Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
Visar inlägg med etikett ämnesintegrering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ämnesintegrering. Visa alla inlägg
lördag 10 september 2016
onsdag 26 augusti 2015
Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter
Ny termin och nya utmaningar!
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
lördag 17 januari 2015
Ämnesintegrerad undervisning: idrott - svenska
Före jullovet arbetade jag och min kollega i Idrott- och Hälsa tillsammans
med ett träningsprojekt där eleverna i par skulle ansvara för ett
träningsmoment inom styrketräning/ergonomi. Instruktionen till eleverna
såg ut så här:
I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.
Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.
När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.
Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde!
Er uppgift är att välja ut, analysera och redovisa fyra olika övningar inom den muskelgrupp som gruppen har blivit tilldelad. Tänk på att ni kan använda endast kroppen som motstånd eller olika redskap (hantel, medicinboll, gummiband, skivstång etc.).Gruppen ska göra en videopresentation av övningarna där samtliga frågeställningar redovisas. Ni jobbar med filmredigering, ljudpålägg och textinlägg på svenskan.
I arbetslaget arbetar vi för att göra uppgifter tillsammans för att då kunna ge eleverna mer helhet och för att kunna sambedöma uppgifter. Det blir spännande att se hur vi kan utveckla det här arbetssättet framöver.
Ur kursplanen Idrott och hälsa - kunskapskrav för E-Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.-I samband med en utövande av aktiviteter beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan.
-Eleven kan översiktligt redogöra för de krav som olika situationer ställer på ergonomisk anpassning av rörelser. Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer
Ur kursplanen Svenska 1 - kunskapskrav för E- Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket ärtill viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.
- Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
Från början hade vi tänkt att elevernas arbeten (som nu är privata klipp på youtube) kanske hade kunnat delas på vår klassblogg. Vi har valt att låta eleverna själva få ta det beslutet, så kanske dyker det upp någon träningsvideo där så småningom.
När man använder digitala verktyg i sin undervisning är just transparens en av sakerna man måste ta ställning till och diskutera med elever. Idealiskt är att uppgifterna är konstruerade så att det man gör har full transparens. I det här fallet upplevdes nog att filmerna blev lite för känsliga då man själv agerade i dem. Här skulle vi ha kunnat arbeta med t.ex. animeringar för att gå runt detta, men den kunskapen har vi inte ännu.
Vi vill i alla fall uppmuntra fler att samverka kring uppgifter mellan kurser och ämnen - det är lärorikt och ger ett klart mervärde!
måndag 12 januari 2015
Januari 2015 eller "Vart är vi på väg?"
Jag har följt diskussionerna på, framförallt, Facebook om huruvida det är "bra", "solidariskt" och "vettigt" att arbeta på julferierna eller ej. Det enda dessa diskussioner ger är egentligen en förståelse för att vi alla är olika individer med olika förhållanden till det här yrket och med olika förutsättningar både i privatliv och yrkesliv. Kort sagt - vi måste alla välja den väg som passar oss själva.
För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.
Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:
E-twinning
Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!
Check it out!
Yummy Lessons
Skype in the Classroom
En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!
TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.
Webbstjärnan
I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.
Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/
Ämnesintegrering
Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.
Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda.
Språkutvecklande arbetssätt
Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.
Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/
Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.
Betyg och bedömning
Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.
Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!
....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!
För egen del, tillhör jag de där lärarna som när jag får tid att fundera blir som mest kreativ. Ofta snurrar veckorna fort, ibland för fort, under terminerna och det är först när jag får en paus som idéerna kommer. Läraryrket är ett kreativt yrke där möjligheterna och valen ibland synes oändliga och får vi inte stanna upp, reflektera och tänka fritt ibland blir våra val begränsade.
Så här i terminsuppstarten har jag ett antal projekt som är på gång och som jag mentalt processat över ferierna:
E-twinning
Jag har aldrig riktigt fastnat för den här sidan för kollegialt utbyte, men nu före jul ville en ungersk kollega att vi skulle låta vårt Skype-projekt få en gemensam yta på e-twinning. Det är något med gränssnittet som känns förlega, men min virtuella kollega Lívia får bli min ciceron in i EU-världen. Vårt projekt heter Yummy Foods och handlar om ett språkutbyte på engelska mellan våra elever inom Hotell- och restaurangprogrammet som läser Engelska 6. Eftersom Lívia är en engagerad lärare med erfarenhet av ERASMUS-projekt kanske det kan bli ett samverkansprojekt med utbyten mellan sex olika länder till hösten - håll tummarna!
Check it out!
Yummy Lessons
Skype in the Classroom
En av mina absoluta favoriter bland digitala verktyg. Den finns så många möjligheter med Skypes utbildningsplattform - gratis, fungerar perfekt och det verkar gå att hitta samverkan kring allt! Om du är nyfiken på hur man kan arbeta med Skype in the Classroom kan du få en introduktion här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
I vår kommer jag att arbeta med mina engelskgrupper på olika sätt: bokprat, författarbesök, kulturellt utbyte och sist men inte minst Mystery Skype så klart!
TIPS! Det är inte bara språklärare som har nytta av Skype! Som svensklärare kan du lägga upp lektioner för att bjuda in andra klasser som läser svenska. I höstas kom jag dessutom på att Skype är ett utmärkt sätt att träna grannspråk i praktiken. Min Svenska 2 kommer i vår att ha ett utbyte med en norsk klass för att få träna att lyssna och prata med norska elever. Kontakten fick jag genom en mystery skype och frågade helt enkelt om vi kunde få använda klassen för att lära oss mer om norska vid något tillfälle framöver.
Webbstjärnan
I åk 1 har vi en klassblogg som eleverna ville anmäla till webbstjärnan. Det är första gången jag är med där, så det blir spännande! Jag har goda erfarenheter att blogga med elever och har gjort det i många år. I år blir det inte matblogg utan en samlingsblogg som ska kunna rymma både svenskämnet och andra ämnen.
Välkommen att kika in på vår blogg:
http://olandsgymnasium.blogspot.se/
Ämnesintegrering
Så mycket det bara går arbetar jag för att samverka med mina ungdomars andra lärare och jag försöker också att anknyta till elevernas yrkesval så långt det är möjligt. Vi har i min gymnasieetta under hösten gjort instruktionsfilmer i samarbete med Idrott och Hälsa, läst, skrivit om och diskuterat texter om skillnader mellan kött och kött, muntligt redovisat ett större praktiktema med stöd av keynote och så vidare och så vidare. Nu i vår kommer jag att använda Historieätarna i Svenska 2 igen - denna gång avsnittet om nationalromantiken. Vi ska ha ett spännande projekt om tävlingsmatlagning under våren och här kommer eleverna att få arbeta mycket med hur man beskriver mat, råvaror och smaker i bild, skrift och tal. och mycket mycket annat.
Jag tänker ofta hur lyckligt lottad jag är som undervisar i ämnen som går så lätt att integrera med andra....sedan tänker jag ett varv till och konstaterar hur lyckligt lottade alla vi lärare är! Om vi bara har förutsättningar och vilja att samverka kan vi ju göra det mer eller mindre i alla ämnen som gymnasiet har att erbjuda.
Språkutvecklande arbetssätt
Ett av mina personliga utvecklingsprojekt under året är att arbeta med att utveckla mina elevers språk, läsning och förståelse. Jag har introducerat lässtrategier på ett strukturerat sätt i höst och märker redan skillnad på hur eleverna tar sig an texter och hur fler upplever att de faktiskt förstår vad de läser.
Äntligen (!) har vi år fått ett bra samarbete igen med vårt folkbibliotek som fungerar som skolbibliotek för oss. Elever med behov har fått inloggning till Legimus - helt underbart! Dessutom har jag under hösten lärt mig att både StavaREX och SpellRight är (just nu i alla fall) gratis att ladda hem som tillägg i Google dokument. Missa inte heller talsyntesen som är riktigt bra! Ladda ned gratis på http://www.oribi.se/
Förhoppningen är att komma igång och arbeta med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen som en kollegial lärcirkel och kartlägga ämnesspråk och ämnestexter. I vår hoppas jag få köpa in viss litteratur i ämnet och förkovra mig för att sedan dela vidare i arbetslaget! Jag hade en ambitiös plan att hinna det i höstas, men så bestämdes det att vi alla skulle delta i kursen Betyg och bedömning via Karlstads universitet så då har jag lagt min tid på det istället.
Betyg och bedömning
Mitt mål är att slutföra kursen Betyg och bedömning i vår och kanske gör jag slutuppgiften för att få intyg också. Framförallt är det givande att arbeta med kursen tillsammans med kolleger och materialet är utmärkt grund för diskussioner om hur vi gör och varför och kanske också ibland hur vi borde göra istället.
Det går fortfarande att anmäla sig så ta chansen! Det finns en facebookgrupp där man kan hitta studiekamrater även om man gör kursen helt på egen hand!
....och vi är på väg mot nya Mac Book Air i mars. Känns toppen!
Höstterminen 2014 - var har tiden tagit vägen?!
Efter förra året med Aretes meriteringsprogram kändes det som om hösten skulle bli lugn i jämförelse. Nu är det ju så här att när man väl börjar granska sig själv och sin undervisning är det ju bara fler områden man blir nyfiken på och vill utveckla mer.
Den här hösten har jag fått en tjänst som särskilt yrkesskicklig lärare i det gymnasieförbund som jag arbetar i. Tjänsten är egentligen en så kallad förstelärartjänst. Jag har inget specifikt område som jag ska arbeta med, utan jag ska verka för god undervisning och kollegialt lärande inom min tjänst.
Under hösten har jag ansvarat för att diskutera formativ bedömning utifrån Dylan Williams Att följa lärande inom mitt arbetslag. Vi går nu gemensamt Skolverkets webbkurs "Bedömning och betygssättning" i samarbete med Karlstads universitet. Jag rekommenderar varmt att anmäla sig till den om man vill kombinera teori och praktik inom området. Den som vill kan sedan göra en slutuppgift och erhålla ett kursintyg från Karlstads universitet, men det är inget tvång.
Det här läsåret fokuserar jag mycket på att arbeta för ämnesintegrering i mitt arbetslag både mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. När vi hade skolverksinspektion av yrkesprogram förra året fick vi beröm för att vi lyckats bra med just integrering. Då hade vi egentligen bara påbörjat arbetet för att skapa helhet för våra yrkeselever. I år lyckades vi göra om schemat så att vi lärare faktiskt fick möjlighet att kunna samverka tillsammans i klassrummet - vilket lyft! Även om detta läsår blir mer att testa och utvärdera olika lektionsupplägg, teman o.s.v. känns detta otroligt bra! Vi lärare har hittat ett "samtänk" och eleverna får teman där flera ämnen ingår och sambedömer deras arbeten. Så långt det är möjligt kopplar vi våra uppgifter till elevernas programval.
Mitt eget utvecklingsområde har handlat om att arbeta med gymnasieelevernas läsning och läsförståelse och språkutveckling i allmänhet. Jag har i flera år känt att just läsning har varit ett område som jag fått kämpa med för att engagera, motivera och utveckla eleverna inom. I år har jag därför läst en del material om lässtrategier och läsundervisning och hade också möjlighet att via LR i Kalmar få en gratis föreläsning i ämnet.
Nästa vecka börjar officiellt vårterminen hos oss och då väntar ett fullspäckat schema med en härlig mix av komvux- och ungdomselever på gymnasiets yrkesprogram.
Mest ser jag nog fram emot min svenska 3-kurs som jag nu genomför under en termin (japp det är lika tufft som det låter!) och jag hoppas kunna testa nya lektionsupplägg med inspiration från mitt härliga utvidgade kollegium på Twitter och Facebook.
Tanken är att skriva något på bloggen i alla fall varje vecka under våren och kanske bidra till inspiration tillbaka emellanåt.
Välkommen att kika in i min lärarvardag och kommentera och fråga gärna!
Den här hösten har jag fått en tjänst som särskilt yrkesskicklig lärare i det gymnasieförbund som jag arbetar i. Tjänsten är egentligen en så kallad förstelärartjänst. Jag har inget specifikt område som jag ska arbeta med, utan jag ska verka för god undervisning och kollegialt lärande inom min tjänst.
Under hösten har jag ansvarat för att diskutera formativ bedömning utifrån Dylan Williams Att följa lärande inom mitt arbetslag. Vi går nu gemensamt Skolverkets webbkurs "Bedömning och betygssättning" i samarbete med Karlstads universitet. Jag rekommenderar varmt att anmäla sig till den om man vill kombinera teori och praktik inom området. Den som vill kan sedan göra en slutuppgift och erhålla ett kursintyg från Karlstads universitet, men det är inget tvång.
Det här läsåret fokuserar jag mycket på att arbeta för ämnesintegrering i mitt arbetslag både mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. När vi hade skolverksinspektion av yrkesprogram förra året fick vi beröm för att vi lyckats bra med just integrering. Då hade vi egentligen bara påbörjat arbetet för att skapa helhet för våra yrkeselever. I år lyckades vi göra om schemat så att vi lärare faktiskt fick möjlighet att kunna samverka tillsammans i klassrummet - vilket lyft! Även om detta läsår blir mer att testa och utvärdera olika lektionsupplägg, teman o.s.v. känns detta otroligt bra! Vi lärare har hittat ett "samtänk" och eleverna får teman där flera ämnen ingår och sambedömer deras arbeten. Så långt det är möjligt kopplar vi våra uppgifter till elevernas programval.
Mitt eget utvecklingsområde har handlat om att arbeta med gymnasieelevernas läsning och läsförståelse och språkutveckling i allmänhet. Jag har i flera år känt att just läsning har varit ett område som jag fått kämpa med för att engagera, motivera och utveckla eleverna inom. I år har jag därför läst en del material om lässtrategier och läsundervisning och hade också möjlighet att via LR i Kalmar få en gratis föreläsning i ämnet.
Nästa vecka börjar officiellt vårterminen hos oss och då väntar ett fullspäckat schema med en härlig mix av komvux- och ungdomselever på gymnasiets yrkesprogram.
Mest ser jag nog fram emot min svenska 3-kurs som jag nu genomför under en termin (japp det är lika tufft som det låter!) och jag hoppas kunna testa nya lektionsupplägg med inspiration från mitt härliga utvidgade kollegium på Twitter och Facebook.
Tanken är att skriva något på bloggen i alla fall varje vecka under våren och kanske bidra till inspiration tillbaka emellanåt.
Välkommen att kika in i min lärarvardag och kommentera och fråga gärna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)