Idag tänker jag skriva ett inlägg om läromedel, material och andra tips som jag samlat så här långt när det gäller undervisning av nyanlända elever.
Jag arbetar det här året heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska och engelska. Dessutom är jag med eleverna när de har idrott, matematik, NO och SO.
Vi har som arbetslag startat upp i höst och vi lär oss hela tiden. Många tips har vi fått via engagerade lärare som twitter, facebookar och bloggar. TACK! Det här är ett försök att ge något tillbaka.
En källa till kunskap är Nationellt centrum för svenska som andraspråk som har både litteraturtips, utbildningar och en egen youtubekanal.
Några böcker som är väl värda att läsa för den som arbetar med nyanlända eller andraspråkselever är (eller för den delen elever överhuvudtaget):
Pauline Gibbons - Stärk språket. Stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket. Lyft tänkandet
Hülya Basaran - Nyanlända elever i mitt klassrum: Språkutveckling med digitala resurser.
Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg - Språkutvecklande SO-undervisning
Nihad Bunar - Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering
Tiia Ojala - Mötet med nyanlända: vägen till en framgångsrik skolgång
Sara Persson - Nyanlända elever: undervisning, mottagande och flerspråkighet
Nu väntar jag med spänning på att läsa Anna Kayas nya bok Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter.
När det gäller läromedel till ungdomar som läser på Språkintroduktion har vi läst, letat och frågar oss fram. Mycket av det material som vi först hade tillgång till riktade sig till vuxna och var egentligen tänkt för SFI. Läromedel vi först tittade på fångade inte in målen för svenska som andraspråk för grundskolan fullt ut.
Nu har vi valt att köpa in Fördel SVA för nyanlända åk 7-9. Boken fångar in målgruppen ungdomar utan att vara varken för barnslig eller för vuxen i sitt tilltal. Den utgår ifrån svenska som andraspråks kursplaner och det finns en bok både för nybörjare och för de som kommit något längre. Vi får utvärdera och se tänker vi. Våra elever har signalerat att de vill ha en lärobok - vi som tidigare arbetat med olika teman och fristående material kände att det var viktigt att lyssna på elevernas önskan om att ha en egen bok. Det som är bra med Fördel SVA är att den utgår ifrån skolspråk och tar upp olika teman som sedan återkommer i de olika skolämnen vi arbetar med.
Som ett komplement till läroboken kommer vi att använda oss av litteratur från Vilja förlag. De har många bra titlar som vi upplever kompletterar läroboken och våra teman bra. Så här långt har vi arbetat med Full av Glädje - en kort bok i diktform (är slutsåld men finns i inläsningstjänst också). Vi har pratat om känslor, sinnen och lyrik. Gustav Frödings Gråbergssång visade sig vara våra elevers stora diktfavorit när vi läste fler dikter av svenska författare. Några elever framförde Tomas Tranströmers haiku på sina förstaspråk och fick en känsla för hur svårt det är att översätta utan att känslan går förlorad. Här lyckades vi också få en bra diskussion om Google Translate - lyckad och mindre lyckad användning.
Som ett klassrumsexemplar har vi köpt in Fixa texten 1 och 2, Sagor och sanningar och Form i Fokus. Vi har också en hel del material som Mål, Framåt, På spåret som egentligen är för SFI men som elever kan använda som extramaterial och språkträning.
I engelska har det varit ännu svårare att hitta ett bra material. Speciellt för alla elever som är mer eller mindre nybörjare i engelska. Vi har nu valt att testa ett helt nytt läromedel Ready Steady Go av Hippas Eriksson. Dels bygger inte boken på att man kan mycket svenska (som många nybörjarläromedel gör t.ex. genom översättningsövningar) och dels känns både layout och text inkluderande på det sättet att de representerar olika elever i bild och namnval. Vi kommer att komplettera med ett annat nytt material som heter English from the Beginning av Linda Odén. För de elever som kommit längre och är på väg mot betyg i åk 9 har vi valt en gammal trotjänare - Wings i en uppdaterad version. Eleverna kommer att arbeta med Wings 2015 åk 8 som har teman som väl motsvarar vårt ämnesintegrerade arbete. Övningsboken har många uppgifter (!) vilket den här elevgruppen gärna vill ha. Boken har dock övningar inom samtliga färdigheter vilket också är viktigt för eleverna att se. I Sverige har vår engelskundervisning ett starkt fokus på kommunikativ förmåga och mindre på grammatik och översättning (något många elever är vana vid från sitt hemland). Denna elevgrupp kommer också att arbeta med English from the beginning men de avslutande två häftena i serien.
Som en start för eleverna i NO/SO har vi köpt in Omvärldskunskap på mycket lätt svenska. Vi hoppas att denna ska ge eleverna en första introduktion till olika ämnesområden som vi sedan kan bygga vidare på.
När det gäller SO-läromedel har vi tittat dels på SOL Fokus som är en serie anpassad och skriven för elever med svenska som andraspråk eller läs- och skrivsvårigheter. Denna serie finns också med studiehandledning på modersmål i inläsningstjänst. Tyvärr fanns ingen stadiebok av denna så vi valde bort den. Kanske ångrar vi oss?!
Istället har vi nu köpt in serien Prio från Sanoma som verkar genomtänkt både vad gäller text och grafik. Den utlovar också att erbjuda olika perspektiv för igenkänning som vi tycker känns viktig. Stadieboken innehåller samtliga årskurser (7-9) och för oss var det viktigt att kunna ha en bok som elever på olika nivåer kunde arbeta med samtidigt.
Något vi förtvivlat kämpar med är att få in studiestöd på modersmål. Nu håller vi tummarna att få den modulen från inläsningstjänst framöver. Vi har använt Studi.se och varit otroligt nöjda, men nu krävs ett mycket stort bidrag till deras språkprojekt av vår kommun för att få fortsätta att använda tjänsten (vi är placerade i en kommun men tillhör en annan kommuns gymnasieförbund vilket komplicerar det hela ytterligare). Efter ett tips från Anna Kaya på Twitter hittade vi detta projekt som vi både ska använda och försöka hjälpa till att bygga genom tips på resurser:
https://studiehandledning.wikispaces.com
Nu hoppas jag att du som läser detta inlägg har ännu fler tips att dela med dig av! Vill du nätverka med oss och vårt arbetslag är vi otroligt glada.
Jag avslutar med en påminnelse om vikten av att se nyanlända elever främst som elever och en påminnelse om vikten av våra förväntningar på eleven och behovet av studiestöd på förstaspråk:
https://www.facebook.com/lararforbundet/videos/10154597636037871/
lördag 10 september 2016
måndag 5 september 2016
Språkintroduktion - nu börjar nya utmaningar!
Sedan två veckor tillbaka arbetar jag heltid på Introduktionsprogrammets språkintroduktion med svenska som andraspråk och engelska. Det har varit två intensiva men också oerhört utvecklande och lärorika veckor.
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
Nyligen har vårt gymnasieförbund inlett ett samarbete med Skolverket för att stärka och förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända. Under några veckor framöver redogör vi för en nulägesanalys och ger förslag till förbättringar. Jag har valt att reflektera över vårt nuläge i det här blogginlägget.
Vi har organiserat undervisningen för ca 90 nyanlända elever tillsammans i arbetslaget. Vårt mål har varit att samarbeta och samplanera för att ge eleverna bästa möjliga undervisning och utbildning. Många av oss i arbetslaget har bred behörighet och kompetens och erfarenhet av såväl grundskolans kurser som av gymnasiets kurser.
Eftersom vi vill skapa en helhet för eleverna och erbjuda eleverna en möjlighet att läsa det antal ämnen som krävs för att kunna komma in på gymnasiet har vi valt att ha en ämnesintegrerad undervisning organiserad i teman. Under hösten startar vi med temat Kropp och hälsa. På alla lektionspass finns en lärare i svenska som andraspråk och en ämneslärare som arbetar tillsammans.
Under höstterminen har vi valt att ta bort nivågrupperade klasser. Istället har vi valt att arbeta två lärare tillsammans på de flesta lektionspass under veckan - vi är också parallelllagda så att t.ex. två NO-lärare och två SVA-lärare har samma position på schemat. Under varje lektionspass erbjuder vi elever uppgifter med olika svårighetsgrad och eleven får själv välja sin nivå. Elever erbjuds också att läsa gymnasiekurser om detta är aktuellt.
Då vi har elever som är helt nya på skolan och som inte har läst svenska tidigare har vi erbjudit en intensivkurs på förmiddagarna för att eleverna ska få komma igång med svenskan. Övrig tid följer eleverna klassen och arbetar utifrån en basnivå. Eleverna får då möjlighet att visa sina kunskaper i andra ämnen - även om svenskan ännu inte har kommit så långt och en möjlighet att lära känna alla sina klasskamrater.
Något vi önskar att vi kunde erbjuda mer av är studiestöd på modersmål. Idag har vi tillgång till två språk, dari och arabiska, genom f.d. SFI-elever med lärarbakgrund från hemlandet. Något som kan vara intressant är möjligheten att kunna erbjuda studiestöd av behöriga lärare via fjärrundervisning såsmåningom. Alla våra elever har inläsningstjänst, men vi saknar modulen med studiestöd. Eftersom studiestöd är en mycket viktig faktor för att eleverna ska lyckas med sina studier hoppas vi kunna förbättra och utveckla vår undervisning på den här punkten.
Fördelarna vi redan ser är att fler elever är i skolan (närvaron har blivit bättre) och fler ser nu möjligheten att kunna läsa fler ämnen och bli behörig till gymnasiet. I klassrummet kompletterar vi varandra så att SVA-läraren sätter språkutveckling i fokus varje lektion. Vi har till exempel svenska och matematik samtidigt - många har matematiken med sig men behöver språk för att förklara sina uträkningar och för att förstå lästal. Samplaneringen innebär att vi alla vet vad klasserna arbetar med under veckan och kan anknyta till det innehållet i olika sammanhang.
I praktiken har övergången initialt varit tuff för de elever som gått på skolan året innan. Många av eleverna kommer från en skolkultur där elever med olika kunskapsnivå strikt hålls isär. Att nu fokusera på sig själv och sin egen utveckling istället för att hela tiden snegla på andra elever och påpeka deras tillkortakommanden är en viktig inskolning i svensk skolkultur och också en demokratiaspekt. Nu efter två veckor har de flesta elever förstått vår intention och arbetar målmedvetet utifrån sin egen studieplan. En inkluderande undervisning låter också eleverna se varandras kvaliteter och erbjuder möjligheter att lära av varandra.
Vi får fortlöpande följa upp elevernas kunskapsutveckling och resultat för att se om vår förändring har gett högre måluppfyllelse. Eftersom vi har möjlighet att sambedöma hela tiden hoppas vi kunna fånga upp fler kunskapskvaliteter och dessutom ge en mer likvärdig betygssättning. Vi arbetar med en matris för respektive ämne som täcker kunskapskraven från åk 1 - 9. Tanken är att matrisen ska kunna följa eleven om hen byter skola och därmed underlätta både för eleven och mottagande skola. Alltför ofta tenderar överlämningar att fokusera på andra saker än just kunskapsutveckling och resultat.
Under terminen kommer arbetslaget och rektor att genomföra en gemensam utbildning om Nyanländas lärande - mottagande, inkludering och skolframgång. Vi kommer att läsa kursen via Lunds universitet (de erbjuder distansutbildning) och vi tror att detta kommer bli en perfekt avstämning av vår första termin tillsammans. Kursen startar i november. Eventuellt kan man som skolteam fortfarande anmäla sig:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/nyanlanda/teamutbildning-nyanlanda-1.250460
Eftersom vi alla i arbetslaget brinner för att lära oss mer om hur vi kan stötta våra elever har vi läst och inspirerats av alla fantastiska lärare runt om i landet som via t.ex. böcker, UR, poddar och bloggar berättar om arbetet med nyanländas lärande. Jag lovar återkomma med ett inlägg bara om det framöver. Nästa vecka kommer jag att inleda en kursledarutbildning via Nationellt centrum för andrasspråk. Jag är så otroligt glad att ha fått möjligheten att delta och jag kommer att dela all kunskap med arbetslaget. Som en bonus deltar kolleger från de andra introduktionsprogrammen i vårt gymnasieförbund - att få tid att lära känna varandra och nätverka även inom ett skolområde känns mycket värdefullt.
Den här terminen ska jag försöka att vara mer aktiv på bloggen och dela material som vi arbetat med och tipsa om sådant som vi tycker fungerar bra.
Om du också arbetar på språkintroduktion får du gärna kommentera och berätta om hur ni arbetar. Vad fungerar särskilt bra hos er? Vilka utmaningar har ni?
onsdag 23 mars 2016
Skriva uppsats i DigiExam - reflektioner
I dag testar mina elever i Engelska 6 att skriva uppsats i DigiExam. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att testa några gånger innan vi gör nationella provet i maj.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
Än så länge har jag valt att använda funktionen "open exam" och låta eleverna logga in i provet. Då jag har blandade grupper med både ungdomar och vuxna och gruppen aldrig ser likadan ut (komvuxelever läser i olika hastighet och blandat reguljärt och distans) har jag valt det här alternativet före en så kallad "registered exam".
Några av eleverna i klassen (ungdomarna) använder Mac och har laddat ned DigiExam-klienten till sina datorer. Första gången är det lite stökigt så planera detta i god tid före skrivtillfället. Mina vuxna elever skriver främst på lånedatorer, chromebooks, och här har mitt gymnasieförbund valt att förinstallera appen för direktaccess - himla smidigt! Eleverna ska få en kort utvärdering av sitt första möte med DigiExam och jag hoppas kunna delge er det såsmåningom.
När vi fick en första genomgång av programmet var jag osäker på hur eleverna skulle se texten i textrutan. Nu valde eleverna att direkt maximera rutan genom att klicka retur x-antal gånger. Puh! Jag var orolig att eleverna skulle förlora helhetsbilden och därmed inte kunna se styckeindelning tydligt nog. Skönt att se att rutan expanderade till att se ut mer som ett dokument. Jag ska definitivt fråga Digiexam om man inte kunde ha ett "uppsatsalternativ" som såg ut som ett dokument och där jag som lärare kunde avgöra vilka funktioner som ska finnas tillgängliga. Vid svenskans nationella prov får ju stavning och grammatikfunktionen användas till exempel. När man skriver engelskans nationella prov har man det inte, men vid de flesta andra skrivtillfällen hade det varit bra att kunna välja till det. En av strategierna som jag som lärare ska bedöma handlar ju om att använda hjälpmedel på ett adekvat sätt för att bearbeta sin egen text eller för att lösa problem i den skriftliga interaktionen.
Jag tycker att det är bra att ha möjligheten att genomföra ett slutet prov såsom DigiExam erbjuder och vid nationella provet tror jag att det kan ge fler elever möjligheten att få skriva sitt prov på dator. Men som lärare vill jag se en större valmöjlighet. Jag skulle också gärna ha möjlighet att ha med exempelvis tre utvalda källor (webbsidor) som eleven kunde använda sig av i sin skriftliga uppgift. Så nu får jag nog göra som med Google Classroom...börja mejla feedback och hoppas att det är fler lärare som tycker som jag.
onsdag 16 mars 2016
Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik
Jag fungerade som en av inspiratörerna i inledningsskedet och berättade om mina erfarenheter av att arbeta med kontakter utanför skolan genom t.ex. Skype under rubriken "Världen i klassrummet". Det var spännande att idag, några månader senare, se fler kolleger som testat samma sak och att gemensamt få utvärdera våra projekt.
Dagen avslutades sedan med en föreläsning av Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell som pratade utifrån sin gemensamma bok Digitalisering som lyfter skolan - teori möter praktik.
Helena Kvarnsell är matematik och NO-lärare på grundskolan och står för praktikperspektivet, medan Håkan Fleischer är forskaren som bidrar med teorin. Själv har jag länge följt dem båda, på framförallt, twitter och jag lyssnade på Helena under förra årets SETT-mässa. Helena har undervisat i 1-1-miljö under många år och Håkan har forskat kring lärande i 1-1-miljö.
På Twitter hittar du föreläsarna här:
Håkan Fleischer
Helena Kvarnsell
Håkans avhandling hittar du här:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf
Som en utgångspunkt för all undervisning framhåller föreläsarna förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Kanske extra viktigt blir detta i en digital miljö.
De lyfter, självklart, också fram vikten av styrdokumenten och hur viktigt det är som lärare vara förtrogen med dessa och att kunna levandegöra dem tillsammans med eleverna i klassrummet. Helena visar konkret ett exempel på hur hon genom att låta eleverna delta i planeringen får transparens och en förståelse för till exempel läxdagar och inlämningar.
Vikten av att lära eleverna strategier för en digital vardag lyfts också fram. Här menar båda föreläsarna att en av skolans uppgifter är att lära unga att hantera digital teknik och de distraktioner som bevisligen uppstår (vi tittar till exempel på mobilen var 3-6 minut i genomsnitt och efter varje distraktion tar det upp till 25 minuter att komma tillbaka i fokus). Detta hellre än förbud och mobilinsamling. De slår samtidigt fast att inlärning med eller utan teknik i grunden är densamma men att en digitalisering kan fördjupa kunskapen. Skolan ska vara både en motvikt till och en katalysator för digitalisering.
Vilka olika faktorer finns det för att använda IKT i skolan?
- Samhällsekonomiskt
- Effektivitet
- Rättvise- och medborgarperspektiv
- Katalysator
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser och man pratar i dag också om MIK (Medie- och informationskunskap) eller 21st century skills. Att eleverna ska få en digital kompetens med sig är en del av skolans uppdrag.
 |
| Från föreläsningen i Kalmar 16/3 2016 |
Föreläsarna lyfter sedan fram att det finns fyra komponenter eller förhållningssätt till IKT i skolan som de vill lyfta fram. De slår fast "Appar kommer och går - goda förhållningssätt består".
Motivation
Den första komponenten är motivation. Håkan berättar om teorier kring inre och yttre motivation och Helena ger konkreta exempel från skolans värld.
Exempel på yttre motivation och som kan vara bra för vissa elever ibland är spel och appar med rätt/fel och med möjlighet att levla. Helena nämner Seterra, Manga High och Glosboken.
När det gäller den inre motivationen är det viktigt att bygga ett mindset för inlärning, att arbeta med uthållighet och att öva för att lära.
Som konkreta exempel lyfter Helena fram möjligheten för en elev med olika funktionsnedsättningar att använda kompensatoriska hjälpmedel som ljudinspelning vid prov och få lyckas bättre med en uppgift. Eller en nyanländ elev som genom digital översättning kan följa lektioner på sin nivå tillsammans med svenska klasskamrater. Det kan också fungera motivationshöjande att få lära i en bekant miljö som t.ex. Minecraft. Motivation handlar i grund och botten om att uppleva meningsfullhet.
Målorientering
I Håkans forskning menar elever att det i en digitaliserad skola är extra viktigt att veta vart man ska. Han talar också om risken att vi kan bli för målinriktade och förlora flexibiliteten i undervisningen och mötet med eleven.
Helena visar sedan ett konkret exempel på en uppgift i biologi. Tillsammans med eleverna har området som ska genomföras planerats och centralt innehåll och kunskapskrav lyfts fram. I ett hälsoprojekt i biologi i åk 8 ska eleverna göra en podcast om hälsa.
Något som Helena lyfter fram på ett bra sätt är "Andra mål", d.v.s. saker som eleverna arbetar med och utvecklar men som inte bedöms i ämnet biologi. Både föreläsarna framhåller att det ju självklart är innehållet som bär, hur det sedan presenteras är av underordnad betydelse. I en podcast kan det t.ex. vara ljudkvalitet, en häftig jingel o.s.v. Helena berättar dock, vilket är min egen erfarenhet också, att eleverna gärna gör det där extra arbetet också t.o.m. utanför skoltid. Det är dock viktigt att tydligt redogöra för vad som är det viktiga och vad som bedöms. Mycket bra!
Läs gärna mer om Helenas projekt här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/biologi/arskurs7-9/halsoprojekt-med-ikt-1.223803
https://matteochno.wordpress.com/category/no/
Min kollega i idrott och hälsa och jag fick inspiration till ett ämnesövergripande hälsoprojekt vi genomför på gymnasiets RL-program. Tack Helena!
En egen punkt i föreläsningen handlar om distraktioner. Detta eviga diskussionsämne som oftast leder till en skarp polarisering i vara eller icke vara. Helena visar återigen på handfasta lösningar och vikten av att skolan lär eleverna hantera tekniken. Diskussion och relationer - hellre än förbud. Några konkreta tidssparande tips är att direkt i början av kursen lägga till bokmärken till alla sidor eleven behöver, visa hur man stänger av notiser och hur man slår på telefonens "stör-ej"-läge. Målorienteringen är viktig i sammanhanget.
Skattning och kamratbedömning lyfts också fram och hur man med olika digitala verktyg effektivt kan ge feedback och dela arbeten. Helena själv använder muntlig feedback i uppgifter och har klockat in 25 sekunder per uppgift! Hon föreläser också om att arbeta smart.
Reflektion
Det tredje förhållningssättet är reflektion. I en digitaliserad skola behöver vi ett bra förarbete - vad vet vi, vad behöver vi ta reda på och hur gör vi. Forskning har visat att elever med egen dator ofta, paradoxalt nog, hamnar i ensamarbete. Eleverna behöver utmanas och vi behöver skapa situationer som "strular till det" för eleverna, det vill säga situationer där de tvingas stanna upp och reflektera.
Om du vill läsa mer om paradoxen om ensamarbete finns forskning av Åke Grönlund
Digitala verktyg kan vara en väg till reflektion t.ex. genom blogg, film, youtube och simulering. Helena beskriver arbetet med leranimationer i en instruktionsfilm i kemi. Eleverna behöver tänka annorlunda än när de sammanfattar text från läroboken - hon "strular till det" och eleverna tvingas till reflektion. Ofta kan vi genom medierna ovan också få och ge reflektioner till andras arbeten. Här nämner föreläsarna också möjligheten till förskjuten föreläsning och flippat klassrum.
Socialt lärande
I dag har vi alla möjligheter att använda resurser utanför skolan i undervisningen. Håkan visar med ett konkret exempel från en NY-resa hur han, trots alla möjligheter, hamnar på McDonalds. Det finns en oerhörd kraft i möjligheterna men utbudet tenderar istället att begränsa oss i våra val. I Håkans forskning ser han detta i mötet med eleverna som inte alls tänkt tanken att fråga en expert utanför skolan. Som lärare är det därför viktigt att vi hjälper eleverna att se och ta möjligheten.
Ett exempel på socialt lärande lyfts fram där religionsläraren Victoria Wirström låter sina elever anonymt anta rollen som en person inom en av världsreligionerna i ett chattforum. Läs mer här:
Föreläsarna pratar sedan om risken att hamna i sin egen filterbubbla och hur vi mer och mer tenderar att göra så. Här tipsar Helena om att ta in experter utifrån in i undervisningen och det mervärde det ger.
Det känns roligt att det sociala lärandet lyfts som ett eget förhållningssätt - här finns det en enorm potential. Jag har bloggat om hur jag använt experter i mina klasser och hur enormt uppskattat det varit. Jag tror, precis som Helena, att man då också vidgar elevernas vyer så att de själva i högre grad tar kontakter utanför skolan.
Slutligen lyfts frågan om det är annorlunda att vara lärare i en digitaliserad skola. Helena visar hur förhållningssätten också är viktiga för oss lärare. Både motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande.
Några bilder/tankar från dagens föreläsning kan ses här:
http://www.slideshare.net/helkva/digitalisering-som-lyfter-skolan-skolforum
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/pysslingen
http://www.slideshare.net/hakanfleischer/framtidenslaromedel
Det känns som en bra avslutning på dagen att knyta ihop teori och praktik. Jag har själv arbetat med ett teoretiskt perspektiv på min egen digitala undervisning under det här läsåret genom det Masterprogram för språklärare som jag nu läser. Så när jag undervisar med Skype i klassrummet bygger det inte på att undervisningen ska var "kul" utan på Byrams forskning om interkulturell kompetens, när vi skapar hypertext bygger det på Dudeney, Hockly and Pegrums teorier kring Digital Literacy. Jag tror att lärare överlag behöver bli bättre på att visa hur teori och praktik samspelar och fler lärare borde ges möjlighet till ämnesfortbildning och fördjupning.
Tyvärr reflekterar jag alldeles för sällan i bloggform, jag tänker att jag ska bli bättre på att bara göra det. Du kan i alla fall läsa mer om mitt digitala klassrum till exempel här:
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2016/02/snapchat-periscope-och-digital-literacy.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/digitala-skollyftet-vad-har-jag-agnat.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-del-1-mystery-skype.html
http://myteachermeuniverse.blogspot.se/2014/02/skype-in-classroom-part-2-guest.html
Lästips!
Byram, Michael (2009). Evaluation and/or Assessment of Intercultural Competence . In: Adelheid, Hu & Michael Byram (eds.). Interkulturelle Kompetenz und fremdsprachliches Lernen Modelle, Empirie, Evaluation / Intercultural Competence and Foreign Language Learning – Models, Empiricism, Assessment. Tübingen: Günter Narr. 215-234.
Byram, M & Gribkova, B. & Starkey, H. 2002. Developing the Intercultural Dimension in Language Teaching: A practical introduction for teachers. Language Policy Division, Directorate of School, Out-of-School and Higher Education. Council of Europe, Strasbourg.
Byram, M. (1997). Teaching and assessing intercultural communicative competence. Clevedon: Multilingual Matters.
Dudeney, G. & Hockly, N. & Pegrum, M.2013. Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson
torsdag 3 mars 2016
Du har väl inte missat vilken otrolig resurs AV-Media är?
Ibland tycker jag att man glömmer bort vilket oerhört bra basutbud vi har tillgång till genom vårt AV-Media i Kalmar län. Om du har glömt bort eller rent av missat vilka funktioner som finns kommer här en påminnelse:
Du loggar som vanligt in på sidan: http://www.avmkl.se/ utbudet nedan hittar du i Mediekatalogen.
Play
Det här är väl tjänsten man traditionellt tänker på när man hör AV-media. Förr väntade man tålmodigt på utskick av CD och DVD, idag strömmar man nästan hela utbudet. På play är det lätt att söka på årskurs och ämne. Ibland är det snårigt att hitta rätt och då hjälper det att veta titeln på programmet man letar efter.
Samsök
Genom att söka under Samsök får man en avgränsad sökning i olika resurser, t.ex. Wikipedia, Läshörnan, NE och Landguiden.
Läshörnan
Läshörnan är en tilläggstjänst som innebär att skolan och eleverna får tillgång till elibs e-böcker och ljudböcker. Det finns ett relativt stort utbud av både skönlitteratur och facklitteratur från förskola till vuxenutbildning. Vi testar just nu den här tjänsten och den känns modern - direkt tillgång till boken och alla kan läsa samma bok. Jag gillar funktionen med bokhyllor som jag kan göra tillsammans med elever. Prova gratis i 30 dagar!
http://sli.se/foretaget/om-oss/medieplattformen-sli-se/lashornan/prova-pa-lashornan/
Creaza
Vilken otroligt bra tjänst detta är! Här får ni både video- och ljudredigering, digitala mindmaps och möjlighet att skapa animationer med förinstallerade teman. Jag har använt t.ex. "Antiken" i samband med en redovisning i Litteraturhistoria i Svenska 2. Mina elever tyckte mycket om Creaza och jag ser nu att det utvecklats en hel del sedan jag använda det sist. http://www.creaza.com/
Muzzy
Språkinlärningsaktiviteter på flera språk från BBC, främst för yngre barn. Det finns många olika nivåer och flera olika aktiviteter och teman. https://muzzyclub.com
Skolplus
Övningar inom många olika ämnen finns samlade här. Det finns också funktioner som korsordsmaskin. Det finns många övningar med bokstäver, alfabet och ljud - säkert användbart för många som arbetar med nyanlända. http://www.skolplus.se/
WebMath
Det här är en resurs för matematik med animeringar om olika områden samt fokus på självförtroende och problemlösningsförmåga. Enligt info från grundskolans åk 1 till gymnasiet http://www.webmath.se/
Vocalex
En stor bildordbok med många teman och övningar på flera språk, däribland engelska och svenska.
http://sli.se/apps/vocalex/
Om du loggat in på Mediekatalogen i AV-Media Kalmar hittar du de flesta av programmen ovan under fliken "Fler" högst upp på sidan. Det är lätt att missa godbitarna!
P.s. Missa inte de kostnadsfria pedagogiska caféerna som ger bra och intressant fortbildning - den 23 mars handlar det om 3D-printern i klassrummet. Anmäl dig här: http://www.avmkl.se/forum-cafe
Du loggar som vanligt in på sidan: http://www.avmkl.se/ utbudet nedan hittar du i Mediekatalogen.
Play
Det här är väl tjänsten man traditionellt tänker på när man hör AV-media. Förr väntade man tålmodigt på utskick av CD och DVD, idag strömmar man nästan hela utbudet. På play är det lätt att söka på årskurs och ämne. Ibland är det snårigt att hitta rätt och då hjälper det att veta titeln på programmet man letar efter.
Samsök
Genom att söka under Samsök får man en avgränsad sökning i olika resurser, t.ex. Wikipedia, Läshörnan, NE och Landguiden.
Läshörnan
http://sli.se/foretaget/om-oss/medieplattformen-sli-se/lashornan/prova-pa-lashornan/
Creaza
Vilken otroligt bra tjänst detta är! Här får ni både video- och ljudredigering, digitala mindmaps och möjlighet att skapa animationer med förinstallerade teman. Jag har använt t.ex. "Antiken" i samband med en redovisning i Litteraturhistoria i Svenska 2. Mina elever tyckte mycket om Creaza och jag ser nu att det utvecklats en hel del sedan jag använda det sist. http://www.creaza.com/
Muzzy
Språkinlärningsaktiviteter på flera språk från BBC, främst för yngre barn. Det finns många olika nivåer och flera olika aktiviteter och teman. https://muzzyclub.com
Skolplus
Övningar inom många olika ämnen finns samlade här. Det finns också funktioner som korsordsmaskin. Det finns många övningar med bokstäver, alfabet och ljud - säkert användbart för många som arbetar med nyanlända. http://www.skolplus.se/
WebMath
Det här är en resurs för matematik med animeringar om olika områden samt fokus på självförtroende och problemlösningsförmåga. Enligt info från grundskolans åk 1 till gymnasiet http://www.webmath.se/
Vocalex
En stor bildordbok med många teman och övningar på flera språk, däribland engelska och svenska.
http://sli.se/apps/vocalex/
Om du loggat in på Mediekatalogen i AV-Media Kalmar hittar du de flesta av programmen ovan under fliken "Fler" högst upp på sidan. Det är lätt att missa godbitarna!
P.s. Missa inte de kostnadsfria pedagogiska caféerna som ger bra och intressant fortbildning - den 23 mars handlar det om 3D-printern i klassrummet. Anmäl dig här: http://www.avmkl.se/forum-cafe
onsdag 24 februari 2016
Snapchat, Periscope och Digital Literacy i min engelskundervisning
Det lika bra jag erkänner. På en gång. Jag tillhör definitivt de där som gillar teknik - älskar teknik till och med. Nyfikenhet och vetgirighet är mitt livselixir. Dessutom älskar jag att vara lärare. Livsfarlig kombo.
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
På ett sätt vet jag ju nu att detta blogginlägg redan är hopplöst fördömt, men nu tänker jag göra som Åsa Söderström föreslog och skriva om det i alla fall. För er som tänker att ni är nyfikna och som ser hur ni pedagogiskt skulle kunna använda idéerna för att tänka vidare och för er som kanske inte tänkt tanken ännu, kommer här ett blogginlägg om hur man kan använda apparna Snapchat och Periscope i undervisningen. Dessutom kommer jag att koppla mina tankar här till det masterprogram för språklärare som jag läser nu och ge det här blogginlägget en vetenskaplig grund.
Appen Snapchat från 2011 har mottot "Livet är roligare när man lever i nuet". Den skapades av två Stanford studenter som, likt våra ungdomar i skolan, upptäckt ett behov av att få vara oretuscherad och avslappnad i den digitala världen.
"We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap."http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat
För att förstå dragningskraften appen har haft och fortfarande har, behöver man förstå ovanstående. En del av oss i vuxenvärlden, som kanske inte ens har Facebook än, har inte riktigt känt behovet av att få slippa retuschera en bild eller avtagga bilder på Facebook inför en anställningsintervju.
Som lärare möter vi appen i klassrumssituationen där eleverna tycks knäppa bilder hej vilt och skicka till varandra. Faktum är att de gör det också, statistiskt sett. I rapporten Svenskarna och internet 2015 från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kan man se att i åldersgruppen 12-25 år har 70% appen Snapchat. Bland 12-15 åringarna säger tre av fem att de använder appen varje dag, flitigast är tjejerna. Ser man till alla internetanvändare i Sverige är det 21% som har appen. Dagliga användare som är 35+ är dock sällsynta enligt statistiken från 2015.
Som lärare har jag möjligheten att vara nyfiken och öppen inför vad som sker i mitt klassrum och låta eleverna få berätta vad som sker och sedan att själv delta. Det är min grundprincip. Det spelar ingen roll om det är en app, ett annat sätt att lösa ett problem eller ett inlägg om en klänning som skiftar färg. Utifrån nästan allt som engagerar och fascinerar ungdomar kan man bygga god undervisning.
I exemplet med Snapchat tog det ett år från det att jag först fick en idé om hur appen skulle kunna användas i undervisningen till dess att jag på ett planerat och genomtänkt sätt använde mig av den. Idén fick jag från en dåvarande elev (som då var en av få som använde appen i den gruppen) som när jag frågade om någon visste vad som var på gång i Storbritannien den 5 november detaljrikt berättade om firandet och högtiden på sådant autentiskt sätt att jag var övertygad om att han firat högtiden på plats. I själva verket hade han sett andras bilder och filmer via Snapchat.
Så en morgon chockade jag mina elever (eleven som gav mig idén hade slutat då) genom att be dem plocka fram mobilerna och kolla sin snapchat. Jag hade då själv testat appen och fastnat för funktionen "Snapchat stories", där bland annat officiella berättelser läggs ut av snapchat som är ett urval av användares snaps. Jag valde att fokusera på de olika temasnaps som läggs upp, t.ex. Guy Fawkes, Super Bowl, Halloween o.s.v. Det var någon av eleverna som inte hade appen, men då löste vi det genom att titta tillsammans. 10 minuter av min lektionstid tog det. Inte mer. Eleverna fick med sig en känsla för och förförståelse om högtiden vi sedan skulle prata om under lektionen. Det kanske allra viktigaste är att de fick med sig en ny strategi - att appen de hängde på nonstop kunde erbjuda mer än de faktiskt visste. Det visade sig nämligen att långt ifrån alla elever kunde hitta till dessa berättelser och att få hade klickat på dem och sett vad de innehöll. De allra flesta var bara i chatt- och bildläget.
Periscope har ju diskuterats en hel del på senare tid. Själv blev jag förvånad först. Första gången jag kom i kontakt med Periscope var det 2015 på Twitter (som även om det rapporten från 2015 tredubblats ändå bara används av totalt 22% av alla internetanvändare). Då dök det upp i olika användares flöden och för mig personligen hade jag möjlighet att uppleva en del av en konsert live från andra sidan jordklotet. Denna typ av tjänst är ju inte alls ny utan samma möjlighet till livesändning har funnits med t.ex. Bambuser sedan 2008 (!) och jag har alltid sett Periscope som Twitters lite sena försök att haka på live-trenden. Uppenbarligen har de svenska ungdomarna hittat till Twitter och då även till Periscope.
Precis som med andra livestreamar kan Periscope användas för att kika in på olika platser. När vi lyssnar på UR:s News Reel (japp det gör vi ofta) om snöstormar i USA vore det ju galet som lärare att inte plocka upp och visa snöovädret - live! Dessutom får vi en ny kanal att uppleva målspråkslandet och språket. Förutsättningen är dock att jag som lärare själv testat appen och vet hur den fungerar. Precis som att följa en youtubekanal kan man följa periscopeanvändare. Sedan är ju Periscope också en chans att kunna dela upplevelser med andra (jmf youtube) - en missad lektion (flipped classroom), en dokumentation av en praktikuppgift eller vad det nu än kan vara. Precis som på youtube kan man välja att låta sina sändningar vara helt öppna eller endast för en begränsad publik.
Den funktionen som blivit mest uppmärksammad, bland annat i oron kring användning i skolan, är att man i Periscope kan få respons från sina tittare i realtid - likes och kommentarer. Lite som i det verkliga livet helt enkelt.
Jag förstår helt och fullt både oron och kritiken i den senaste tidens debatt, men tror aldrig att det egentligen handlar om en viss app, en viss hemsida eller mobilens vara eller icke vara i klassrummet. Det handlar om pedagogik och värdegrund - om att lära oss att delta, umgås och komma överens oavsett var mötet sker. Nu kommer vi till den vetenskapliga grunden.
Under hösten har jag via Linnéuniversitetet läst bland annat kursen "Kommunikation" inom ramen för Nordiskt Masterprogram för språklärare, där en del har bestått av Digital Literacy och Mobile Learning. Digital Literacy är i mångt och mycket MIK (Medie- och Informationskunnighet). Alla de färdigheter vi behöver ha för att klara oss i en digital värld. Marc Prensky (2011), ni vet han som pratade om Digital Natives, skriver i en artikel följande citat "If I lose my cell phone, I lose half my brain". Jag tror att inte bara tonåringar, utan även vi vuxna, kan känna igen oss i detta. För Prensky handlar mobiltelefonen om en digital förstärkning (extension) eller rent av digital förbättring (enhancement). "Technology alone will not replace intuition, good judgement, problem-solving abilities, and a clear moral compass" (2011:19) skriver Prensky utan han slår ett slag för det han kallar "digital wisdom" som, "can be, and must be, learned and taught" (2011:26). Samma åsikt förs fram av Gavin Dudney, Nicky Hockly och Mark Pegrum i Digital Literacies (2013) - både lärare och elever behöver digitala strategier och färdigheter. Det är inget vi kan välja bort. Istället måste vi fundera på hur vi arbetar med digitala färdigheter på ett systematiskt, strukturerat och effektivt sätt. Värdegrundsarbetet ingår i alla ämnen. Filmen nedan konstaterar att det är få vuxna som pratar om det som sker på nätet - självklart måste vi göra det, både so föräldrar och i skolan.
En parallell som ofta dyker upp när man läser om oro för ny teknik är Sokrates och hur han hävdade att skrivandet förstör minnet. Det gjorde det säkerligen också menar Prensky, men det ledde till att vi istället utvecklade andra förmågor. Stephen Bax (2002:23) talar om en normaliseringsprocess. Då 2002 talade han om datorer i språkundervisningen CALL (Computer Assisted Language Learning) som långt ifrån var en självklarhet och beskrev normaliseringsprocessen genom att påpeka att få nog skulle prata om PALL (Pen Assisted Language Learning) eller BALL (Book Assisted Language Learning). Det är ju precis likadant med mobiltelefoner idag.
Skolverket har gett ut de utmärkta kommentarmaterialen om Digital läsförståelse i Engelska - det är bara att hoppas att övriga ämnen också får. Läs gärna bakgrunden som sammanfattar vikten av att lära sig digital literacies:
Åk 7-9
Gy kurs 5/6
Statens medieråd har otroligt bra material för att arbeta med elever inom MIK - till och med med hjälp av mobiltelefon i klassrummet.
http://statensmedierad.se/larommedier.365.html
Böckerna Digital Literacies och Going Mobile rekommenderas varmt. Det finns dels en teoretisk bakgrund och dels praktiska (och mycket detaljerade) övningar att arbeta med i klassrummet.
Referenser
Bax, Stephen. 2003. CALL- past, present and future. System 31/1: 13-28
Dudeney, Gavin & Hockly, Nicky. 2012. ICT in ELT: how did we get here and where are we going? ELT Journal, Vol. 66, No.4: 533-542
Dudeney, Gavin, Hockly, Nicky & Pegrum, Mark. 2013. Digital literacies: research and resources in language teaching. Harlow, England: Pearson
Hockly, Nicky. 2013. Mobile Learning. ELT Journal, Vol.67, No.1: 80-84, ERIC, EBSCOhost, viewed 12 December 2015.
Hockly, Nicky. & Dudeney, Gavin. 2014. Going mobile: teaching with hand-held devices. Surrey: Delta
Prensky, Marc. 2011. Digital wisdom and Homo Sapiens Digital. In Thomas, Michael
(ed). Deconstructing Digital Natives: Young People, Technology, And The New
Literacies. New York & London: Routledge, Taylor & Francis Group: 15-29
tisdag 23 februari 2016
Bloggtorka...
Att blogga har tillhört mina absoluta favoritsysselsättningar sedan 2005 - ändå känner jag idag 2016 att det inte finns tillräckligt med tid.
Förra året lovade jag mig själv att ta mig tid att reflektera på denna jobbrelaterade blogg en gång i veckan i alla fall. Sedan hoppade jag på två spännande projekt och bloggen blev vilande igen.
Nu fick min fina kollega Åsa Söderström, från det utvidgade kollegiet, mig att skriva några rader på bloggen i alla fall. När jag är tillbaka på jobbet på måndag ska jag försöka avsätta en bloggtid varje vecka - jag behöver schemalägga om det ska bli av.
Åsa föreslog att jag skulle skriva om hur man kan arbeta med Snapchat och Periscope i undervisningen, så det får bli nästa blogginlägg.
Heltidsjobb och heltidsstudier parallellt är krävande, men också oerhört givande. Självklart borde jag släppa på mina egna krav kring vad som berättigar ett blogginlägg och bara skriva på helt enkelt.
Vi hörs!
lördag 5 september 2015
En summering av en hektisk vecka...och hur jag som student kan förbättra mitt arbete som lärare
I dag lördag är det gråmulet ute och jag tar tillfället i akt att ägna mig åt studier idag.
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Så nu känner jag att jag tydligt att argumentera för att vi använder ett system för våra distanselever.
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
På min skola använder vi Google Apps for Education och diskuterade i måndags kring elevperspektivet då vissa lärare använder Google Classroom, andra sites och några delade mappar. Från mitt studentperspektiv känner jag ungefär samma frustration som våra elever för tillfället.
Högskolan i Oestfold - Interkulturell Laering
Använder plattformen Fronter. Efter strul med att få korrekta användaruppgifter (svenskt personnummer fungerade inte att lägga in i systemet för att få lösenord) fick jag toppenbra och snabb support och hjälp av deras IT-vakt. Väl inne i systemet är information, uppgifter o.s.v. välstrukturerat och tydligt. Lärarna verkar aktiva och deltar i diskussionsforumet.
Den här kursen har kanonbra litteratur och intressanta artiklar och jag kan nästan inte hejda mig från att grotta ned mig en heldag i kursen nu. Eftersom jag läser tre kurser parallellt får jag hålla mig till tidsschemat.
På minussidan:
Jag har registrerats med mitt namn Emma (som kommer först av mina namn men som inte är mitt tilltalsnamn) och nu verkar det struligt att ändra om överallt :O. Det blir nästa veckas detektivarbete - intyg från folkbokföring sänt med snigelpost verkar krävas.
Sedan verkar det inte funka att ladda ned filer på ett smidigt sätt i Fronter. Det kommer upp en dialogruta efter att jag uppdaterat JAVA som ser ut som Windows 95 men som fejlar nedladdningen varje gång. Så nu har jag lagt en dryg timme på att öppna varje dokument och spara manuellt :O
Linnéuniversitetet - Kommunikation
Använder plattformen MyMoodle. Registrering och inlogg gick lätt och smärtfritt (kanske för att jag redan pluggat här och fanns i systemen?). Själva plattformen innehåller information och litteratur men är lite rörig. MyMoodle känns väldigt gammalt på något sätt. Lite som om jag själv byggt en halvtaskig sajt på Google.
På plussidan måste jag berömma Christopher Allen som lagt upp en introduktionsvideo (!). Jag hade klart förväntat mig att samtliga föreläsningar från uppstarten varit filmade och länkade. Nu fick jag som elev en powerpoint. Detta tar jag med mig som ett starkt argument för att fortsätta att filma mig själv i klassrummet och låta distanselever ta del av det! Jag hamnade i en diskussion på Facebook i veckan där de flesta tyckte att det var fel att elever fick filma föreläsningar, även om dessa sedan delades med hela gruppen. Så länge jag som lärare är den som filmas och vi har stämt av att så sker - bara positivt tycker jag!
I den här kursen testade jag en funktion som heter "Private Dialogue" för att fråga om kurslitteratur i delkurs 2 och 3. Detta visades sig bli ett mejl och min lärare skickade svar tillbaka och frågade förvirrat vilken kurs jag mejlade om. Själv hade jag ju tagit för givet att konversationen var i min kurs på MyMoodle. Detta tar jag lärdom av då Google Classroom har en liknande funktion för att kontakta lärare.
Göteborgs Universitet - Form i Fokus
Har en plattform som heter GUL. Efter flera mejl och meddelanden är jag fortfarande inte registrerad - kan inte logga in, skaffa lånekort eller se något alls om min kurs. Detta trots att jag fyllt i registreringsformulär och aktivt sökt hjälp. Under all kritik!
Att det kan ta några extra dagar att registreras p.g.a. det här upplägget med flera lärosäten kan jag acceptera. Men inte att jag ännu inte fått svar om vad som är på gång :O
Treffspraak - gemensam samlingsyta
Som om inte ovanstående vore nog har vi en ytterligare gemensam sida (på norska) som heter treffspraak. Ibland är det lite förvirrande då information kan dyka upp här också. Allt jag vet om kursen Form i Fokus har jag hittat här.
Lärdomar som jag tar med mig in i min lärarvardag
Jag kommer också att arbeta för att vi har en tydlig information och introduktion, speciellt för våra distanselever.
Personligen kommer jag att arbeta ännu mer med filmklipp och inspelade föreläsningar för att underlätta mina elevers distansstudier. Dessutom lovar jag att vara tillgänglig och snabbt besvara frågor så att man inte sitter hemma och känner sig stressad och bortglömd.
Som t.ex. instruktionsklipp som detta:
onsdag 2 september 2015
Feedback känns härligt för lärare också!
I dag kom vår assistent med ett meddelande till mig om att Urkund försökt att nå mig på telefon. Den som känner mig vet att det under en arbetsdag är mer eller mindre omöjligt att nå mig per telefon.
Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack.
Eftersom jag gjort en instruktionsvideo om Urkund dagen innan, var min första reaktion att jag kanske gjort något fel...men det visade sig istället att Urkund sett min video delas på Twitter och ville få tillåtelse att använda den.
Min film handlade om hur man använder Urkund genom Google Classroom på ett smidigt sätt, filmad från ett elevperspektiv. Jag trodde nog egentligen inte att någon mer än mina nya komvux-elever skulle kika på den, så jag blev glad och överraskad när någon tog sig tid att ringa upp mig och säga tack.
Kontentan av detta blogginlägg är att det är precis lika roligt med feedback för oss lärare som det är för våra elever och det känns bra att skapa ett material som kommer till användning för fler.
lördag 29 augusti 2015
Nordisk Masterprogram för språklärare HT2015
Med start i höst kommer jag att delta i ett nordiskt masterprogram för språklärare via Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Hœgskolan i Oestfold. Eftersom jag väl alltid är lite galen så läser jag nu detta program på heltid medan jag arbetar heltid - alltså helt på min fritid. Varför kan man undra? Jag skulle gärna vilja forska i min lärarpraktik och jag hoppas att det här programmet kan ge intressanta ingångar till det. Det skulle finnas fler möjligheter att kunna få studera på deltid inom läraryrket tycker jag.
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
Det hade varit otroligt roligt att ha gått den tyska varianten av programmet, men eftersom det för mig verkar omöjligt att få till en undervisningsgrupp i tyska har jag sökt den engelska inriktningen.
Programstruktur:
Termin 1 (höst)
Kommunikation, 10 hp (Lnu)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Interkulturell læring, 10 hp (HiØ).
Fokus på form i språkundervisning, 10 hp (GU)
Termin 2 (vår)
Metod och projekt, 20 hp (GU)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Litteratur i undervisningen I, 10 hp (Lnu)
Termin 3 (höst)
Elevspråksanalyse, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Språklig variasjon, 10 hp (HiØ)
Litteratur i undervisningen II, 10 hp (HiØ)
Termin 4 (vår)
Examensarbete, 30 hp (HiØ)
Första intrycket av de tre kurser jag läser i höst är att det finns några intressanta titlar bland kurslitteraturen. Varje kurs har en egen utbildningsplattform, så det blir intressant att utvärdera hur de fungerar. Tyvärr har det varit lite lätt rörigt, eftersom man som student på programmet måste skapa inloggningar, skaffa lånekort osv från alla tre lärosäten. Det kanske klarnar nu efter de första delkurserna.
Nu i dagarna var det kursintroduktion i Halden, Norge. Tyvärr kunde jag inte delta på introduktionen och det känns alltid tråkigt. Det som förvånar mig är att det inte lagts upp videolänkar från dagarna ännu. Med flippade klassrum och inspelade instruktioner i mitt vanliga klassrum tänkte jag nog att en kurs på temat kommunikation självklart skulle bjuda på det. Chris Allen från Linneuniversitetet hade gjort en liten videointroduktion i alla fall så den har jag tagit del av.
Kurserna jag läser i höst är:
Kommunikation (via Linnéuniversitetet)
Interkulturell laering (via Oestfold)
Fokus på form i språkundervisningen (Göteborgs universitet)
Det är den sistnämnda jag ser fram emot mest. Bland annat handlar kurslitteraturen om korpusbaserad undervisning - det gillar jag! De två andra kommer mer handla om diskussionerna med de andra språklärarna snarare än ny kunskap misstänker jag. IKT i språkundervisning kan jag föreläsa om ;) Det jag ser fram emot mest är att läsa mer uppdaterad forskningslitteratur inom de områden jag studerar samt alla de diskussioner som jag hoppas uppstår under vägen.
Jag kommer att dela mina reflektioner från litteratur och kurserna här på bloggen framöver.
Någon mer som ska delta?
onsdag 26 augusti 2015
Tips på ett sätt att arbeta med ämnesplan och betygskriterier vid kursstart
Eftersom jag idag upptäckte att jag har ungefär samma elever i min Svenska 2 och Engelska 6 den här terminen ville jag hitta ett alternativt sätt att arbeta med kursdokumenten under introduktionen av Svenska 2 idag. Eftersom det föll väl ut delar jag denna, enkla, idé.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min svenska 2 består av ungefär lika många ungdomselever som komvuxelever, men det är en liten grupp på ca 15 elever.
Jag skrev ut ämnesplan för Svenska 2 och klippte isär de centrala innehållen (man kan behöva flera kopior med utklippta centrala innehåll om man har en stor klass).
Först delade jag in eleverna i små grupper så att ungdomar och komvuxelever blandades. De hade redan träffats och gjort presentationsövningar på engelskintroduktionen dagen innan.
Varje grupp fick sedan ett eller två centrala innehåll och ett eller två blädderblocksblad och några whiteboardpennor. Uppgiften var att gestalta/sammanfatta respektive centralt innehåll på blädderblocksbladet. Det blev fantastiskt!
En grupp tecknade hela det centrala innehållet som rör muntlig framställning och argumentation, en annan ritade upp Norden som en utgångspunkt för språkförhållanden. En grupp kämpade med "centrala litteraturvetenskapliga begrepp" och "skönlitterära verkningsmedel". Eleverna fick också ut kunskapskraven (för E-nivån) isärklippta och fick försöka hitta vilka som hörde ihop med sina centrala innehåll. Eleverna konstaterade att flera kunskapskrav passade in till varje område.
Sedan dukade vi upp ett långbord och vi gjorde en fysisk vandring tillsammans genom kursen Svenska 2.
Det tog lite tid (sammanlagt ca 60 min) men eleverna diskuterade, bläddrade i läroboken och googlade och lärde sig både själva och av varandra redan under denna första lektion. Wow!
När jag letade efter blädderblocksblad i vårt arkiv tidigare idag kände jag mig lite smått galen... Vi har 1-1 och många digitala verktyg vi kunde ha använt istället. Nu fick det fysiska pappret bli en social yta där eleverna både fick tid att lära känna varandra och kursen. Självklart kommer elevernas gestaltningar av det centrala innehållet att följa med kursen igenom.
Jag leker med tanken att låta mina ungdomselever få lära de nya komvuxeleverna i vår om avsnitt vi arbetat med som ett sätt att både redovisa och förstärka sina egna kunskaper... Vi får se om de nappar på den idéen.
Hoppas upplägget ovan kan komma till användning för någon annan.
Min lärarvardag 2015 - utmaningar och möjligheter
Ny termin och nya utmaningar!
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
Jag arbetar på en liten skola med många olika verksamheter: ungdomsgymnasium, komvux, Sfi och Lärvux. De flesta av oss undervisar i olika grupper och verksamheter under samma termin.
På vår skola samläser oftast ungdomselever med komvuxelever i mina ämnen svenska och engelska. Oftast fungerar det riktigt bra och blir en bra mix som ger vidgade perspektiv och mer dynamik i gruppen. Generationer möts och man kan utgå ifrån de olika styrkor som finns i gruppen. Erfarenheten är att det fungerar allra bäst i fördjupningskurserna. I år samläses alla kurser, så jag vet att jag har ett extra viktigt arbete att få både nya gymnasieelever (16 år) och nya komvuxelever (20+) att komma igång med sina studier och bli en bra grupp.
Till detta tillkommer att de flesta komvuxelever läser en kurs på 100-poäng på en termin medan ungdomarna läser den på två terminer. Komvuxeleverna vill ofta ha en flexibel studieform där de kan blanda distansstudier och lektioner. Ibland kan den varierande gruppen skapa oro hos elever - både vuxna och ungdomar. Med struktur, tydliga ramar och en förståelse för varandras studiesituation brukar det dock fungera bra.
Ibland har vi haft små grupper med få elever och då har komvux haft gemensamma lektioner för engelska 5 och 6. Vissa pass tillsammans med ungdomselever och vissa pass endast vuxna.
Hur får man då detta att fungera i praktiken, med olika åldrar, nivåer, studietakt, målsättningar och studieformer? Jag vill inte påstå att det är lätt, men jag vill hävda att det går! Det finns till och med fördelar vill jag säga.
Sedan vi började arbeta med Google Classroom har jag hittat en bra struktur för både mig och eleverna. Varje kurs har sin egen sida och komvuxeleverna får tillgång till hela sin kurs under de första två veckorna. Varför inte från början? Jo, för varje grupp som jag har får vara med och påverka upplägg, innehåll och redovisningsformer! Att redan ha en färdig planering redan innan jag träffat eleverna fungerar inte för mig. Som lärare vet jag ju innehållet i mina ämnen och de moment vi kommer att arbeta med - hur vi gör det, får mina elever vara med och bestämma. Komvuxeleverna arbetar sedan med uppgifterna i kursen i egen takt. Ungdomseleverna får vara med och påverka på samma sätt, men deras planering hålls mer öppen för att nyttja samverkan med andra ämnen de läser som klass. Vi försöker att knyta många svenskuppgifter till det program de valt och vi arbetar ofta i teman.
Av ovanstående skulle man lätt kunna tro att eleverna sitter var för sig och arbetar med "sina" uppgifter på mina lektioner. Så är det dock inte fallet. När vi träffas och har lektion gör vi stället gemensamma övningar och uppgifter: argumentationsövningar, öva lässtrategier, träna presentationsteknik, redovisningar och så vidare. Med ungdomseleverna är målsättningen att ALLT görs på lektionerna och läxor blir att t.ex. se en film, lyssna på ett radioprogram, göra en undersökning o.s.v. Komvuxeleverna som har en högre studietakt och lägre garanterad undervisningstid arbetar på egen hand hemifrån ytterligare två timmar per vecka med kursens uppgifter.
Komvuxeleverna som läser på distans får mina föreläsningar filmade (detta hjälper ju alla i klassen som kan ta igen missad lektionstid eller bara repetera ett avsnitt). Muntliga uppgifter och redovisningar spelas in och delas med klassen och mig. Även den som är på distans deltar i undervisningen - ibland inspelat och ibland via Skype. Det fungerar bra!
Det som är klurigt är att i januari kommer halva klassen att bytas ut mot nya komvuxelever som påbörjar kursen.
Ja, jag inser att ovanstående ställer höga krav på mig som lärare att organisera, leda arbetet, individualisera och att se de olika behov som finns. Men belöningen är ett dynamiskt dialogiskt klassrum där många röster hörs och där elever lär av varandra. Vi strävar mot ett inkluderande klassrum där alla elever ska känna att de trivs, utvecklas och har möjligheter att lära.
I bland undrar jag hur det skulle vara att till exempel "bara" undervisa i några få kurser men i många olika klasser. Det är en kittlande tanke att kunna ta ett lektionupplägg och variera det i de olika grupperna, finjustera, utvärdera och göra om. Nu blir det en gång per termin samma lektionsupplägg kan omprövas. Fördelen är att jag har mindre grupper än många andra gymnasielärare men istället fler kurser och mer ensamarbete.
Jag är ensam lärare på gymnasienivå i svenska och engelska på min skola. Mina andra ämneskolleger undervisar på grundläggande nivå och SFI i år. Kanske är det den största sorgen - att sakna ett stort kollegium och en stor ämnesgrupp. För mig betyder det utvidgade kollegiet allt!
Min hösttermin 2015:
* Svenska 1 ungdomsgymnasiet och komvux
* Svenska 2 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 5 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 6 ungdomsgymnasiet och komvux
* Engelska 7 ungdomsgymnasiet och komvux (enstaka elev)
* Mentorskap i två ungdomsgrupper
På våren brukar jag ha en Svenska 3 också...
Idag har jag haft en sådan där fantastiskt underbar dag som lärare, vilket inspirerat till detta blogginlägg. Jag har haft två pass med nya grupper som redan nu känns toppen! Det är en ganska jämn mix av vuxna och unga och de har verkligen kompletterat varandra. Mina tisdagar och onsdagar kommer att vara magiska det här året.
Hoppas ni kolleger fått en fin start på terminen och tack för att jag får vara en del av era virtuella klassrum och stiga in i alla digitala lärarrum.
måndag 10 augusti 2015
Några tankar inför skolstarten
I morgon är det dags att starta igång läsåret 2015/2016 och jag är otroligt laddad! I sommar har jag läst en hel del spännande litteratur som jag ser fram emot att kunna lyfta in i min undervisning och kunna inspirera kolleger med i min roll som förstelärare.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
Den kanske viktigaste läsningen för mig var Carol Dwecks "Mindset: Du blir vad du tänker". Ända sedan jag hörde om Dweck i London för snart två år sedan har jag varit nyfiken på att läsa mer. Nu i våras fick jag äntligen tid och laddade ned boken via bibliotekets e-bokstjänst. Perfekt! Tankarna om ett statiskt eller dynamiskt tankesätt är något jag tar med mig både för mig själv som lärare och med mina elever.
Sedan hoppade jag på #pedaläslyft och har läst James Nottinghams "Utmanande undervisning" tillsammans med många andra kolleger i Sverige. Riktigt bra initiativ att starta detta läslyft och intressant att se att egen fortbildning i det utvidgade kollegiet fungerar så otroligt bra! Funderade en del på hur mycket mer jag fick ut av de två titlar jag läste och diskuterade här jämfört med en del av de universitetskurser jag läst. Nottinghams bok var mer en påminnelse om vikten att skapa ett meningsfullt undervisningsinnehåll som engagerar och utmanar eleverna och hur samarbete mellan elever lyfter lärandet. Eftersom Nottingham hänvisar till andra författare jag läst, däribland Dweck, hade det kanske varit annorlunda om jag läst den här titeln först. Det var bra sammanfattningar av viktiga tankar boken igenom. Klart läsvärd!
The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo.
Alltsedan jag började arbeta mer aktivt och strukturerat med läsförståelse och lässtrategier har jag haft Barbro Westlund på min "att-läsa-lista". Nu i sommar fick jag tag på en av hennes titlar på mitt bibliotek och ska försöka läsa ännu mer om läsning i höst. Titeln jag läst var Att undervisa i läsförståelse som ger en bred översikt av läsforskning från före skolstart till uppåt. Man ska inte luras av att boken ser ut att vända sig mest till lärare i grundskolan. Vi gymnasielärare möter ofta elever som inte är vana läsare och som behöver lära sig strategier för att bli bättre läsare. Principerna i boken och forskningen bakom är minst lika aktuell för oss. Westlund lyfter fram hur viktigt det är att förstå att läsning är en del av alla skolämnen. Hon betonar hur viktigt det är att elever måste ges tid att läsa och arbeta med förståelse av texter i skolan. Sedan säger hon i slutet av boken också att arbetet med strategier inte får bli ett självändamål. Jag kommer definitivt försöka få tag på hennes senaste titel "Aktiv läskraft" nu i höst, den vänder sig till högstadiet och gymnasiet.
Rent konkret kommer jag i min undervisning att fortsätta det läsfrämjande arbete jag startat med mina kolleger nu i höst. Jag har etablerat en ny kontakt med vårt externa skolbibliotek och vi har ett ett spännande bokprojekt med författarbesök att se fram emot. Vår nya ungdomsbibliotekarie verkar otroligt engagerad och positiv till samarbete och jag hoppas att det kan hjälpa oss vidare i arbetet i höst. Via AV-media Kalmar har vi fått möjlighet att testa den digitala lästjänsten Läshörnan under läsåret.
Perspektiv på läsning - Barbro Westlund, Stockholms universitet, föreläser om läsförståelse from Svenska barnboksinstitutet on Vimeo.
Sedan har jag i #pedaläslyft också tagit del av Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och det var mycket intressant och gav många tankar inför arbetet med digital läsning (som är det vi nästan uteslutande ägnar oss åt på vår 1-1-skola). Jag stiftade bekantskap med Skolverkets material i Digital läsförståelse i engelska i våras och där finns en mycket bra översikt om digitalt läsande också - rekommenderas till alla lärare, inte bara lärare i engelska. Efter att ha varit på SETT och blivit inspirerad av Mia Smith och bibliotekarierna Linda Spolen och Emma Rolander kommer jag bli mycket mer strukturerad i arbetet med digital läsning och informationssökning. Det ska bli mycket spännande att arbeta med digital läsning och jag kommer att göra en utvärdering av arbetet vid jul.
I övrigt har jag deltagit i olika lärarforum på Facebook i sommar. Jag har sporadiskt kikat in på Twitter men inte varit aktiv i sommar. Längtar dock till höstens #skolchatt!
Hoppas ni alla får en fin start på det nya läsåret och hoppas att mitt mål med ett blogginlägg i veckan kommer att bli verklighet.
tisdag 4 augusti 2015
Vårlugn, kreativitet och varför jag fortfarande inte lagt upp mina blogginlägg om SETT här...
Vad har våren och sommaren tagit vägen? Inser att mina färdiga blogginlägg (nåja...) från SETT ännu inte kommit upp här. Tur att jag skrev dem på en gång efter SETT i alla fall. Blev så otroligt glad när en del av de föredrag jag redan skrivit om lästs och uppmärksammats. Sharing is Caring! Tack!
Jag har ägnat slutet av vårterminen åt att vara föräldraledig. Japp! För en gång skull har jag inte satt jobbet först utan lämnat allt för att bara vara mamma. Det har känts ganska märkligt att inte ha nationella prov, sätta betyg och känna den där oundvikliga majstressen i år. I år har jag lyssnat på näktergalen, tagit långa promenader, lekt i lekparker, storhandlat och lagat mat.
När jag är ledig och varvat ned brukar jag alltid bli som mest kreativ. Det är då jag återfinner läslust (av allt mellan himmel och jord) och det är då jag kommer på mina allra bästa undervisningsidéer.
När jag har berättat om att jag tagit föräldraledigt från slutet av april - juni har en del tyckt att det inte är helt ok...nationella prov, betyg o.s.v. Men jag anser att det är oerhört viktigt att vi lärare inte är oersättliga. Självklart fanns det dokumentation, resultat, omdömen o.s.v. till min vikarie - för de flesta kurser var ju det som återstod egentligen bara slutspurten av ett långt gemensamt arbete. Klart att vi som lärare måste kunna ta föräldraledigt, vara sjukskrivna eller vad det nu än är. För mig var det sista chansen att vara föräldraledig med min åttaåring (lägstanivådagar på heltid) och en chans att ge tillbaka tid till barnen som arbetet ofta stjäl.
Vad har då min arbetsgivare fått tillbaka? Jo, en pigg, laddad lärare med mängder av nya idéer inför höstterminen. Dessutom har jag läst mängder sedan april, skönlitteratur både på svenska och engelska (klart användbart i jobbet) och dessutom en del fortbildningslitteratur (ja faktiskt så mycket som ingår i en termins universitetsstudier...). Jag har hunnit läsa bloggar, delta i facebookgrupper och checka tempen på twitter.
Jag tror att vårt läraruppdrag måste förändras så att vi får tillräckligt med tid att hinna med vårt uppdrag. Vi måste få tid att hinna planera, tänka, reflektera, efterarbeta och utvärdera. Devisen att en skicklig lärare ska undervisa ännu mer (utan mer tid för allt det andra vi också förväntas göra) tror jag snarare leder till stress, utbrändhet och i slutänden mindre kreativitet, glädje och kvalitet. Det är dags att tänka om skolstrukturen i grunden - inte bara för elever utan för lärare också.
Nu längtar jag till att komma igång med jobbet nästa vecka och hoppas att den här fantastiska glädjen jag känner inför att vara lärare får fortsätta finnas där mitt yrkesliv igenom.
Jag har ägnat slutet av vårterminen åt att vara föräldraledig. Japp! För en gång skull har jag inte satt jobbet först utan lämnat allt för att bara vara mamma. Det har känts ganska märkligt att inte ha nationella prov, sätta betyg och känna den där oundvikliga majstressen i år. I år har jag lyssnat på näktergalen, tagit långa promenader, lekt i lekparker, storhandlat och lagat mat.
När jag är ledig och varvat ned brukar jag alltid bli som mest kreativ. Det är då jag återfinner läslust (av allt mellan himmel och jord) och det är då jag kommer på mina allra bästa undervisningsidéer.
När jag har berättat om att jag tagit föräldraledigt från slutet av april - juni har en del tyckt att det inte är helt ok...nationella prov, betyg o.s.v. Men jag anser att det är oerhört viktigt att vi lärare inte är oersättliga. Självklart fanns det dokumentation, resultat, omdömen o.s.v. till min vikarie - för de flesta kurser var ju det som återstod egentligen bara slutspurten av ett långt gemensamt arbete. Klart att vi som lärare måste kunna ta föräldraledigt, vara sjukskrivna eller vad det nu än är. För mig var det sista chansen att vara föräldraledig med min åttaåring (lägstanivådagar på heltid) och en chans att ge tillbaka tid till barnen som arbetet ofta stjäl.
Vad har då min arbetsgivare fått tillbaka? Jo, en pigg, laddad lärare med mängder av nya idéer inför höstterminen. Dessutom har jag läst mängder sedan april, skönlitteratur både på svenska och engelska (klart användbart i jobbet) och dessutom en del fortbildningslitteratur (ja faktiskt så mycket som ingår i en termins universitetsstudier...). Jag har hunnit läsa bloggar, delta i facebookgrupper och checka tempen på twitter.
Jag tror att vårt läraruppdrag måste förändras så att vi får tillräckligt med tid att hinna med vårt uppdrag. Vi måste få tid att hinna planera, tänka, reflektera, efterarbeta och utvärdera. Devisen att en skicklig lärare ska undervisa ännu mer (utan mer tid för allt det andra vi också förväntas göra) tror jag snarare leder till stress, utbrändhet och i slutänden mindre kreativitet, glädje och kvalitet. Det är dags att tänka om skolstrukturen i grunden - inte bara för elever utan för lärare också.
Nu längtar jag till att komma igång med jobbet nästa vecka och hoppas att den här fantastiska glädjen jag känner inför att vara lärare får fortsätta finnas där mitt yrkesliv igenom.
söndag 26 april 2015
Sett på #SETT2015 del 3 - Cecilia Jalkebo "Fröding, Petter och hur man mutar tonåringar med tårta"
Min tredje föreläsning på SETT handlade om litteraturläsning med tonåringar - helt i linje med mitt eget utvecklingsområde med fokus på språkutveckling och läsförståelse.
Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).
Du hittar föreläsaren här:
Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/
Kort introduktion av föreläsaren
Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.
Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.
I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.
Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:
Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet
I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:
Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.
Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.
Gemensam läsning möjliggjordes genom Läshörnan. Det är en tilläggsmodul i SLI som fungerar som ett digitalt bibliotek. I Läshörnan kan man som lärare lägga upp temabokhyllor för sina elever. När eleven loggar in ser lärarens bokhyllor. Arbetet med digital läsning (med iPads i Cecilias klass) uppskattades av de allra flesta elever. För mig var det här avsnittet extra intressant, då vi i min gymnasieetta till hösten ska få möjlighet att arbeta med Läshörnan. Jag fick alltså många konkreta tips och en hel del idéer om hur jag kan arbeta med detta till hösten. Jalkebos föreläsning föranledde också ett besök hos Sli:s monter på SETT och en demogenomgång av hur tjänsten fungerar. Nu känner jag mig med andra ord enormt taggad för att komma igång med diverse läsprojekt i höst!
Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.
Elevernas arbete med litteratur synliggörs. De publicerar sina tankar om litteratur på bland annat på bloggen 100 sen tårta.
Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.
Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.
Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.
Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.
När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.
Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!
Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:
Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!
Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.
Cecilia Jalkebo lärare i svenska och tyska för åk 7 - 9 på Skogstorpsskolan i Eskilstuna. Under SETT-dagarna hade hon två föreläsningar och jag hade nöjet att lyssna på en av dem, även om jag så gärna velat höra den andra också (jag har länkat vidare till den föreläsningen också eftersom den bjuder på en hel del tips).
Du hittar föreläsaren här:
Twitter: @ceciliajalkebo
Blogg: https://pedagogcecilia.wordpress.com/
Kort introduktion av föreläsaren
Föreläsningen jag lyssnade på handlade om litteraturläsning tillsammans med ungdomar och bjöd på mängder av idéer, inspiration och undervisningsglädje. Extra bonus var att Jalkebo presenterade Läshörnan som vi fått möjlighet att arbeta med och utvärdera i ett läsprojekt via AV-Media Kalmar i höst.
Föreläsningen började med ett resonemang om läsning i dagens samhälle. Att kunna läsa och förstå det man läser innebär att ha nycklar till sin egen framtid. Det är denna utgångspunkt Jalkebo har i sin undervisning snarare än den idealiserade bilden av att skapa den bokslukande tonåringen (porträtterad på en strand nedan). Genom att sätta texten i fokus och genom att arbeta kreativt, synligt och tillsammans med texter och böcker skapas läsförståelse.
I mötet med en ny klass är det en god idé att bekanta sig med elevernas läsning - läser man, hur ofta, vad? Genom ett verktyg som Google formulär är det lätt att både skapa frågeformulär, samla in svar och få en färdig sammanställning. När Cecilia Jalkebo såg hur många elever som inte alls läste fick hon idén om att utmana eleverna i #100sentårta, vilket mest var en rolig idé för att få eleverna att komma igång med sin läsning. När eleverna tillsammans läst 100 böcker utlovades nämligen tårta.
 |
| Cecilia Jalkebo föreläser på SETT2015 - Maria Olsén CC BY SA |
Jalkebo ger tips på följande författare för de lärare som är intresserade att fördjupa sitt kunnande:
Olga Dysthe - Det flerstämmiga klassrummet
Gunilla Molloy - Reflekterande läsning och skrivning
Torlaug Lokensgard Hoel - Skriva och samtala
Aidan Chambers - Böcker inom oss och omkring oss
Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse
Barbro Westlund - Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategi för förståelse högstadiet
Britta Stensson - Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning
Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet
Pauline Gibbons - Lyft språket, lyft tänkandet
I föreläsningen ges många konkreta idéer och metoder för att arbeta med litteratur i klassrummet:
Högläsningen framhålls som ett bra sätt att få med sig alla elever. Tillsammans kan man titta på texten, diskutera och tolka. Jag känner helt igen mig i Cecilias beskrivning av sin klass och en grupp jag arbetat med i Svenska 1-3 på gymnasiet. Det var genom högläsning tillsammans vi lyckades nå fram till läsning och läsförståelse.
Att arbeta med läsförståelsestrategierna utifrån En läsande klass fungerar lika bra på högstadiet (och på gymnasiet vill jag tillägga) som i de lägre åldrarna. Naturligtvis får man anpassa till åldersgruppen man undervisar, men principen är densamma.
 |
| Läsförståelsestrategier - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Med cirkelmodellen får eleverna se modeller, skapa tillsammans och sedan skapa själva. Det kan gå till så att Cecilia högläser, berättar och förklarar hur hon tänker kring texten de just läst, sedan får eleverna testa tillsammans för att sedan göra exempelvis en egen boklogg eller analys.
 |
| Cirkelmodellen - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Kamratrespons är också en viktig utgångspunkt för undervisningen. Eleverna ger varandra respons kopplad till en viss uppgift t.ex. genom "two stars and a wish". Cecilia hade ett superbt tips som jag definitivt kommer att använda, nämligen att samla alla "guldstjärnor" i ett guldark som eleven får. Hon använder autocrat för att göra detta utifrån Google kalkylark. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med "guldkorn", det vill säga att lyfta fram meningar, slutsatser, analyser och svar som elever lyckats väl med. Jag gjorde detta anonymt och eleverna fick både cred för sitt arbete och en möjlighet att se modelltexter (goda exempel). Att få ett snyggt guldark blir ett lekfullt sätt att få positiv feedback på ett arbete och jag vet att även mina elever på gymnasiet skulle gilla detta. Ibland tror jag vi glömmer bort lekfullheten med våra tonåringar.
Sedan föreläste Cecilia om hur man konkret kan arbeta litteratur utifrån några exempel som fungerat bra i hennes klasser.
Intertextualitet som i arbetet med Fröding och Mando Diao. Där musiken öppnar ingångar till arbetet med lyrik och litteraturhistoria.
 |
| Frågeställningar i arbetet med musik/lyrik - Cecilia Jalkebo föreläser på #SETT2015 |
Ett annat sätt att närma sig lyrik med versmått, rytm och rim är att arbeta med Petters 16 rader. Denna har jag sneglat på ett tag men inte riktigt kommit igång med - nu blir det definitivt! Det var mycket inspirerande att höra hur Cecilia arbetat med boken och roligt att se elevernas resultat. Dessutom finns det en gratis lärarhandledning från förlaget med bra material tipsar hon.
När det gäller litteraturhistoria finns tanken att väva in den i arbetet genom intertextualitet och kopplingar. Man närmar sig de äldre texterna och författarna tillsammans. Precis så som jag arbetar i kursen Svenska 2 på gymnasiet. Ibland tänker jag att det kanske hade räckt med att läsa litteraturhistoria på gymnasiet och få fokusera på läsning utifrån tema och ämnesintegration på högstadiet. Ett tips vi får av Cecilia är att använda verktyg för tidslinjer för att skapa sammanhang - exempelvis Timeline 3D.
Ett ytterligare sätt att stärka läsningen är författarbesök. Det är viktigt att förbereda sig väl i klassen innan besöket. Cecilia rekommenderar att läsa ett helt verk så att man har en gemensam utgångspunkt. Ibland kanske det kan vara en gemensam novell av författaren, ibland en bok. Inspirerande att höra om läsning och författarbesök! Till hösten kommer jag att få möjlighet till ett författarbesök i samverkan med en högstadieskola i samma stad. Vi ska då tillsammans läsa Han kallar sig Esmeralda av Ritta Jacobsson och sedan ska eleverna få träffa författaren och diskutera sin läsning. Känns otroligt spännande och inspirerande!
Cecilia Jalkebos andra föreläsning på "SETT2015 var "Tusen tips på trekvart". Tyvärr fick jag välja bort den till förmån för en annan föreläsning, men eftersom Cecilia var så inspirerande såg jag så klart till att försöka hitta hennes material i efterhand. Du kan läsa mer om föreläsningen och se många av de tips hon förmedlade här. Hennes tips på digitala verktyg:
Cecilias bästa tips som lärare är att "arbeta kreativt, synligt och tillsammans och ha lite kul på vägen". Jag kan inte annat än instämma med henne och tackar för en underbar inspirationsstund med idéer jag tar med mig direkt in i min egen undervisning på gymnasiet. Helt otroligt nog är Cecilia Jalkebo en av lärarna i det utvidgade kollegiet som jag ännu inte hade upptäckt före SETT - nu följer jag henne i alla kanaler framöver!
Du hittar ytterligare material från föreläsningen jag lyssnade på här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)