I dag testar mina elever i Engelska 6 att skriva uppsats i DigiExam. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att testa några gånger innan vi gör nationella provet i maj.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
Visar inlägg med etikett Samläsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Samläsning. Visa alla inlägg
onsdag 23 mars 2016
onsdag 26 augusti 2015
Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart
Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter
Ny termin och nya utmaningar!
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)