på gymnasiet 

I bedömningsstödet ges en bakgrund till digital literacitet, självskattning och terminologi. Det finns sedan färdiga exempeluppgifter som man kan använda med eleverna för att öva dem på att söka, sovra och värdera. Mia Smith har utifrån dessa utarbetat egna uppgifter och checklistor som finns att hitta på hennes blogg. 

Precis som Kristina Alexanderson framhåller Mia Smith hur viktigt det är att känna till hur sökmotorer faktiskt fungerar. Hon sammanfattar i bilden: 

Mia Smith BY CC SA

Inspirerad av Mia kommer jag arbeta mycket mer strukturerat med sökmotorer och konkreta sökuppgifter baserade på Skolverkets bedömningsstöd.  Just att faktiskt lära elever hur de söker effektivt är oerhört viktigt och en språklig strategi, speciellt med tanke på att Google är den vanligaste (enda?) källa våra elever vanligtvis använder. 

Sammanfattningsvis var detta en mycket intressant och inspirerande föreläsning som gav mig konkreta verktyg att arbeta vidare med mina elever i klassrummet. 

Tack! 

Tips på att söka bättre på Google 
Checklista för sökning på Internet från Statens medieråd - MIK


Du hittar mer information om föreläsningen på Mias blogg

Arbeta med och förstå skriftlig färdighet - inför NP Svenska 1

I min Svenska 1-grupp, elever på gymnasiets yrkesprogram, har jag precis genomfört ett klassiskt upplägg inför nationella provets skriftliga del.

Eleverna arbetar med läromedlet Svenska Helt Enkelt som jag tycker är ett utmärkt läromedel för kursen Svenska 1. I avsnittet om skriftlig färdighet finns på slutet en bedömningsmatris (samma som i ämnesplanen) och utifrån den har vi nu arbetat med att försöka se vad de olika kunskapskraven innebär och vilka kvaliteter som krävs för olika betygssteg. 

En uppgift som alltid fungerar är att ta stöd av Skolverkets sida med gamla provexempel. Vi valde att titta på uppgiften "Min passion..." där elever läst Marcus Birros krönika "Kärleksmanifest" (Expressen 9/12 2009) och sedan skriver egna läsarinlägg med samma tema till en lokaltidning.

Jag delade in eleverna i grupper med ca 3-4 elever i varje grupp. Eleverna fick de olika elevexemplen uppkopierade på papper (utan bedömning och kommentarer) och fick sedan med hjälp av bedömningsmatrisen, som de nu kunde ganska väl, bedöma texterna utifrån de olika aspekterna. WOW vad skickliga de har blivit i sin bedömarkompetens. Samtliga grupper lyckades mer eller mindre pricka in både vilket betyg uppsatsen borde få liksom kvaliteter och brister som respektive uppsats hade. Vi följde upp med att kika på Skolverkets bedömningskommentarer om just kvaliteter och vad som utmärker t.ex. "språk och stil" på E-nivå o.s.v.

När vi avrundade lektionspasset var det en elev som föreslog att vi skulle testa att skriva egna texter på samma tema. Så fiffigt, för det var ju det fröken hade planerat.

Vi läste således Birros krönika och skrev läsarinlägg på temat "Min passion". Läsarinlägg tycker jag känns vagt. När mina komvuxelever skrev prov i höstas var flertalet uppgifter "inlägg", vilket snarare skapade oro hos eleverna som läst in sig på genrer som krönika, debattinlägg, insändare o.s.v.

Det har varit otroligt roligt att följa elevernas skrivprocess och se hur de samarbetat kring uppgiften i samband med kamratrespons. Några av våra texter kommer du att kunna läsa på vår klassblogg som vi deltar med i Webbstjärnan.

Ämnesintegrerad undervisning: idrott - svenska

Före jullovet arbetade jag och min kollega i Idrott- och Hälsa tillsammans med ett träningsprojekt där eleverna i par skulle ansvara för ett träningsmoment inom styrketräning/ergonomi. Instruktionen till eleverna såg ut så här:

Er uppgift är att välja ut, analysera och redovisa fyra olika övningar inom den muskelgrupp som gruppen har blivit tilldelad. Tänk på att ni kan använda endast kroppen som motstånd eller olika redskap (hantel, medicinboll, gummiband, skivstång etc.).

Gruppen ska göra en videopresentation av övningarna där samtliga frågeställningar redovisas. Ni jobbar med filmredigering, ljudpålägg och textinlägg på svenskan.

I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.

Ur kursplanen Idrott och hälsa - kunskapskrav för E

-Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.

-I samband med en utövande av aktiviteter beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

-Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer

Ur kursplanen Svenska 1 - kunskapskrav för E

- Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket ärtill viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

- Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.

När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.

Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde! 

Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"

Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.

För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.

Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:

E-twinning 

Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!

Check it out!
Yummy Lessons

Skype in the Classroom

En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!

TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.

Webbstjärnan

I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.

Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/

Ämnesintegrering

Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.

Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda. 

Språkutvecklande arbetssätt

Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.

Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/ 

Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.

Betyg och bedömning

Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.

Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!

....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!

Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!

I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.

Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.


Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online

Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.

Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.

Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.

Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.

Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.

Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.

Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.

Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.

Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.

Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.

En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.

Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.

Projekt 2: Lära mig mer om script

Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.

Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.

Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:

Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa.  Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:

Studentmatrix



gClassFolders & Doctopus & Goobric



Flubaroo - självrättande test i Google Formulär

Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.



Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!

Projekt 3: Skype in the Classroom 

Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.


Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande

Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.

 Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.  

Under läsåret har jag  och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!


Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.

Allt gott!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2