Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
lördag 10 september 2016
måndag 5 september 2016
Språkintroduktion - nu börjar nya utmaningar!
Sedan två veckor tillbaka arbetar jag heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska som andraspråk och engelska. Det har varit två intensiva men också oerhört utvecklande och lärorika veckor.
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
onsdag 23 mars 2016
Skriva uppsats i DigiExam - reflektioner
I dag testar mina elever i Engelska 6 att skriva uppsats i DigiExam. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att testa några gånger innan vi gör nationella provet i maj.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
onsdag 16 mars 2016
Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik
Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt.
Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik.
Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa. Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.
På Twitter hittar du föreläsarna här:
Håkan Fleischer
Helena Kvarnsell
Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.
De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.
Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.
Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?
- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.
 |
| Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016 |
Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".
Motivation
Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.
Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.
När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära.
Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet.
Målorientering
I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven.
Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa.
Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra!
Läs gärna mer om Helenas projekt här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803
https://matteochno.wordpress.com/category/no/
Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!
En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget.
Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart.
Reflektion
Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera.
Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund
Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum.
Socialt lärande
I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten.
Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här:
Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.
Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.
Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.
Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel
Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.
Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
Lästips!
Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.
Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.
Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.
Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson
torsdag 3 mars 2016
Du har väl inte missat vilken otrolig resurs AV-Media är?
Ibland tycker jag att man glömmer bort vilket oerhört bra basutbud vi har tillgång till genom vårt AV-Media i Kalmar län. Om du har glömt bort eller rent av missat vilka funktioner som finns kommer här en påminnelse:
Du loggar som vanligt in på sidan: http://www.avmkl.se/ utbudet nedan hittar du i Mediekatalogen.
Play
Det här är väl tjänsten man traditionellt tänker på när man hör AV-media. Förr väntade man tålmodigt på utskick av CD och DVD, idag strömmar man nästan hela utbudet. På play är det lätt att söka på årskurs och ämne. Ibland är det snårigt att hitta rätt och då hjälper det att veta titeln på programmet man letar efter.
Samsök
Genom att söka under Samsök får man en avgränsad sökning i olika resurser, t.ex. Wikipedia, Läshörnan, NE och Landguiden.
Läshörnan
Läshörnan är en tilläggstjänst som innebär att skolan och eleverna får tillgång till elibs e-böcker och ljudböcker. Det finns ett relativt stort utbud av både skönlitteratur och facklitteratur från förskola till vuxenutbildning. Vi testar just nu den här tjänsten och den känns modern - direkt tillgång till boken och alla kan läsa samma bok. Jag gillar funktionen med bokhyllor som jag kan göra tillsammans med elever. Prova gratis i 30 dagar!
http://sli.se/foretaget/om-oss/medieplattformen-sli-se/lashornan/prova-pa-lashornan/
Creaza
Vilken otroligt bra tjänst detta är! Här får ni både video- och ljudredigering, digitala mindmaps och möjlighet att skapa animationer med förinstallerade teman. Jag har använt t.ex. "Antiken" i samband med en redovisning i Litteraturhistoria i Svenska 2. Mina elever tyckte mycket om Creaza och jag ser nu att det utvecklats en hel del sedan jag använda det sist. http://www.creaza.com/
Muzzy
Språkinlärningsaktiviteter på flera språk från BBC, främst för yngre barn. Det finns många olika nivåer och flera olika aktiviteter och teman. https://muzzyclub.com
Skolplus
Övningar inom många olika ämnen finns samlade här. Det finns också funktioner som korsordsmaskin. Det finns många övningar med bokstäver, alfabet och ljud - säkert användbart för många som arbetar med nyanlända. http://www.skolplus.se/
WebMath
Det här är en resurs för matematik med animeringar om olika områden samt fokus på självförtroende och problemlösningsförmåga. Enligt info från grundskolans åk 1 till gymnasiet http://www.webmath.se/
Vocalex
En stor bildordbok med många teman och övningar på flera språk, däribland engelska och svenska.
http://sli.se/apps/vocalex/
Om du loggat in på Mediekatalogen i AV-Media Kalmar hittar du de flesta av programmen ovan under fliken "Fler" högst upp på sidan. Det är lätt att missa godbitarna!
P.s. Missa inte de kostnadsfria pedagogiska caféerna som ger bra och intressant fortbildning - den 23 mars handlar det om 3D-printern i klassrummet. Anmäl dig här: http://www.avmkl.se/forum-cafe
Du loggar som vanligt in på sidan: http://www.avmkl.se/ utbudet nedan hittar du i Mediekatalogen.
Play
Det här är väl tjänsten man traditionellt tänker på när man hör AV-media. Förr väntade man tålmodigt på utskick av CD och DVD, idag strömmar man nästan hela utbudet. På play är det lätt att söka på årskurs och ämne. Ibland är det snårigt att hitta rätt och då hjälper det att veta titeln på programmet man letar efter.
Samsök
Genom att söka under Samsök får man en avgränsad sökning i olika resurser, t.ex. Wikipedia, Läshörnan, NE och Landguiden.
Läshörnan
http://sli.se/foretaget/om-oss/medieplattformen-sli-se/lashornan/prova-pa-lashornan/
Creaza
Vilken otroligt bra tjänst detta är! Här får ni både video- och ljudredigering, digitala mindmaps och möjlighet att skapa animationer med förinstallerade teman. Jag har använt t.ex. "Antiken" i samband med en redovisning i Litteraturhistoria i Svenska 2. Mina elever tyckte mycket om Creaza och jag ser nu att det utvecklats en hel del sedan jag använda det sist. http://www.creaza.com/
Muzzy
Språkinlärningsaktiviteter på flera språk från BBC, främst för yngre barn. Det finns många olika nivåer och flera olika aktiviteter och teman. https://muzzyclub.com
Skolplus
Övningar inom många olika ämnen finns samlade här. Det finns också funktioner som korsordsmaskin. Det finns många övningar med bokstäver, alfabet och ljud - säkert användbart för många som arbetar med nyanlända. http://www.skolplus.se/
WebMath
Det här är en resurs för matematik med animeringar om olika områden samt fokus på självförtroende och problemlösningsförmåga. Enligt info från grundskolans åk 1 till gymnasiet http://www.webmath.se/
Vocalex
En stor bildordbok med många teman och övningar på flera språk, däribland engelska och svenska.
http://sli.se/apps/vocalex/
Om du loggat in på Mediekatalogen i AV-Media Kalmar hittar du de flesta av programmen ovan under fliken "Fler" högst upp på sidan. Det är lätt att missa godbitarna!
P.s. Missa inte de kostnadsfria pedagogiska caféerna som ger bra och intressant fortbildning - den 23 mars handlar det om 3D-printern i klassrummet. Anmäl dig här: http://www.avmkl.se/forum-cafe
onsdag 24 februari 2016
Snapchat, Periscope och Digital Literacy i min engelskundervisning
Det lika bra jag erkänner. På en gång. Jag tillhör definitivt de där som gillar teknik - älskar teknik till och med. Nyfikenhet och vetgirighet är mitt livselixir. Dessutom älskar jag att vara lärare. Livsfarlig kombo.
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
"We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap."http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
Bax, Stephen. 2003. CALL- past, present and future. System 31/1: 13-28
Dudeney, Gavin & Hockly, Nicky. 2012. ICT in ELT: how did we get here and where are we going? ELT Journal, Vol. 66, No.4: 533-542
Dudeney, Gavin, Hockly, Nicky & Pegrum, Mark. 2013. Digital literacies: research and resources in language teaching. Harlow, England: Pearson
Hockly, Nicky. 2013. Mobile Learning. ELT Journal, Vol.67, No.1: 80-84, ERIC, EBSCOhost, viewed 12 December 2015.
Hockly, Nicky. & Dudeney, Gavin. 2014. Going mobile: teaching with hand-held devices. Surrey: Delta
Prensky, Marc. 2011. Digital wisdom and Homo Sapiens Digital. In Thomas, Michael
(ed). Deconstructing Digital Natives: Young People, Technology, And The New
Literacies. New York & London: Routledge, Taylor & Francis Group: 15-29
tisdag 23 februari 2016
Bloggtorka...
Att blogga har tillhört mina absoluta favoritsysselsättningar sedan 2005 - ändå känner jag idag 2016 att det inte finns tillräckligt med tid.
Förra året lovade jag mig själv att ta mig tid att reflektera på denna jobbrelaterade blogg en gång i veckan i alla fall. Sedan hoppade jag på två spännande projekt och bloggen blev vilande igen.
Nu fick min fina kollega Åsa Söderström, från det utvidgade kollegiet, mig att skriva några rader på bloggen i alla fall. När jag är tillbaka på jobbet på måndag ska jag försöka avsätta en bloggtid varje vecka - jag behöver schemalägga om det ska bli av.
Åsa föreslog att jag skulle skriva om hur man kan arbeta med Snapchat och Periscope i undervisningen, så det får bli nästa blogginlägg.
Heltidsjobb och heltidsstudier parallellt är krävande, men också oerhört givande. Självklart borde jag släppa på mina egna krav kring vad som berättigar ett blogginlägg och bara skriva på helt enkelt.
Vi hörs!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)