En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare

I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.

På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.

Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering 

Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.

Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.

På minussidan:

Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.

Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O

Linnéuniversitetet  - Kommunikation

Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.

På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara  positivt tycker jag!

I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.

Göteborgs Universitet - Form i Fokus

Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!

Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a.  det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O

Treffspraak - gemensam samlingsyta

Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.

Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag

Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.

Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.


Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.

Som t.ex. instruktionsklipp som detta:

Feedback känns härligt för lärare också!

I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.

Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund  dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.

Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack. 

Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.

Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter

Ny termin och nya utmaningar!

Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.

På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.

Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.

Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.

Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.

Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.

Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.

Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen  - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!

Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.

Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt  klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.

I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.

Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!

Min hösttermin 2015:

* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper

På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...

Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.

Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.

SETT på #SETT2015 del 1 - Kristina Alexandersson "Den digitala vardagen - en utmaning för skolan?"

Min första föreläsning på SETT blev ett säkert kort. Jag har vid två tillfällen tidigare haft nöjet att träffa Kristina Alexanderson, första gången på en svensklärarkonferens där hon föreläste och vid andra tillfället i samband med ett projekt om radion som lärresurs. Mitt intryck av henne är att hon inte bara är en skicklig svensklärare och föreläsare utan en intressant person i största allmänhet.

Idag är Kristina Alexandersson chef för Internet i skolan, .SE och arbetar med Creative Commons och Webbstjärnan. Dessutom är hon en fantastisk fotograf väl värd att upptäcka!

Kristina Alexandersson föreläser på SETT 2015

Hennes första föreläsning på SETT handlade om hur den digitala vardagen vi lever i påverkar oss i skolan - både lärare och elever.

Som en utgångspunkt för föreläsningen användes statistik från Eleverna och Internet, där eleverna uppger att de använder Internet endast i liten utsträckning i skolan och för skoländamål. I slutsatserna på s. 7 (a.a.) sägs:

I en värld där elever har internet som en naturlig del av sin vardag borde också skolan ta tillvara de möjligheter som internet kan medföra, samt utveckla kunskaper kring hur man kan hantera mediet. Våra barn och ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring datorer och mobila enheter, som skolan kan använda men också utgå från när de arbetar för att utveckla elevernas kunskaper i att använda internet för lärande, skapande och kommunikation. Skolan, vars uppgift är att förbereda eleverna att bli aktiva samhälls- medborgare, kan inte vara en plats där datorer och internet inte är en naturlig del. 

Digitala utmaningar  för oss i skolan: Vem kan man tro på? Vem kan vi lita på?

För att exemplifiera detta använda Alexanderson följande virala klipp (du har säkert sett det, kanske delat det...men vet du vem som är avsändaren?):



När det här klippet dök upp var det ofta i Facebooks flöde och många såg det eftersom vänner eller vänners vänner gillat eller delat det. Klart man blir nyfiken på ett klipp som plötsligt dyker upp överallt - speciellt när mina vänner gillar det! Våra vänner litar vi ju på! Så var det också för Alexandersson. Hon började dock fundera över vad det var för klipp. Var det phishing? Ett filmkonstprojekt? När filmen kom upp på youtube kunde man se titeln "First Kiss" och den är upplagd av Tatia Pilieva.

Snart började internetanvändare ställa frågor som "Vilka är "vi"?" som nämns i klippet, var publicerades filmen och av vem? Kanske vet du redan? Om inte, så är detta helt enkelt en skicklig marknadsföringskampanj för klädföretaget WREN.

#KÄLLKRITIK

Här kommer en första digital utmaning för oss i skolan - hur lär vi våra elever om källkritik. Ofta funderar varken eleverna, eller vi vuxna, på vem som delar och varför. Vi behöver ge våra barn och ungdomar verktyg för att hantera en digital verklighet där avsändare och budskap många gånger är svårtolkat.

Det är ofta via sökmotorn Google vi hittar våra källor. Vi behöver lära oss själva och våra elever om vad Google egentligen är och hur det fungerar. Kort sagt är Google en söktjänst som indexerar hemsidor på nätet efter en, enligt egen utsago, hemlig algoritm. Den väger också in vad du sökt på tidigare, dina intressen och dina vanor - allt för att ge dig en optimal sökupplevelse. Google är också ett multinationellt företag som tjänar pengar på att sälja annonser - det är något vi alltid bör ha i åtanke.  Så här skriver Google själva om sina tjänster:

Larry Page, en av Googles grundare, har en gång sagt att den perfekta sökmotorn "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha". Sedan dessa ord yttrades har Google växt och erbjuder nu mer än en söktjänst, men andemeningen i Larrys ord är densamma. Målet med vår teknik – från Sök på Google till Chrome till Gmail – handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dig att hitta informationen du är ute efter och lösa de uppgifter du behöver lösa.

Det innebär bland annat att vi gör sökningarna smartare och snabbare, så att sökmotorn förstår att du är ute efter bilen när du söker efter [jaguar] och inte bilder på kattdjuret. Det innebär att du ser när dina vänner gillar en annons eller ett sökresultat, så att du vet vad som kan vara av intresse. Det innebär att vi gör så att våra produkter fungerar mer intuitivt för att du ska kunna dela dokument med kontakter i Gmail utan att behöva klippa och klistra och att du kan öppna samma flikar i din Android-mobil som du har öppnat i webbläsaren Chrome på datorn. Framför allt innebär det att vi gör så att våra produkter fungerar bättre så att användarna kan lägga tid på sådant de gillar bäst, som att umgås med familjen, åka på campingtur, måla tavlor eller anordna fester. Vi har inte riktigt kommit dit än men vi är på väg.

Alltså "förstår precis vad du menar och ger dig exakt vad du vill ha" - perfekt! Eller? Problemet är, precis som med andra sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, att vi riskerar att aldrig möta nya perspektiv som går emot det vi redan känner till. Sökresultat på Google är personliga och kopplade till ditt sökbeteende. Faktum är, menar Alexanderson, att med mobilens intåg i våra liv har våra sökningar begränsats allt mer. Ofta surfar inte lika många från mobilen och olika sökbeteenden blandas inte på samma sätt som när alla använde samma dator att söka på. Sökningarna blir än mer personliga. Här behöver skolan ge de andra perspektiven och bilderna som vi annars kanske går miste om i vår egen lilla internetbubbla. En viktig slutsats är att vi måste förstå kanalen för att bedöma källan. Vi behöver förstå mediet för att kunna utvärdera källan. Vem kan vi lita på?

#INTEGRITET

Som nästa exempel valde Alexanderson att berätta en anekdot om sin son. Han fick i uppgift av sina nya fröken att besvara ett antal frågor om sig själv, en del upplevdes som för privata och sonen ville inte fylla i dem. Händelsen blev ett tillfälle för reflektion och samtal om rätten till en privat sfär och en tankeställare för såväl Alexanderson som sonens fröken. Alexanderson visar också upp dubbelheten som finns bland dagens unga genom att berätta att sonen på samma gång tyckte att det var coolt att få bli "kändis" genom att hon bett om lov att berätta hans historia på SETT. Jag tror att vi alla som arbetar i skolan ser den här dubbelheten - viljan att få vara privat men samtidigt önskan om att bli sedd och uppmärksammad.

I mitt arbete med nästan vuxna elever på gymnasiet är sociala medier ett viktigt område att uppmärksamma. Många intressanta diskussioner föds i samtalet kring nätetikett, integritet och erfarenheter som eleverna delar. Precis som Alexanderson anser jag att det är en viktig demokratifråga att ta upp och arbeta med källkritik och att samtala om integritet i klassrummet.

En gång tiden, för inte så himla länge sedan, stämde Havamals ordspråk ganska väl; "Anförtro dig åt en, inte till två. Världen vet vad tre vet".

Skapad med appen Phoster

Internet har möjliggjort masskommunikation och öppnar möjligheter för oss att kommunicera och dela på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. Men Internets lagring och kopiering av information och data innebär också att Havamals ordspråk spelat ut sin roll. Det räcker med en delning för att sprida en bild eller text som sedan kommer att leva vidare utom vår kontroll. Vi behöver ställa oss frågan: hur tolkas det som lagras? Idag och i framtiden?  Här är det viktigt att uppmärksamma att standardläget oftast är "öppet" - alla ser vad vi delar. Ibland låter vi oss luras av transparens: "Jag har inget att dölja" så transparens spelar ingen roll. Vad vi kanske inte tänker på är att även ett privat läge innebär för Facebook eller instagram och ALLA deras samarbetspartners delar vår information och våra bilder. Alexanderson ställer frågorna: Vad får vi för samhälle när vi alla är övervakade? Är vi alla potentiella brottslingar i ett framtida samhälle? Har jag rätt att vara fri?

Skolans roll och skyldighet är att arbeta med integritet och att fundera över vilka konsekvenser våra val av tjänster får för eleverna.

Alexanderson pratar om "Filterbubblan"  - att bara möta perspektiven inom sin egen sfär där alla är som jag själv och där jag aldrig riktigt utmanas i mina tankesätt. Ett exempel är Facebook och deras riktade annonser. Beroende på val vi gör i inställningarna om kön, relationsstatus och annat kommer annonserna till oss att riktas till vad Facebook tror att vi vill ha. Det är skolan som måste bryta igenom filterbubblan och låta olika perspektiv mötas i undervisningen för att ge nya perspektiv och kunskaper. Hon ger oss rådet att arbeta med Internet i skolan. Hon uppmanar oss att fundera över vad vi kan begära att eleverna ska dela. Hur? Var? Med vilka tjänster? I undervisningen kan vi behandla integriteten: vad som är privat och illusionen om att man är anonym på Internet. Vi måste lära oss om medier vi använder och undervisa i källkritik.

Tips på material från Webbstjärnan att arbeta med:

#Källkritik: https://www.webbstjarnan.se/kallkritik-ovningar 
#Integritet: Material för åk 7 - 9   Material för gymnasiet

En riktigt bra inledning på SETT som gav perspektiv och tankar jag bar med mig under båda dagarna. Självklart är ovanstående ingen nyhet, men ibland behöver vi påminnas och tvingas att didaktisera innehållet på nytt. I år har jag och min klass deltagit i Webbstjärnan. Jag har bloggat med klasser många gånger tidigare men aldrig inom ramen för Webbstjärnan. Materialet de erbjuder, med lärarhandledningar, filmer och "skolor" är riktigt bra!

Läs gärna våra reflektioner kring arbetet med Webbstjärnan.

Som en visuell sammanfattning av ovanstående finns denna bild CC by Linda Svanberg för Webbstjärnan:

Ämnesintegrerad undervisning: idrott - svenska

Före jullovet arbetade jag och min kollega i Idrott- och Hälsa tillsammans med ett träningsprojekt där eleverna i par skulle ansvara för ett träningsmoment inom styrketräning/ergonomi. Instruktionen till eleverna såg ut så här:

Er uppgift är att välja ut, analysera och redovisa fyra olika övningar inom den muskelgrupp som gruppen har blivit tilldelad. Tänk på att ni kan använda endast kroppen som motstånd eller olika redskap (hantel, medicinboll, gummiband, skivstång etc.).

Gruppen ska göra en videopresentation av övningarna där samtliga frågeställningar redovisas. Ni jobbar med filmredigering, ljudpålägg och textinlägg på svenskan.

I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.

Ur kursplanen Idrott och hälsa - kunskapskrav för E

-Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.

-I samband med en utövande av aktiviteter beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.

-Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer

Ur kursplanen Svenska 1 - kunskapskrav för E

- Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket ärtill viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

- Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.

Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.

När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.

Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde! 

Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"

Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.

För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.

Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:

E-twinning 

Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!

Check it out!
Yummy Lessons

Skype in the Classroom

En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:

http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html

I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!

TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.

Webbstjärnan

I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.

Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/

Ämnesintegrering

Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.

Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda. 

Språkutvecklande arbetssätt

Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.

Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/ 

Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.

Betyg och bedömning

Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.

Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!

....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!

Digitala skollyftet - vad har jag ägnat mig åt? Exit ticket!

I höstas anmälde jag mig att delta i det Digitala skollyftet med stor entusiam. I samma veva blev jag dock uttagen till att delta i Arete meriteringsprogram MA14 och min skola påbörjade en viktig och omvälvande utvecklingsprocess. Tiden räckte inte till att blogga och dokumentera så som jag tänkt.

Jag skulle ändå vilja berätta om de olika digitala projekt jag gav mig in i och hur utfallet har blivit.


Projekt 1: Skaffa en utbytesklass att samverka med online

Genom mitt personliga engagemang via sociala medier fick jag kontakt med en holländsk kollega Daan van Dam på ROC ID College i Leiden som arbetar på motsvarande holländskt gymnasium som också har yrkeselever. Vi fick kontakt mest av en slump men upptäckte att vi delade en hel del erfarenheter och att våra elevgrupper säkert kunde ha utbyte av varandra.

Jag har lärt mig hur mycket som helst om både det holländska skolssystemet, deras styrdokument och hur ämnet engelska undervisas och testas. Det är ett hårt skolsystem, med pressade elever och lärare och en stark statlig styrning. Man har inte alls den friheten att välja som här i Sverige.

Min kollega och hans skola var inte heller i närheten så digital som vår 1-1 skola med GAFE. Så vi hade först ett verkligt lärarutbyte där jag uppgraderade min kollega och numera vän Daan i digitala verktyg och social medier för att vi skulle kunna starta ett utbyte.

Vi valde den enklaste möjliga vägen och skapade en utbytesplattform genom en delad mapp i Google Drive. Så enkelt och helt klart ett superbra tips för alla som vill ha ett lätt och smidigt utbyte med en klass, skola eller kollega någonstans.

Vi har under HT13 delat lektionstips, övningar och bedömningsunderlag och försökt att inspirera varandra. Något vi upptäckte var t.ex. att instruktioner i övningar i holländska material ofta var på holländska... I Sverige har vi ju generellt all text på engelska, åtminstone på gymnasiet. Intressant upptäckt som ledde till en bra diskussion om målspråk.

Ett annat hinder var att där jag direkt kunde se hur vi kunde lyfta in våra samarbetsprojekt direkt i undervisningen kopplat till svenska styrdokument, var min kollega tvungen att låta sina elever göra det mesta utanför skoltid. Deras engagemang var mer som "extra-curriculum", ett erbjudande om språkutvecklande och utbyte på frivillig basis.

Vår tanke var att testa ett projekt under hösten och vi valde det klassiska "brevskrivande" som en första uppgift. Mina elever skrev brev om sig själva och berättade om skolan och sin hemort. De fick sedan svar av en holländsk elev och vi utbytte sedan ytterligare ett svar. Nackdelen var att det tog tid för de holländska eleverna att svara, denna uppgift låg ju utanför alla andra uppgifter och prov som de hade. Mina elever var mycket entusiastiska i uppstarten men besvikna när responsen tog tid. Intressant var också att där jag betonande språkanvändning och kommunikation såg min holländska kollega hur vi kunde arbeta rent språkligt med breven. Grammatik, stavning och strukturer är i fokus i de holländska kursplanerna, snarare än verkligen kommunikation. Mycket intressant! Både holländska och svenska elever har nämligen goda kunskaper i engelska - min kollega menade, halvt på skoj och halvt på allvar, att den mesta språkinlärningen i engelska ju sker utanför skoltid i alla fall.

Steg två i vårt projekt var att skicka enkla videomeddelande till varandra där eleverna, skulle presentera sig muntligt och berätta vad man visste om det andra landet. För att göra det enkelt använda vi inte våra flashiga Mac Book Air utan en enkel inspelningstjänst online Fotofriend för att alla skulle få ha samma förutsättningar. Jag ska ärligt säga att inspelningarna inte på något sätt blir av hög kvalitet, men det något eleverna uppskattade då det inte blev så mycket prestige. Vi la sedan upp klippen som olistade på youtube och skickade länkarna till Holland.

Min klass hade mycket roligt åt uppgiften som nog kändes lite pinsam, speciellt när vi också upptäckte hur lite vi faktiskt visste om Holland. Tyvärr blev det aldrig några filmer tillbaka från de holländska eleverna...de hade nog behövt en viss stöttning i att genomföra uppgiften - det var uppladdning på youtube och vidarebefordran av länkar som upplevdes som svårt. Tråkigt, så klart! Min kollega hade sedan en utvärdering med de 10 elever som han arbetat med och de hade helt enkelt inte tiden till att fullfölja projektet.

Min kollega stärktes genom vårt samarbete och uppmärksammades av skolledningen och kom med i en ledningsgrupp i början av januari i år. Förhoppningsvis kan han sprida idéer om digital skolutveckling och vilka möjligheter det ger. Vi hade ju precis bara kikat på några enkla sätt att samverka.

En fortsättning på projektet skulle ha varit att skypa/hangouta om olika ämnen och vi hade också tankar om ett utbyte där vi besökte varandra nu i vår. Nåväl, nu har vi etablerat en kontakt och vi är positiva till att kunna fortsätta på andra sätt framöver.

Det utvidgade kollegiet är fantastiskt! Jag utmanar er alla att VÅGA fråga och VÅGA tränga er på lite osvenskt så där. De flesta jag har kontaktat så helt apropå har sedan blivit viktiga personer i mitt nätverk. Nätverkande gör sig dock inte av sig självt utan det kräver ett visst arbete, det du får tillbaka överstiger dock vida arbetsinsatsen.

Projekt 2: Lära mig mer om script

Vi hade under VT13 börjat använda GAFE i hela organisationen och jag var tidigt nyfiken på olika script som sades kunna förenkla arbetet med Gooogle mappstruktur och matriser för elevbedömning. Min kollega Stina och jag hade hittat ett script som vi var nyfikna att testa, men det fungerade inte hela vägen fram. Att knäcka gåtan blev något som inspirerade till nya kunskaper.

Jag gick med i gruppen Scriptarna på Facebook inom det Digitala skollyftet och försökte dela material jag tyckte verkade intressant främst via Twitter. Scriptarna har också en site som jag besökt under projektets gång för att lära mig mer och få tips. Båda forumen finns kvar så jag rekommnderar dem varmt för alla som vill lära sig mer om script.

Jag har nu inhämtat kunskaper om olika script och samlat värdefulla länkar där jag kan lära mer. Sedan har jag inte alls haft tiden att sätta mig ned och faktiskt arbeta igenom detta avsnittet ännu. Det blir kanske sommarlovsaktivitet inför nästa läsår. Här kommer i alla fall några bra tips:

Läraren Johan Falk (lärare i matematik och fysik) har gjort många suveräna instruktionsfilmer om flera av verktygen jag är intresserad av att testa.  Jag kommer att börja med dessa som utgångspunkt inför HT14:

Studentmatrix



gClassFolders & Doctopus & Goobric



Flubaroo - självrättande test i Google Formulär

Du kan läsa en beskrivning och förklaring av Sven Järgenstedt. Nedan ser du en instruktionsvideo av Patrik Bengtsson.



Min plan är att till höstterminen bli betydligt mer strukturerad i mitt arbete med Google Drive och verktygen ovan är de som jag kommer att börja med att utforska. Jag har också upptäckt att jag har en kollega inom mitt gymnasieförbund som är både intresserad och kunnig inom just script. Min kollega och jag har planer på att bjuda in honom för en föreläsning för samtliga kolleger på enheten - kollegialt lärande när det är som bäst!

Projekt 3: Skype in the Classroom 

Efter att ha använt mitt personliga nätverk för att Skypa med eleverna, upptäckte jag Skype in the Classroom och blev helt frälst! Som språklärare, eller vilken annan lärare som helst förresten, erbjuder detta autencitet i klassrummet och öppnar upp för verklig språkanvändning och kommunikation. Du kan läsa fler inlägg om detta i separata blogginlägg.


Projekt 4: Gamification eller spelifierat lärande

Jag har ett stort intresse för hur man kan arbeta med spelifierat lärande - här finns en stor outnyttjad potential och mina elever är mycket intresserade av detta! I detta projektet har jag mest kikat runt på vad som finns idag som t.ex. Manga High.

 Jag har kikat på ett kickstartprojekt The World of Classcraft och haft kontakt med läraren Shawn Young (tack Facebook!) bakom det för att få veta mer om hur han arbetat med detta i skolsituation (amerikanska förhållande så inte helt överförbart till Sverige). Du kan läsa en artikel om honom här och här.  

Under läsåret har jag  och mina elever fört ett resonemang kring hur vi skulle kunna utnyttja spelintresset som finns (i mina yrkesklasser på gymnasiet i alla fall). Diskussioner har lett till resonemang kring kommunikation, inlärning och icke-linjärt berättande. Eleverna hade gärna velat skapa spel kring områden och därigenom lärt andra som spelade spelet om t.ex. Antiken. Vi gjorde paralleller till spelet Assasin's Creed som ändå lär elever en hel del historia. Av mina olika digitala projekt var detta det projekt jag hann ägna minst tid åt, men det finns kvar som ett intresseområde. Bland annat är jag sugen på att spelifiera läsning i skolan... ;) Jag har några idéer där som jag kanske gör något av. Min kollega Maja på en annan skola har t.ex. använt Google Sites för att bygga enkla textbaserade spel om litteratur. Kanske kan bli ett roligt digitalt utbytesprojekt framöver!


Jag vill tacka det digitala skollyftet för samtliga dessa projekt som har bidragit till en rolig och lärorik hösttermin och nya erfarenheter för framtiden.

Allt gott!

Maria Olsen
Ölands Gymnasium
@TeacherMe2